Skrivarvecka verkar det som.
Idag är det ytterligare en slutrapport.
Det är för ett PU-projekt (Pedagogiska Utvecklingsmedel) som jag har tillsammans med tre kollegor på HDK.
Vi har arbetat utifrån en gestaltnings-projekt-modell, som våra studenter jobbar i, för att se om vi kan hita var dess starka, respektive svagare punkter ligger.
Spännande.
Det är ett öppet tematiskt arbete, dvs att vi utgår från ett gemensamt tema, ivårt fall MAKT, (studenterna har arbetat utifrån KONFLIKT). Efter det har vi arbetat enskilt över ett år, med regelbundna träffar för handledning, för att till slut presentera det som en utställning med seminarium på HDK.
Vi har även bloggat vårt arbete, och det har visat sig att det var här som den tydligaste fördelen låg.
Att under ett arbetes gång tvingas att språkliggöra sin process är otroligt nyttigt för att kunna ta det steg tillbaka från arbetet som krävs för att kunna se det tydligt.
Att prata om det hjälper oxå till att formulera vad det är man faktiskt gör, och i bästa fall även varför.

Hela projektets blogg är här
Min projektblogg är här.

Resultatet. Även om jag inte är säker på att det är klart ännu…är den här filmen.
Delvis ett samarbete med Tommy Lucassi som har arbetat med ljudet.
Vi har växelverkat under arbetets gång.
Det var lärorikt.

När allt är sagt hittar du här.

I början av projektet, parallellt med detta, läste jag en kurs på Göteborgs Universitet (Estetik, Makt och Kapitalism 15hp). Där gjorde jag detta projektet som en del av examination.
Det verkade spela in i det jag höll på med.
Det skulle ju visa sig att det verkligen gjorde det.
Två hus av kartong, olika skalor.

Boxhouse hittar du här

Jag funderar på att arbeta vidare med de större bilderna, bygga rummet.
Det skulle vara spännande.

Teckning i rummet

Ikväll. @ House of Win-Win arrangerade ADA ett seminarium om Kreativitet = Lönsamhet.
Tja.
Det var en ganska långsam diskussion mellan moderator och tre deltagare, publiken kom in ibland.
Vi befinner oss i ett paradigmskifte mellan den industriella produktionen och idéproduktion…
Nähä?
Lite känsla av att ha hört det förut, men samtidigt, ok, det är aldrig fel att samlas lite folk o prata om grejer.
Man vet aldrig, helt plötsligt träffar man någon man inte sett på länge, eller någon tipsar om en bok eller vad det nu kan vara. Skönt att komma ut ur lägenheten oxå.

O så tog jag en bild, av dagen, av köket och det som växer (och det som kämpar).
Men servern på ADAY var överlastad…så jag får försöka få till det imon.

Idag är det 15 maj.
Det betyder ADAY.
Globalt fotoprojekt, där alla kan ladda upp bilden av 15 Maj 2012…för alla att se efteråt.
(det liknar ju Woophy lite, oxå shysst)
Hur var din dag?

————————————————

Trillade över Photosynth, igen. En vän visade mig en video för  flera år sen om hur det skulle kunna funka, om hur alla fotografier som togs över världen skulle läggas på webben och taggas så och sedan kunna bygga upp världen i 3D.
Koolt.
Nu i efterhand tänker jag att världen är ju redan i 3D.
Men Photosynth-appen var kul ialla fall, det kan finnas nåt där.

Det började med att vi deltog i 2011 års Bottna Land Art utställning utanför Bovallstrand, i Bohuslän. När sommaren var slut och så även utställningen fick vi möjligheten att låta vårt arbete stå kvar och utgöra ett pilot-projekt för en framtida ansökan om en Land Art-forskningsplattform.

Under året har vi låtit andra konstnärer interagera i och med verket.
 

Under året har vi dokumenterat arbetet, bilder finns här.

Materialen vi har arbetat med här är trä och buntband.
Själva metoden går några år tillbaka och har följt oss genom en rad olika projekt där det hela började med en skulptural form av engångs-ätpinnar och buntband  (Porous Structure), som först visades i min ateljé, som också är ett galleri (VIEW) och som vi sedan flyttade ut i skogen.

Senare arbetade vi med ungdomar i en workshop med liknande material, och detta kom att utvecklas till invigningen av Kulturskolans SommarFestival 2011.

I sommar kommer vi att delvis arbeta om verket i stenbrottet i Bottna och visa delar av processen på KKV i Bohuslän från den 8 juli.

Tidningspapper rullas hårt, diagonalt över pappret, fäst med tejp.
Efter det bygger man sektioner av pyramider, pentagoner eller hexagoner (eller vilket man vill) och sammanfogar. Pappret är förvånansvärt starkt och det går att komma en bra bit på höjden.

Nu kör vi.

//M

Något av de finaste saker hon har gjort, och som hon fortfarande gör, är dockorna. Varje docka är cirka 35 cm hög och bär en folkdräkt. Huvud och händer gjuts i egenhändigt gjorda formar. Hy (ibland med fräknar), ögon och mun målas på huvudet. Fötterna gjuts i tenn. Huvud, händer och fötter monteras sedan på en hopsydd tygkropp. Plaggen har hon sytt och stickat själv och de folkdräkterna som representeras är bland annat Delsbos och Vingåkers. Dockan med Vingåkers folkdräkt är den som syns på bilden.

Mormor har under sina år arbetat med allt från textil, olja och akvarell till broderi och lera. På nästa bild syns Maria med Jesusbarnet som mormor tillverkade i någon sorts lera en gång i tiden. Mormor är min förebild och jag får hoppas att jag också kommer att vara lika kreativ vid hennes ålder.

Tekannan är i det stora klar! Den är beskickad (putsad i botten), locket är fixat, örat är på plats och pipen är drejad och monterad. Pipen blev visserligen lite överdimensionerad men så får det vara. Jag har fått blodad tand och vill göra fler!

Tekannor måste vara bland de mest utseendemässigt variationsrika föremål som finns i våra hem. De finns i så många former och färger! Jag sökte på Internet för att få idéer på olika utformningar av tekannor och hittade bland annat dessa helt galna kannor!

Just nu önskar jag att jag hade en egen drejskiva här i lägenheten. Då skulle jag sitta dagarna i ända och dreja tekannor. Mitt kommande projekt får bli att göra en helt galen kanna! (Fast kanske inte fullt så galna som de här två…)

Det jobbiga med knapparna är att glasyren måste putsas bort från undersida, kanter och från hålen. Om inte bränner knappen fast i ugnen. Det är hemskt att stå och putsa och putsa och putsa men resultatet blir fint. Under marknaden i Hamnmagasinet den 29e April sålde jag en del knappar och mina tankar om att aldrig någonsin göra en till knapp försvann snabbt. Knappfrustrationerna kommer väl tillbaka när jag väl står där igen med femtio knappar som ska putsas.. Men tills dess förtränger jag tanken på glasyrpyts.

Igår hann jag med att dekorera ett av mina fat samt ett penselställ, resultatet av ett misslyckat försök att göra en burk. Nu väntar jag med förväntan på att de ska skröjbrännas så att jag sedan kan doppa dem i glasyr.

Det knivigaste momentet för den som inte är helt torr bakom öronen, som jag fortfarande inte är, är centreringen av leran på drejskivan. För att kunna gå vidare och börja forma lerklumpen måste den kännas jämn och fin mot fingret när den snurrar på skivan. Minsta vobbel och det är mer eller mindre kört. I början hade jag blåmärken på huden över höftbenet på grund av kampen mot de vobblande lerklumparna! Ibland är det som en kamp mot Goliat, särskilt om leran har blivit lite hård. Hur som helst. Det var en riktigt bra dag idag och det vackra vårvädret gjorde också sitt till!

Sköna maj -äntligen välkommen!

Tack och hej!

Jag tänkte ge några självklara tips för ett besök i Dalarna:

Dalarnas museum – Hittas i Falun. De har en fantastisk fast utställning med kurbits och dräkter. Jag kommer aldrig kunna se den för många gånger.

Sätergläntan – Förutom att de har fantastiska kurser har de även ungefär den finaste butiken i världen. Att ta en fika uppe på berget är också en självklarhet.

Rättviksglass – Testa den och ni kommer inte kunna äta någon annan glass igen. Förutom att den är fantastisk god och krämig finns den i tusen olika smaker så man tröttnar aldrig. Den kan bland annat köpas i den lilla glasskiosken mitt emot Hemslöjdsbutiken i Leksand, så när du ätit din glass är det givet att du går in där.

Nyfiken – Trädgårdscafé på Gammelgården i Rättvik. De serverar ekologiskt och närproducerat fika och lunch samt har musikkafé.

Karin Ferner – Gör fantastiska silversmycken och annat konsthantverk, hon kan besökas på Hanrövägen 4 i Falun.

Carl Larssongården – Att se Karin Larssons textilier gör man bäst där hon själv hängde dem i hemmet i Sundborn. Ett stenkast fån gården finns även konsthallen Kvarnen som brukar ha mycket fina utställningar.

Idag tänkte jag dela med mig av lite slöjd! Ett av mina favorit material är papper. Det finns i överflöd vart man än är och dessutom i massa olika mönster och färger. Sen är det ju så skört, vilket gör det spännande att jobba med.

Att göra ringar i papper är fantastiskt kul. Hjärtringen som beskrivs nedan är perfekt om man vill imponera på någon man tycker om!

Efter snart två terminer kan jag summera att jag lärt mig massor! Kurser i projektledning, entreprenörskap, färg och form samt textil har betats av. Jag har aldrig haft speciellt klart för mig vad jag vill bli när jag blir stor och jag vet inte mer nu heller.Jag älskar museer och att uppmuntra andra människor i deras skapande. Att leda projekt har jag insett är fantastiskt roligt och försöka skapa ett företag av en egen idé lockar mer och mer. För tillfället känner jag att mer klarhet änså inte behövs, vi får se hur det känns om två år när examen närmar sig.

Nu trillade rapporten Hemslöjden som näringsgren just ner genom brevinkastet! Hörs imorgon!

Att sy egna kläder och sy om gamla kläder är för mig helt naturligt. När jag var i tonåren tyckte jag att alla kläder i affärerna var tråkiga och eftersom jag dessutom var smal som en pinne satt inga kläder bra. Second hand butiker började besökas och mammas symaskin åkte fram. Jag var väldigt blyg på den tiden och kläderna blev ett sätt att uttrycka vem jag var. Idag har jag inte köpt nyproducerade kläder på ungefär ett och ett halvt år på grund av hur mycket klädkonsumtion och produktion påverkar miljön och människor. Att ta bort ärmarna eller byta knappar kan göra ett plagg som nytt igen och hundra gånger mer personligt. På bilden kan ni skåda en blus som en gång var en scarf!

Jag har spenderat dagen med en bok om affärsplanering efter en fantastisk helg i skogen. Det var mina tre fina klasskompisar Elin, Malin och Sara som drog med mig och femton andra slöjdnördar ut i skogen för att fotografera lite slöjdporr! Här kan ni läsa mer om projektet och tjuvtitta på lite bilder från helgen: http://slojdporr.wordpress.com/

Nu måste jag springa ut och fira våren, så skål och välkommen till min bloggvecka helt enkelt!

Senare kommer mer bilder och beskrivningar av detta projekt.

De första skisserna syns nedan. Det brukar se ut ungefär så här under arbetet, jag samlar alla skisser och prover i tidsordning, från vänster till höger. Innan projektet är avslutat har det blivit en fin karta över processen.

Skisser av hörlurar.

Pappersmaskinen - Återanvänd

Jag börjar med att lägga upp denna bild. Det var väl här någonstans under hösten 2010 jag började med hantverket. Bilden föreställer en maskin av papper som jag rekonstruerade för några veckor sedan. Originalmaskinen är någonstans i Småland, och den byggdes även i en metallversion. Jag vill visa den för att något så enkelt som papper faktiskt går att använda till otroligt mycket. Vidare tänkte jag undersöka möjligheterna med papper och prova på att göra något inspirerat av detta… när det blir tid.

Just denna vecka har jag inga större projekt på gång då det mesta av min tid kommer att gå till skolarbete, därför kommer jag istället att dela med mig av några arbeten jag gjort tidigare.Det blir bl.a. mekaniska pappersskulpturer, bockad metalltråd och hörlurar av trä. Vissa objekt har varit givna skoluppgifter, andra är egna projekt.

Det är det här vi ska göra:

http://www.365slojd.se/?p=1742 http://www.365slojd.se/?p=1799 Mycket kul!

Jag använde ett flerfärgat garn, men det räckte inte till hela tyvärr. Men det blev rätt snyggt ändå!

Snurrade in min mobilladdare också. Här använde jag två garn. Det ena garnet läggs under medans man lindar .

Här är mitt slangarmband. Hunden fick stå modell