Avslutar min bloggvecka h\u00e4r p\u00e5 Kravallsl\u00f6jd med en liten utl\u00e4ggning om ett samband jag finurlat p\u00e5.<\/p>\n
Sambandet handlar om tid och id\u00e9er. Om \u00e5terf\u00f6dda ideal – eller kanske slumrande, \u00e5teruppt\u00e4ckta id\u00e9er \u2013 fr\u00e5n 1700-talet och 1970-talet. L\u00e5t mig ta er tillbaka till 1700-talet. Upplysningstidens id\u00e9er r\u00e5der i Sverige. Tidens t\u00e4nkare och teoretiker \u2013 fr\u00e5n nationalekonomer till botaniker \u2013 framh\u00e4rdar med sina principer: vi ska leva av det naturen ger. Vi ska klara oss sj\u00e4lva, v\u00e5r jord ska f\u00f6da v\u00e5r befolkning. Konsumtion av lyxprodukter regleras och beskattas, \u00e4ven samh\u00e4llets \u00f6vre skikt tvingas minska sin konsumtion av importerade, \u201don\u00f6diga\u201d varor. Staten underst\u00f6der lokala producenter av bland annat textilier och keramik. I korthet allts\u00e5 en nationell r\u00f6relse, underst\u00f6dd av den nya merkantilismen, f\u00f6r att fr\u00e4mja tanken att vi ska leva lokalt, i samklang med naturen.<\/p>\n
Dessa id\u00e9str\u00f6mningar fick stor genomslagskraft i England i den s\u00e5 kallade Arts and Craftsr\u00f6relsen. R\u00f6relsen tog avst\u00e5nd fr\u00e5n industrialismens negativa framfart och h\u00e4vdade hantverkets och lantbrukets betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskans v\u00e4lbefinnande. Runt dessa id\u00e9er sl\u00f6t en m\u00e4ngd hantverkare upp, och flera av tidens stora arkitekter och konstn\u00e4rer verkade inom omr\u00e5det. Hantverket skulle ut\u00f6vas sm\u00e5skaligt, av och f\u00f6r m\u00e4nniskorna i trakten. Lokala material och f\u00f6ruts\u00e4ttningar gav riktlinjer f\u00f6r formgivningen, som var klassisk och praktisk \u2013 bruksf\u00f6rem\u00e5l som fick en konstn\u00e4rlig inramning. Fr\u00e5n handv\u00e4vning av vackra inredningstextilier, snickeri, glaskonst och keramik till arkitektur och till och med stadsplanering \u2013 r\u00f6relsen fick stort genomslag. Man hyllade det enkla lantlivet, d\u00e4r frisk luft, vacker och of\u00f6rst\u00f6rd natur tillsammans med gott hantverk skulle leda till m\u00e4nniskans sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande. Medeltiden var ledmotivet f\u00f6r hantverket och formgivningen \u2013 man tog upp och brukade de gamla teknikerna, man byggde hela st\u00e4der i nygotisk stil f\u00f6r att simulera ett organiskt framvuxet samh\u00e4lle som harmonierade med naturen och skapade trygghet f\u00f6r m\u00e4nniskorna som levde d\u00e4r.<\/p>\n
Och nu hamnar vi os\u00f6kt i Gr\u00f6na v\u00e5gen. Det \u00e4r 1970-tal. Som ni kanske f\u00f6rst\u00e5r av min argumentation \u00e4r detta egentligen ett litet eftersvall p\u00e5 en flodv\u00e5g som v\u00e4llt in \u00f6ver v\u00e5r kultur i etapper under flera hundra \u00e5r. Samh\u00e4llet har f\u00f6r\u00e4ndrats oerh\u00f6rt sedan 1700-talet, men tendenserna till Det nya samh\u00e4llet sm\u00f6g sig p\u00e5 redan d\u00e5. En produktionsreform som svepte oss med i en virvelvind och slet upp oss med r\u00f6tterna ur ett ur\u00e5ldrigt, kontinuerligt jordbrukande. Men id\u00e9n om att leva enkelt finns fortfarande kvar. Att producera och konsumera lokalt. Att klara sig sj\u00e4lv, p\u00e5 det landet har att ge.<\/p>\n
Att sl\u00f6jda \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt att anv\u00e4nda sig av de h\u00e4r id\u00e9erna. V\u00e5r hemsl\u00f6jdsr\u00f6relse st\u00e5r i f\u00f6rbindelse med Arts and Crafts och \u00e4n i dag \u00e4r sl\u00f6jdens varum\u00e4rken den lokala s\u00e4rpr\u00e4geln, den hantverksm\u00e4ssiga, sm\u00e5skaliga produktionen och \u2013 kanske framf\u00f6rallt \u2013 den gl\u00e4dje den ger oss genom sin sk\u00f6nhet och nytta.<\/p>\n
M\u00e5nga \u00e4r tveksamma till att g\u00f6ra sl\u00f6jd politiskt. Kanske beh\u00f6ver man inte ladda en hemvirkad grytlapp mer \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt. Men det finns en orsak till att sl\u00f6jden f\u00e5r ett br\u00e4nnbart inneh\u00e5ll: produktion och konsumtion.<\/p>\n
Aj\u00f6!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Avslutar min bloggvecka h\u00e4r p\u00e5 Kravallsl\u00f6jd med en liten utl\u00e4ggning om ett samband jag finurlat p\u00e5. Sambandet handlar om tid och id\u00e9er. Om \u00e5terf\u00f6dda ideal – eller kanske slumrande, \u00e5teruppt\u00e4ckta id\u00e9er \u2013 fr\u00e5n 1700-talet och 1970-talet. L\u00e5t mig ta er tillbaka till 1700-talet. Upplysningstidens id\u00e9er r\u00e5der i Sverige. Tidens t\u00e4nkare och teoretiker \u2013 fr\u00e5n nationalekonomer […]<\/p>\n","protected":false},"author":104,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[198],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2476"}],"collection":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/104"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2476"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2476\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2477,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2476\/revisions\/2477"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2476"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2476"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2476"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}