{"id":4294,"date":"2011-02-09T23:09:28","date_gmt":"2011-02-09T22:09:28","guid":{"rendered":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/?p=4294"},"modified":"2011-02-09T23:09:28","modified_gmt":"2011-02-09T22:09:28","slug":"ansikte","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/?p=4294","title":{"rendered":"Ansikte."},"content":{"rendered":"<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">Jag hade en atelj\u00e9 f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan. N\u00e4r jag skulle flyttade in i den k\u00f6rde min far en massa l\u00e5dor med verktyg, material och saker jag tidigare gjort till k\u00e4llarv\u00e5ningen d\u00e4r jag h\u00f6ll till. I en utav l\u00e5dorna fanns n\u00e5gonting fantastiskt. Det var en l\u00e5da med en salig blandning av olika projekt som aldrig blivit slutf\u00f6rda, n\u00e5gra gjutformar, n\u00e5gra kvarl\u00e4mningar fr\u00e5n n\u00e4r jag var p\u00e5 en plastkurs och mitt bland allt detta l\u00e5g ett ansikte av gipsbindor.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">Ni vet, s\u00e5nt d\u00e4r man gjorde n\u00e4r man var barn. Man smorde in ansiktet med matolja eller vaselin och lade gipsbindor \u00f6ver. En enkel men oftast ack s\u00e5 fin avgjutning. En s\u00e5dan hittade jag i l\u00e5dan, av mig sj\u00e4lv som cirka 10-\u00e5ring. Jag blev otroligt fascinerad. Det k\u00e4ndes lite som den g\u00e5ngen jag \u2013 n\u00e4, v\u00e4nta, det f\u00e5r bli ett senare blogginl\u00e4gg om den historien, f\u00f6r den \u00e4r v\u00e4rd att ber\u00e4ttas.<br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\"><br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">N\u00e5ja, hur som helst s\u00e5 gjorde jag en stock av gipsmasken, dvs smorde in den men sl\u00e4ppmedel och fyllde den med gips s\u00e5 att jag senare kunde g\u00f6ra en silikonform av den. Och jag gjorde m\u00e5nga avgjutningar i diverse material, bland annat gips, sand och paraffin. Jag testade avgjutningarna framf\u00f6r mitt vuxna ansikte och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst\u00e5 vad som hade f\u00f6r\u00e4ndrats. Detta lilla vackra ansikte, kritvitt gjort i gips utan s\u00e4rskilt utpr\u00e4glade \u00f6gonlock, f\u00f6rmodligen f\u00f6r att det var det sista som lades igen med gipsbinda eftersom jag tyckte att det var lite l\u00e4skigt. Lite konstiga n\u00e4sborrar eftersom jag beh\u00f6vde kunna andas genom n\u00e4san medan gipset torkade. Men p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kunde jag k\u00e4nna att det var mitt, vissa drag st\u00e4mde och jag kunde k\u00e4nna igen min haka och mina l\u00e4ppar.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">N\u00e5got \u00e5r tidigare hade jag, under en animationskurs jag gick n\u00e4r jag var elev p\u00e5 Ume\u00e5 Konstskola, gjort en leranimation med mitt ansikte. Och under den animationen kunde jag aldrig relatera till den lerklump, som faktiskt var en r\u00e4tt perfekt avgjutning av just mitt ansikte, som mitt. Jag hade k\u00f6pt l\u00f6s\u00f6gonfransar f\u00f6r att enkelt kunna g\u00f6ra blinkningar i filmen, och dom var p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6r sm\u00e5 s\u00e5 mina \u00f6gon blev minimala &#8211; nog f\u00f6r att jag inte precis har stora r\u00e5ddjurs\u00f6gon till att b\u00f6rja med \u2013 men jag har alltid skyllt p\u00e5 det. Att det var d\u00e4rf\u00f6r jag inte kunde relatera, f\u00f6rst\u00e5 att det faktiskt var mitt ansikte. Tills nu, n\u00e4r jag faktiskt b\u00f6rjat fundera \u00f6ver om det verkligen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r, eller helt enkelt f\u00f6r att jag faktiskt inte riktigt k\u00e4nner mitt eget ansikte.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">Jag hade ett riktigt roligt samtal om just ansikten och \u00e5ldrande f\u00f6r inte alls s\u00e5 l\u00e4nge sedan. Jag vet att samtalet skedde under en betongkurs p\u00e5 gjuteriet och att samtalet b\u00f6rjade i min silikonform av mitt 10-\u00e5riga jag som jag hade med till kursen f\u00f6r att testa olika betongblandningar i. Jag minns att det var ett otroligt roligt och intressant samtal, men jag minns tyv\u00e4rr inte med vem jag samtalade med. Jag tror att vi pratade om skillnaden som sakta blir n\u00e4r man blir \u00e4ldre och n\u00e5gonstans kom samtalet in p\u00e5 att jag, som fortfarande \u00e4r n\u00e5gorlunda ung, borde g\u00f6ra avgjutningar av mitt ansikte lite nu och d\u00e5. Och den tanken har funnits i mitt huvud sedan dess, och egentligen \u00e4nda sedan jag hittade gipsbindeavgjutningen av mitt ansikte som 10-\u00e5ring.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\"><br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">T\u00e4nk er l\u00e5ng v\u00e4gg i ett stort avl\u00e5ngt rum. Vitm\u00e5lade v\u00e4ggar och ljusgr\u00e5tt golv. Avgjutningarna sitter p\u00e5 v\u00e4ggen i en rad, t\u00e4tt inp\u00e5 varandra varandra, de yngre \u00e5t v\u00e4nster och de \u00e4ldre \u00e5t h\u00f6ger. N\u00e4r man tittar p\u00e5 tv\u00e5 som sitter bredvid varandra ser man knappt n\u00e5gon skillnad, det \u00e4r inte f\u00f6r \u00e4n man r\u00f6rt sig n\u00e5gra meter \u00e5t h\u00f6ger och fortfarande har det ansikte man just studerat p\u00e5 n\u00e4thinnan som man ser n\u00e5gon skillnad. Sakta sakta f\u00f6r\u00e4ndras sm\u00e5 delar, tyngdkraften, solen, kylan och \u00e5r av leenden, skratt, sorg och liv tar ut sin r\u00e4tt.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">Jag kan se mig sj\u00e4lv g\u00e5 d\u00e4r, dra baksidan av mina fingrar \u00f6ver alla dessa pannor, n\u00e4sor och st\u00e4ngda \u00f6gonlock. B\u00f6rja fr\u00e5n ungdomen och sakta r\u00f6ra mig fram\u00e5t. K\u00e4nna hur rynkorna utvecklas, hur ansiktet f\u00f6r\u00e4ndras. N\u00e5gra utav avgjutningarna \u00e4r trasiga. N\u00e5gon g\u00e5ng under resan har dom fallit i golvet, tappat sin n\u00e4sa eller blivit kantst\u00f6tta. N\u00e5gra har jag f\u00f6rs\u00f6kt laga, limmat ihop, men sprickorna syns fortfarande. Vissa har helt f\u00f6rsvunnit, kanske tappats bort under en flytt eller helt enkelt g\u00e5tt s\u00f6nder i s\u00e5 m\u00e5nga delar att det inte fanns n\u00e5got hopp om r\u00e4ddning \u2013 dom l\u00e4mnar en lucka. En p\u00e5minnelse om att dom en g\u00e5ng funnits, men g\u00e5tt f\u00f6rlorade. Dom nyaste, d\u00e4r ansiktet \u00e4r som \u00e4ldst, \u00e4r helare och mindre n\u00f6tta av tidens g\u00e5ng. Fast det beror f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 hur man ser det.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">Jag kan se mig springa d\u00e4r, fram och tillbaka &#8211; fram och tillbaka. Sl\u00e4pa mina h\u00e4nder \u00f6ver gipset, k\u00e4nna det d\u00e4r v\u00e4lbekanta materialet mot mina fingrar, det d\u00e4r v\u00e4lbekanta ansiktet med sina s\u00e4rskilda former och egenheter.  Av n\u00e5gon anledning ser jag mig sj\u00e4lv springandes, bland dessa avgjutningarna av mitt ansiktes \u00e5ldrande, som ung. <\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: Arial,sans-serif\"><span style=\"font-size: small\">Om jag k\u00e4nner mig friskare t\u00e4nkte jag p\u00e5b\u00f6rja min resa mot \u00e5ldrandet i morgon. Jag skriver igen d\u00e5.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag hade en atelj\u00e9 f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan. N\u00e4r jag skulle flyttade in i den k\u00f6rde min far en massa l\u00e5dor med verktyg, material och saker jag tidigare gjort till k\u00e4llarv\u00e5ningen d\u00e4r jag h\u00f6ll till. I en utav l\u00e5dorna fanns n\u00e5gonting fantastiskt. Det var en l\u00e5da med en salig blandning av olika projekt som aldrig [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":148,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[473],"tags":[179,477],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4294"}],"collection":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/148"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4294"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4294\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4299,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4294\/revisions\/4299"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4294"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4294"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4294"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}