{"id":596,"date":"2008-08-24T10:22:12","date_gmt":"2008-08-24T08:22:12","guid":{"rendered":"http:\/\/kravallslojd.se\/bloggen\/?p=781"},"modified":"2008-08-24T10:22:12","modified_gmt":"2008-08-24T08:22:12","slug":"att-slojda-offentligt","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/?p=596","title":{"rendered":"Att sl\u00f6jda offentligt"},"content":{"rendered":"

<\/font><\/strong>\u00a0<\/p>\n

Hur \u00e4r det att jobba med sl\u00f6jd p\u00e5 ett friluftsmuseum? F\u00f6r min del s\u00e5 arbetar jag andra sommaren i rad p\u00e5 Gammlia vid V\u00e4sterbottens museum i Ume\u00e5. Milj\u00f6n som finns d\u00e4r \u00e4r till st\u00f6rsta del en milj\u00f6 som ska visa p\u00e5 hur v\u00e4sterbottniskt jordbruk s\u00e5g ut omkring 1860-talet, men givetvis med inslag av b\u00e5de \u00e4ldre och modernare.<\/font><\/p>\n

V\u00e4sterbotten p\u00e5 1860-talet var fr\u00e4mst ett jordbrukssamh\u00e4lle \u00e4ven om s\u00e5gverksindustrin var p\u00e5 upp\u00e5tg\u00e5ng. Jag tvivlar p\u00e5 om det i detta samh\u00e4lle var n\u00e5gon som ifr\u00e5gasatte sl\u00f6jdande. Att tillverka sina egna textilier eller de tr\u00e4redskap man beh\u00f6vde var inget man diskuterade, f\u00f6r det mesta var det bara en n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r \u00f6verlevnaden.<\/font><\/p>\n

Idag d\u00e4remot har vi ett val. Och som v\u00e5rt samh\u00e4lle ser ut s\u00e5 har det valet f\u00f6r det mesta inneburit att m\u00e5nga av oss valt bort ett regelbundet sl\u00f6jdande. Det \u00e4r ju inget som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r v\u00e5r \u00f6verlevnad eller f\u00f6r att f\u00e5 en extra inkomst l\u00e4ngre.<\/font><\/p>\n

<\/font><\/p>\n

Men \u00e5ter till att sl\u00f6jda offentligt.<\/font><\/p>\n

Som\u00a0antagligen m\u00e5nga fler\u00a0m\u00e4rkt s\u00e5 blir man automatiskt en angel\u00e4genhet f\u00f6r hela omgivningen om man ger sig p\u00e5 n\u00e5gon sl\u00f6jdaktivitet i vad som kan kallas ett offentligt rum. I mitt fall handlar det oftast om att jag stickar s\u00e5 fort jag f\u00e5r tid, var jag \u00e4n \u00e4r. Att sticka saker tar sin tid, \u00e4ven n\u00e4r man \u00f6vat upp hastigheten, s\u00e5 varf\u00f6r sl\u00f6sa bort tid p\u00e5 att sitta och g\u00f6ra ingenting n\u00e4r man kan sticka ett varv eller tv\u00e5?<\/font><\/p>\n

S\u00e5, jag b\u00e4r f\u00f6r det mesta med mig en stickning vart jag \u00e4n g\u00e5r. Om jag \u00e5ker n\u00e5gon l\u00e4ngre str\u00e4cka och inte k\u00f6r sj\u00e4lv, utm\u00e4rkt sticktillf\u00e4lle. I fikarummet mellan lektioner n\u00e4r jag arbetar som l\u00e4rarvikarie, utm\u00e4rkt sticktillf\u00e4lle. Under lunchrasten oavsett vilket jobb jag befinner mig p\u00e5(jag kan ju inte stoppa in mat i 45 minuter i str\u00e4ck, d\u00e4remot g\u00e5r sticka och prata samtidigt alldeles utm\u00e4rkt). En stickning \u00e4r perfekt, tar liten plats, g\u00e5r fort att b\u00e5de s\u00e4tta sig in i eller l\u00e4gga ifr\u00e5n sig och \u00e4r l\u00e4tt att b\u00e4ra med sig.<\/font><\/p>\n

Ja, jag sticker ut. I dagens fikarum \u00e4r det inte inga(l\u00e4s: ingen f\u00f6rutom den d\u00e4r knasiga vikarien vid namn Lillemor) som sitter och stickar. D\u00e4remot fick jag efter en sticksession i den lokala skolans l\u00e4rarrum veta att det inte alls var s\u00e5 ovanligt f\u00f6rut. En av de \u00e4ldre l\u00e4rarna ber\u00e4ttade att f\u00f6rut, under kanske fr\u00e4mst 70- men \u00e4ven 80-tal var det inte alls ovanligt att hon eller n\u00e5gon av hennes kollegor stickade n\u00e5gra varv under rasterna. <\/font><\/p>\n

Men inte nu l\u00e4ngre. Vad kan detta vara ett uttryck f\u00f6r? Ett stressigare samh\u00e4lle, d\u00e4r raster m\u00e5ste anv\u00e4ndas till att tillf\u00f6ra n\u00f6dv\u00e4ndig energi, toalettbes\u00f6k, planera och rusa iv\u00e4g till n\u00e4sta pass? (kan vara fallet i skolv\u00e4rlden) En generationsfr\u00e5ga, d\u00e4r det inte l\u00e4ngre \u00e4r naturligt att man ska sitta med ett handarbete f\u00f6r h\u00e4nderna, b\u00e5de som avslappning och f\u00f6r att utnyttja tiden? Eller helt enkelt mode? Det \u00e4r f\u00f6r\u00e5ldrat att sitta med s\u00e5dant arbete \u00f6verallt, om man inte \u00e4r n\u00e5gon slags udda figur.<\/font><\/p>\n

 <\/p>\n

Men i en milj\u00f6 d\u00e4r folk f\u00f6rv\u00e4ntar sig att se hantverk, s\u00e5som ett friluftsmuseum? <\/font><\/p>\n

Det \u00e4r extra sp\u00e4nnande att syssels\u00e4tta sig med sl\u00f6jdande i en s\u00e5dan 1800-talsmilj\u00f6 som Gammlia erbjuder. Dels f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka v\u00e4cka lite liv i den, de som levde i dessa byggnader hade ju trots allt n\u00e5got f\u00f6r h\u00e4nderna st\u00f6rsta delen av tiden. Dels i undervisningssyfte. <\/font><\/p>\n

Jag tycker att man \u00e4ven i detta sammanhang blir betraktad som lite av en exotisk f\u00e5gel. Dels \u00e4r man ovanligt kl\u00e4dd (som p\u00e5 1850-60-tal, det vill s\u00e4ga s\u00e4rk, kjol, liv, f\u00f6rkl\u00e4de och hilka). Dels h\u00e5ller man p\u00e5 med sp\u00e4nnande, och ofta inte s\u00e5 vanliga sl\u00f6jdaktiviteter. <\/font><\/p>\n

All sl\u00f6jd \u00e4r tacksam att arbeta med, men tacksammast \u00e4r nog \u00e4nd\u00e5 ullen. Det g\u00e5r att l\u00e5ta b\u00e5de barn och vuxna prova p\u00e5 att karda och kanske till och med spinna lite p\u00e5 sl\u00e4nda. Men mest aha-effekt hos bes\u00f6karen haar nog \u00e4nd\u00e5 spinnrocken.<\/font><\/p>\n

Har spinnrocken idag f\u00f6rpassats till att mestadels vara ett prydnadsf\u00f6rem\u00e5l? Jag misst\u00e4nker n\u00e4stan det. Att sitta och spinna \u00e4r den mest tacksamma syssla man kan g\u00f6ra om man vill starta ett samtal med bes\u00f6karen. Man jobbar med en stor tydlig ”maskin” och det \u00e4r n\u00e5got som snurrar och ser sp\u00e4nnande ut!<\/font><\/p>\n

 <\/p>\n

14\u00a0juni var det den Internationella sticka offentligt-dagen. Sj\u00e4lv tycker jag att alla vi som sl\u00f6jdar borde gripa tillf\u00e4llet s\u00e5 ofta vi kan att sl\u00f6jda offentligt. Inte\u00a0enbart inf\u00f6r en best\u00e4md publik, vilket \u00e4r fallet p\u00e5 ett friluftsmuseum, utan \u00f6verhuvudtaget. Genom att visa p\u00e5 att sl\u00f6jd inte \u00e4r n\u00e5got stort och komplicerat, som m\u00e5ste kr\u00e4va stort utrymme, m\u00e5nga redskap och gott om tid kanske vi alltid kan locka n\u00e5gra fler.<\/font>\u00a0<\/font><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0 Hur \u00e4r det att jobba med sl\u00f6jd p\u00e5 ett friluftsmuseum? F\u00f6r min del s\u00e5 arbetar jag andra sommaren i rad p\u00e5 Gammlia vid V\u00e4sterbottens museum i Ume\u00e5. Milj\u00f6n som finns d\u00e4r \u00e4r till st\u00f6rsta del en milj\u00f6 som ska visa p\u00e5 hur v\u00e4sterbottniskt jordbruk s\u00e5g ut omkring 1860-talet, men givetvis med inslag av b\u00e5de […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[50],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/596"}],"collection":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=596"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/596\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=596"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=596"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=596"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}