Jag t\u00e4nkte f\u00f6rst att jag skulle rikta mig till Isabelle Eberhardt och b\u00f6rja. K\u00e4ra Isabelle E. jag ville bara uttrycka min tacksamhet, att jag nu kommit tillbaka till Uppsala och hur sv\u00e5rt \u00e4r det inte att s\u00e5 hastigt \u00e5terg\u00e5 till mitt arbete efter de tio m\u00e5naderna i ditt s\u00e4llskap i de nordafrikanska \u00f6kentrakterna. Sedan \u00e4ndrade jag mig och t\u00e4nkte att jag skulle skriva som om det vore sju k\u00e4rleksbrev till J.R. Men jag blev generad \u00f6ver tanken och b\u00f6rjade sedan f\u00f6rest\u00e4lla mig ett du. Om du n\u00e4r du passerat murm\u00e5lningen med arbetarna i keramikfabriken som f\u00f6rvandlar sig till studenter n\u00e4r de n\u00e4rmar sig slottet ett tag g\u00e5r rakt fram tills du kommer till Alis kebab och d\u00e4r sv\u00e4nger till h\u00f6ger, och sedan forts\u00e4tter ett tag tills du ser pl\u00e5td\u00f6rren efter nedf\u00f6rsbacken, om det \u00e4r gr\u00f6n och lila grafitti p\u00e5 den just nu, eller om de tv\u00e4ttat bort den. Det kan h\u00e4nda att jag h\u00f6r om du knackar h\u00e5rt. Jag skulle \u00f6ppna d\u00f6rren och du skulle komma in. Det \u00e4r f\u00f6rst sv\u00e5rt f\u00f6r dig att veta var du \u00e4r. Vinterd\u00e4cken i vit plast, om de h\u00f6r till en jeep kanske. Ett stort gr\u00f6nt drakhuvud i tr\u00e4 som ligger bland en massa skr\u00e4p. Trasigt glas blandat med s\u00e5gsp\u00e5n i en bl\u00e5 plastkontainer fr\u00e5n en dag d\u00e5 jag drabbades av en ovanlig fumlighet samtidigt som jag hyvlade mark till ett berglandskap. En massa l\u00e5dor p\u00e5 en sliten orientalisk matta. En p\u00f6l av n\u00e5gon annans tapetklister som bildat en egen form som man kan sparka omkring p\u00e5 golvet och f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver att den h\u00e5ller ihop.\u00a0 N\u00e5gra tr\u00e4figurer som heml\u00f6st hamnat p\u00e5 skilda platser, kanske ser du dem en efter en och t\u00e4nker d\u00e4r \u00e4r en till, en r\u00f6d. Kanske hade du v\u00e4ntat dig n\u00e5gonting annat. \u00a0Jag skulle ber\u00e4tta att jag tycker om det turkosa kaklet och golvet, att det \u00e4r som om man st\u00e4nkt flytande bl\u00e4ck p\u00e5 ett f\u00e5gel\u00e4gg. Att jag tycker om de lila fl\u00e4ckarna ocks\u00e5 fr\u00e5n kl\u00e4nningar jag ibland\u00a0p\u00e5 ett fritidsartat s\u00e4tt f\u00e4rgat till mig sj\u00e4lv\u00a0d\u00e4r p\u00e5 golvet, se skulle jag s\u00e4ga hur det runnit ut h\u00e4r.<\/p>\n
<\/p>\n
Tygdraperier d\u00f6ljer ing\u00e5ngar till rum. Jag skulle visa dem om du ville.\u00a0Kletzmerbandets, motors\u00e5gsskulpt\u00f6rens. Jag arbetar bakom det vita draperiet med gula r\u00e4nder. Jag har byggt den v\u00e4ggen d\u00e4r skulle jag s\u00e4ga n\u00e4r vi kommit in, f\u00f6rst rev jag ner en v\u00e4gg som stod h\u00e4r (jag pekar p\u00e5 en bl\u00e5\u00a0metallbalk i taket)\u00a0och sedan byggde jag upp en l\u00e4ngre bort, och riktar blicken mot en \u00e4nnu om\u00e5lad gipsv\u00e4gg, \u00a0jag skulle\u00a0f\u00f6rmodligen se ovilligt stolt ut.\u00a0H\u00e4r brukar jag sitta skulle jag s\u00e4ga\u00a0och peka p\u00e5 en svart f\u00e5t\u00f6lj i b\u00f6rjan av rummet.<\/p>\n
Imorgon Tisdag<\/p>\n
2. Arbetet och arbetandet<\/p>\n
\u00a0 K\u00e4ra Isabelle E<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r man kommer in<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Man h\u00e4nger av sig kappan<\/p>\n <\/p>\n Man ser ner p\u00e5 golvet<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Man g\u00e5r mot det gul och vitrandiga draperiet<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Man lyssnar p\u00e5 musik<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/Isabelle-Eberhardt2.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n