Jag tycker att rummet \u00e4r intressant. Allts\u00e5, tomrummet, det utrymme som vi m\u00e4nniskor kan existera i. Tomrummet \u00e4r ju helt avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r m\u00f6jlighet att r\u00f6ra oss. Detta till trots \u00e4r det det som begr\u00e4nsar denna m\u00f6jlighet som upptar st\u00f6rre delen av v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet, n\u00e4mligen tingen, materian – v\u00e4ggar, golv, tak, m\u00f6bler, prylar mm. Den immateriellt tunna gr\u00e4ns som skiljer v\u00e5rt livsrum fr\u00e5n ingjuten f\u00e5ngenskap skymmer o\u00e4ndligheten. Alternativet hade varit svindlande och om\u00f6jligt att orientera sig i. V\u00e5ra sinnens begr\u00e4nsningar g\u00f6r oss till naturen ytliga – ytliga och fixerade vid det materiella. Det \u00e4r via ytan vi kan skilja tomrummet fr\u00e5n den f\u00f6rt\u00e4tade, icke tillg\u00e4ngliga v\u00e4rlden – antirummet.<\/p>\n
Den engelska konstn\u00e4ren Rachel Whiteread arbetar just med denna gr\u00e4ns. Hon inverterar rummet genom att gjuta av det och avl\u00e4gsna den ursprungliga gjutformen. Hon g\u00f6r detta i olika skalor, allt fr\u00e5n hus till m\u00f6bler. N\u00e4r rummet f\u00f6rvandlas till antirum uppst\u00e5r m\u00e5nga f\u00f6r mig intressanta tankar om m\u00e4nniskans natur. Om hur pr\u00e4glade vi \u00e4r av rummets f\u00f6ruts\u00e4ttningar och behovet av frihet och skr\u00e4cken f\u00f6r f\u00e5ngenskap. Att vakna upp ingjuten i ett antirum m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s vara en mardr\u00f6m…<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2012\/09\/l_whiteread_house_1992-300x240.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2012\/09\/aika_amobel-300x229.jpg\")
<\/a><\/p>\n