Hillevi Svensson V.36

Hillevi Svensson, 22årig undersköterska från Varberg.

För tillfället syr Hillevi mycket men även vävningen är en stor passion. Favoritmaterialen är naturmaterial. Syntet är det värsta som Hillevi vet och ryser vid tanken på att ta på sig en sådan tröja.
Det senaste alstret är en klänning till sig själv för ett bröllop hon är bjuden till.

 

 

 

Hillevis slöjdande började kanske på riktigt när hon kom in på Forsa Folkhögskola och deras vävutbildning. Hon kom in som reserv och visste nog inte riktigt vad utbildningen gick ut på men hon ville komma bort från lilla Varberg.
Sy och arbeta med tyger började lång tidigare hemma hos sin mamma vid hennes symaskin.
– Min mamma sydde kläder till mig och mina systrar. Ofta likadan så när jag växt ur mina egna kunde jag få likadana som mina systrar haft och min kusin kunde i sin tur få det jag hade växt ur. Inget slit och släng helt enkelt, HEJA! Men bäst var alla skolavslutningsklänningar som mamma sydde. En ny varje år. De utbildningar som Hillevi känner att hon haft störst behållning utav är vävutbildningen på Forsa Folkhögskola och hennes två år på Sömnadsutbildningen på Sätergläntan. Vävutbildningen har givit henne en förståelse i hur et tyg är uppbyggt och hur det beter sig i beroende på vad det är för material och för bindning. Super bra att veta om man ska jobba med tyger på annat sätt som t.ex. sömnad, berättar Hillevi. När hon sedan gick på Sätergläntan fick hon inte bara lära sig mönsterkonstruktion i moder sömnad och folklig handsömnad utan även en mängd historia bakom allt. Allt bands ihop i en cirkel.
– Jag har fått ett intresse för historia som jag inte hade innan och jag det jag har lärt mig både praktiskt och teoretiskt kommer jag alltid ha nytta av i allt jag gör.

Hillevi fick frågan om hon ser på sig själv som slöjdare, hantverkare, designer.
– Hur var det nu med det där att dela in sig i fack. Jag vet faktiskt inte. Jag bara ÄR kanske.
När jag gick på högstadiet hade vi en syslöjdslärare som hette Anna och hon var designer. Jag skulle bli designer. Visst jobbar jag i modern sömnad idag men jag skulle aldrig tro att jag skulle sitta väva ett år eller sy för hand i gamla tekniker. Det blev en annan väg på vägen helt enkelt. Och drömmen om att bli designer har drömts om till något helt annat, säger Hillevi.
Hillevi har tre förebilder. Hennes mamma, sin äldsta syster och den senaste förebilden är Gudrun Sjödén.
– Min mamma för att jag tror att om jag inte växt upp med ljudet från symaskinen så vet jag inte om jag själv hade suttit där idag. Min äldsta syster Beatrice som är konstnärligt lagd och målade mycket akvarell och olja när jag var liten, vilket jag tycker hon borde göra oftare idag.
Och sist Gudrun Sjödén för hennes sätt att skapa i naturmaterial och även ekologiskt.

Ett projekt som ligger Hillevi varmt om hjärtat är hennes projektarbete som hon gjorde i våras på Sätergläntan. En ”långkoft” från Delsbo. Ett ytterplagg som man hade till dräkten för ca 120 år sedan i Delsbo. Ytterplagg i dräktsammanhang kallas tröja. Arbetet med uppmätning, dokumentation, inprovning och sömnad var en process som hon lärde sig mycket på och för var gång man gör upptäcker man nya saker.
– Visst var arbetet med tröjan många gånger jobbigt, men nu i efterhand känns det bra och jag lärde mig jätte mycket. Det kan ju tilläggas att tröjan är sydd helt för hand i ett ylletyg, engelskt kläde.

 

 

Inspirationen och kraften finner hon i tystnaden.
– Jag måste ha det helt tyst runt om mig ibland, alltså inga ljud som människan har skapat.
Inspirationen får hon från olika intryck, från hennes syskonbarn, naturen, rörelser inne i staden, det som händer runt om och kanske framförallt i skönlitteraturen och dagdrömmar.

Om framtiden när det gäller sitt eget hantverkande säger Hillevi att för ett par dagar sedan fick hon frågan om vad hon trodde sig göra om fem år. Så långt fram finns inte ännu. Men på måndag ska hon börja på ett nytt jobb, nämligen på Ekelunds, Linneväveriet i Horred.
-Det ska bli jätte spännande och kul.
Självklart kommer hon att fortsätta "textila", det kliar i fingrarna hela tiden.
Om samhällets framtida syn på slöjd, konst och design tror och hoppas Hillevi på en större miljömedvetenhet. Att det slit och släng samhället vi har idag ska minska. Att man ser och köper mer produkter som har en längre hållbarhet och högre kvalitet, som inte fraktats över halva jordklotet utan tillverkats inom landets gränser och är tillverkade på ett sätt som inte stör naturen.

 

Om Hillevi vore slöjdlärare så skulle hon inspirera sina elever och väcka nyfikenheten för slöjd
genom att inte använda orden ”Nej” eller ”du får inte” eller ”du ska, alla ska”.
– Jag tror det är viktigt att låta barnen pröva det de är nyfikna på. Alla kanske inte är intresserade av att kunna virka eller sticka. Att låta dem pröva och kanske misslyckas de, ta reda på tillsammans med barnet varför de misslyckades och låta de få pröva igen.
En av mina lärare på Sätergläntan sa till mig när jag sa att jag skulle vilja läsa mer historia, – Börja med det du är intresserad av och inte med vad som hände i det gamla Egypten, då hinner du tröttna innan du ens hunnit till det du egentligen vill läsa om, berättar Hillevi Svensson.

 

Skrivet av Veronica Olofsson