Måndagen börjar med målning, jag hela veckan blir mycket målning och karvsnitt som sen målas. Och om du undrar så är det det här jag kallar queer, färgerna och formerna jag har på ytan. När jag började med trä, vilket jag gjorde efter gymnasiet, försökte jag hitta förebilder och inspiration, men på träsidan kändes det fattigt. För ett par år sen började jag titta mycket på gatukonst, både graffiti och postgraffiti, och insåg att den var en fantastisk inspiration. Det kanske syns, kanske inte. Jag ser en norm i trähantverkade som jag buffar på och ifrågasätter, det är min tolkning av queerbegreppet. Bilden är på några krympburkar jag hade med på min examensutställning i somras. Jag lovar ett det kommer någon liten processbild från pågående arbete under veckan.

Helg med stugliv. Vin, ved och västanvind i smålandsskog. Oundvikligt blev där att kika efter vårtecken, och förutom den lite nyvaket sprittande inspirationen sågs två tussilagos, smältande drivor, en snödroppe vid husväggen. Det hördes fågelkvitter, som med god hjälp av fågelböckernas utförliga ljudbeskrivningar identifierades som nyanlända från sydligare trakter. Jag har en röd utflyktsmugg som jag längtar lite efter. Kaffe, flädersaft och bubbelvin – den passar till allt.

Det är mycket som kan skrivas av som lite småpatetiskt, det utrymmet ger skog, helg och ledighet, att perspektiven tillåts kapas en smula. Det tilltalar mig. Som att innerligheten får lov att ta sin rättmätiga plats först när det vardagliga suset lämnas hemma, eller när hemma tillåts vara varsomhelst. Helgen blev till att också leta efter inspirationen, låta diverse ord och böcker snirkla förbi och betyda lite vad de vill och kan. Det kan handla om att ta sig tiden att läsa inte enbart det nödvändiga eller potentiellt bästa utan också se vad de kanske tvivelaktiga texterna har att ge. En hel del för det mesta, såklart. Och jo, det är ett vårtecken så gott som något, att inspiration finns lite varsomhelst, eller i alla fall på lite fler ställen än under vintern/staden. Som om både tiden och perspektiven blir något annat i skog under helgflagg. Gott så.

Tänk vad fort tiden kan gå ibland. Den här veckan har svischat fram. Jag som tyckte att jag hade gott om tid att filosofera offentligt när jag skulle gästblogga en hel vecka. Dagarna har bara susat förbi. Klockan ringer, frukost, iväg till praktiken, sy så att nålen glöder (nåja, om man räknar fokusering och inte hastighet så.), hem igen, leka, natta och så dags för pyssel och javisstja, bloggandet. Var dag olika, men ändå så lika. Tror bestämt det är likheten som get dem namnet, vardagar…

Men så går det när nornorna spinner. Medan sländan snurrar går tiden. Det gäller att fånga dagen. Eller som ett annat uttryck jag stötte på via en blogg med det namnet för inte så länge sedan, Crea Diem. Det gäller att skapa dagen. Skapardagen kan det också översättas. Jag tror att jag ska ha en sådan snart. En dag som jag helt tillägnar mitt skapande. Sortera upp mina inspirationspärmar, nysta upp härvorna av garn, och rensar bland stuvbitarna. Inventera lite bland verktygen och se till att de är i ordning.  Kanske något att göra under dymmelonsdagen, se till att allt är i ordning innan färden till Blåkulla.

Ha nu alla en riktigt glad påsk.

Det här är vad jag virkade under Earh Hour,

två nyckelringar/minilyckobollar, och ett etui får våtservetter.

Ska ha fler egna jordtimmar.

(Och vill du fortsätta läsa om vad som händer i mitt liv, gå in på Rouvas hörna, eller min hantverksblogg; )

Så vad sysslar du med? kanske någon undrar.

Jag tar ett varv runt hemmet och tittar vilka projekt jag hittar. Vissa kallar det UFOn ( UnFinished Objects), men det låter så trist. Jag vill välja och vraka när jag sätter mig ner, så mina projekt är mera av typen SIPPor, Skojiga Inspirerande Pågående Projekt. Jag handarbetar ju som sagt för skojs skull.

I bokhyllan i kontoret hittar jag ett halvfärdigt träsmycke i päronträ. Kommer troligtvis att bli jättefint när det blir färdigt. Och dofta gott att ha runt halsen. Där bredvid ligger även en plastburksbeklädnad. Jag ska virka in en plastburk för att ge den lite flärd, och för att försköna toaletthyllan där den ska stå…Där ligger också en liten lyckoboll som ska hamna på en nyckelring och en annan virkad boll som ska bli en del i en mobil.

En färdig lyckoboll.

Oj, under dataskärmen ligger visst en påbörjad lyckoboll till. Den brukar växa medan jag tittar på programmet Sverige! på svtPlay. Och ovanför makens skärm ligger min vintermössa som inte blivit klar än. Det är den tredje den här vintern så jag är lite trött på mössor som krymper vartefter jag virkar dem…

Ute i lilla allrummet hittar jag två blivande matkassar. De saknar handtag men är annars färdiga. Och under dem ligger även tyg till ett par till påsar.

I köket ligger ett halvt mobilfodral och några bottnar till nåldynor.

Färdiga nåldynor

I hallen är det faktiskt tomt på små SIPPor, men i väskan ligger min virkpåse. Ett av mina motton är: ha alltid en virkning i väskan. Man vet ju aldrig när man får en långtråkig stund över någonstans och önskar att man hade en bok eller ett pyssel i väskan. Jag har det. Just nu är det 2 projekt i den påsen, ett rosa mobilfodral och en blåmelerad minibörs.

I vardagsrummet finns min virkkorg och mina garnkorgar. Varje nystan är köpt med en tanke om vad jag ska göra med det, vi får se om det blir vad jag tänkt. I virkkorgen ligger det diverse Sippor, bland annat min första och största, en virkad trekantssjal. Den blir jättefin och varm när den blir klar. Men den tar nog ett år till på sig eller två. Den har jag ingen brådska med egentligen, utan virkar ett par varv när andan faller på.

Min pysselkorg på utflykt, med sjalen skymtande.

I Busans rum hittar jag också pågående projekt, en fingervirkning, en ofärdig garnboll, och ett antal tavlor i vaxkrita och vattenfärg. Fast det är sant, tavlorna kanske är färdiga, det är bara jag som inte vet om det….

I vårat sovrum, i garderoben närmare bestämt finns för tillfället halva mitt pyssellager. Dvs det tygstuvar som jag tror att jag behöver inom en snar framtid, och därför inte vill ha undanstoppade långt in i förrådet i garaget. Där ligger också de halvfärdiga byxorna till lajvet i maj, och broderiet som ska bli en kärlekstavla till min make. Än så länge är det dock bara ett halvt hjärta, men till nästa Alla Hjärtans Dag så ska det vara klart.

Jupp, jag har många järn i elden jag.