Det var p\u00e5sk, backdropp\u00e5sk. Vi samlades hemma hos den av oss med st\u00f6rst l\u00e4genhet, men utrymmet r\u00e4ckte \u00e4nd\u00e5 inte till. Hur skulle vi kunna n\u00e5la fast alla de sm\u00e5 kryss som skulle bilda texten, n\u00e4r vi inte ens hade plats att l\u00e4gga ut backdropen? Det fanns bara en l\u00f6sning, gr\u00e4smattan utanf\u00f6r l\u00e4genheten. Tillsammans med den sk\u00e5nska vinden flyttade vi runt kryssen. Vi n\u00e5lade fast och n\u00e5lade om. Och vi n\u00e5lade fast halva gr\u00e4smattan i bara farten. En kvinna ropade till oss fr\u00e5n en av balkongerna n\u00e5gra v\u00e5ningar upp. Hon ber\u00f6mde v\u00e5rt arbete, engagemang och t\u00e5lamod. En stund senare kom hon ut p\u00e5 gr\u00e4smattan med en fikakorg. \u201dDet h\u00e4r f\u00f6rtj\u00e4nar ni, som jobbar s\u00e5 h\u00e5rt.\u201d Jag t\u00e4nker tillbaka och mina \u00f6gon fylls av t\u00e5rar. Att n\u00e5la kryss i det fria, i gemenskap, och att dessutom f\u00e5 dela upplevelsen med kvinnan p\u00e5 balkongen. Revolutionen \u00e4r n\u00e4rmare \u00e4n vi tror!<\/span><\/p>\n <\/p>\n Backdropen fr\u00e5n kvinnans balkong<\/p><\/div><\/p>\n <\/p>\n Sista helgen innan deadline fick vi flytta utomhus igen. Utanf\u00f6r en annan l\u00e4genhet, i en annan del av staden. Vi var tr\u00f6tta och stressade, men det var nu det oerh\u00f6rda skulle h\u00e4nda. Backdropen skulle bli f\u00e4rdig. Vi hamrade \u00f6ljetter mot asfalten s\u00e5 att varje granne i omr\u00e5det blev en del av v\u00e5r process. F\u00f6r varje hammarslag kom vi en sekund n\u00e4rmare m\u00e5let, f\u00f6r varje hammarslag f\u00f6rdes vi n\u00e4rmare varandra. <\/span><\/p>\n <\/p>\n![\"IMG_3428\"](\"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/IMG_3428.jpg\")
<\/a>