![\"\"](\"http:\/\/kravallslojd.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/al.jpg\")
<\/a><\/p>\nP\u00e5 finska heter alen ”lepp\u00e4”. Lepp\u00e4 \u00e4r ocks\u00e5 ett gammalt ord f\u00f6r ”blod”. Blad, kottar och bark anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00e4rga textil och l\u00e4der. N\u00e4r man f\u00e4rgar garn eller ull f\u00e5r man olika gula, bruna, gr\u00e5a, gr\u00e5bl\u00e5a, gr\u00f6na och rosa f\u00e4rger beroende p\u00e5 vilka betningsmedel och vilken del av alen man anv\u00e4nder.<\/p>\n
Jag har inga garner att visa, f\u00f6r jag v\u00e4xtf\u00e4rgar egentligen inte alls. Men visst skulle det vara roligt att pr\u00f6va n\u00e5gon g\u00e5ng. Det hade varit l\u00e4ge att ta litet bark nu, men jag v\u00e5gar inte. Jag har r\u00e4tt mycket att g\u00f6ra \u00e4nd\u00e5. Visst, out of sight out of mind s\u00e4gs det, men det funkar inte s\u00e5 f\u00f6r mig. Det som \u00e4r undanlagt gnager, g\u00f6r mig okoncentrerad och nerv\u00f6s. S\u00e5 jag t\u00e4nker br\u00e4nna alen i vedspisen i vinter. Med bark och allt.<\/p>\n
H\u00f6sten \u00e4r den vackraste \u00e5rstiden av alla. Naturen sprakar av eldiga och milda f\u00e4rger om vartannat. Mossor och stubbar f\u00e5r liv. Svampar dyker upp \u00f6verallt. Tv\u00e5 gamla bj\u00f6rkstubbar \u00e4r numera blickf\u00e5ng i v\u00e5r tr\u00e4dg\u00e5rd. P\u00e5 h\u00f6sten \u00e4ndrar de f\u00e4rg varje dag.<\/p>\n