En liten utredning om INREDNING

Tidningar svämmar över av inredningstips. Förnya ditt hem med nya möbler, prylar och tyger! Inredningsaffärer växer upp som svampar utefter städernas gator. Inredning är inne och hett. Men vad är egentligen inredning? Och har inredning något med vävning att göra?

Nationalencyklopedin förklarar inredning så här kort: ”inredning, heminredning, se   rumsinredning.” Uppslagsordet rumsinredning har fått nästan två sidor. ”rumsinredning, interiörkonst, gestaltning, dekoration och möblering av bostadsrum.” Att inreda ett rum har ju verkligen med tyger, och därmed vävning, att göra. Tyger är något av det tacksammaste som finns när det gäller att inreda och förändra ett rum.

När jag vill slå upp något går jag vanligtvis först till Svensk uppslagsbok. Även om den är från 1950-talet är den ovärderlig , särskilt när det gäller kultur. Till min stora förvåning finns ordet inte där! Inte heller ordet inreda finns med.

Om man vill veta vad själva ordet betyder är det ordböcker som gäller. Svenska Akademiens Ordbok finns numera på nätet . Söker man på inreda hittar man att ordet har två huvudbetydelser.
I.    ”inrätta, iordningställa, anordna”. Ordet använts så sedan åtminstone mitten av 1600-talet.
II.    ”vävn. passera (varptrådarna i en väv) gm solvens öglor o. mellan vävskedens rör” med ett citat från 1874 ”Vid väfning.. af sidentyg, inredes varpen på fyra, sex eller åtta skaft.”

När man sedan kommer till sammansättningarna blir det riktigt intressant rent vävmässigt.
”INREDNINGS-KROK. vävn. krok varmed varptrådarna i en väv inredas, solvkrok.”
”INREDNINGS-LÄSS. vävn,. läss som göres för underlättande av varptrådarnas riktiga inredning.”
”INREDNINGS-RAPPORT. vävn. Man kallar.. inredningsrapport utsträckningen af det mönster, efter hvilket varptrådarna inredas i skaften, tills exakt upprepning inträder.”
Alla exemplen i SAOB är hämtade från Nordisk familjebok, den upplagan som kallas Uggleupplagan. 1903-26  Nu är det tur att även den finns på nätet för min ärvda ligger fortfarande i kartonger. För vad är läss? Läss är detsamma som skäl. Det kommer från tyskans gelese, plockning. Man plockar ett skäl, ett inredningsskäl. Artikeln är värd att läsas!   Bl.a lär man sig skillnaden mellan inredningsläss och bomläss, och får äldre vävtermer på köpet.

När man skrollar längre ner på sidan och kommer till avledningar finns under Inredare ”textilarbetare som har till uppgift att utföra inredning i väv.” Så med stöd av SAOB kan vi vävare kalla oss inredare – åtminstone medan vi solvar och skedar.
Längst ner står jfr INNAN-REDE. Och det gör jag eftersom jag hittat det ordet i Ekenmarks Vävbok.
1)    (numera i sht i vissa trakter) inredning inuti byggnad, rum, vagn l. maskin, apparat o. d.
2)    (†) om det inre av en organism: innanmäte; inälvor.

Tydligt är att ordet inredning har mycket med vävning att göra. Men hur är det i våra nutida vävböcker? Använder man ordet inredning – och i så fall hur...

Naturligtvis börjar jag med Ulla Cyrus-Zetterström.  Hon var min lärare och la grunden till all min vävkunskap. Här finns ordet inredning i en rubrik ”Varpens inredning i vävstolen”. Till det momentet hör pådragning, solvning, skedning och framknytning av varpen. Ordet inredning används också som samlingsnamn för solvnotan, trampnotan och uppknytningen – de uppgifter man behöver för att inreda sin varp.

Mariana Eriksson, Gunnel Gustavsson och Kerstin Lovallius   använder ordet inredning som samlingsnamn för solvnotan, trampnotan och uppknytningen på samma sätt som Ulla Cyrus-Zetterström. Däremot talar de om uppsättning av en väv. Och det är de inte ensamma om.

Gertrud Grenander Nyberg  använder ordet vävstolsinredning. Vid en så här snabb läsning som jag gör nu, är det svårt att helt se vad hon menar. Men i det kapitel där jag hittat ordet verkar det stå för arbetet efter pådragningen fram till att vävningen börjar. I sin avhandling  har hon en lista över vävtermer. Där finns termen inredningsskäl utan förklaring, enbart med en hänvisning till varpskäl som förklaras med ”korsning av varptrådsknippen, som genom detta hålls iordning.” Inredningsskälet tolkar jag som det skäl man använder när man inreder varpen, dvs solvar mm. Varpskälet bör då vara det som man använder när man drar på varpen, ”svepskälet”. Alltså inredningsläss och bomläss. Hur många använder två läss/skäl i dag?

Så här långt kan man säga att ordet inredning, vad gäller vävning, har att göra med att ordna, göra i ordning för att väva. - någonting man gör, en handling.

Ekenmarks vävbok  börjar med kapitlet ”Om väfstolen och dess innanrede”. Det börjar så här: ”Väfstolar, af alla i Sverige vanliga slag, kunna, med förändring af innanredet samt tillökning i höjd och längd, äfven för här ifrågavarande väfnader, begagnas.”

Här är det tydligt att det handlar om något fysiskt i vävstolen. Det finns också en uppräkning av vad innanredet består av: slagbom, vävsked, trampor, lattor, skaft mm. Alltså allt det som finns inuti vävstolen. (Vävstolens inälvor, för visst är den ett levande väsen?) Vad jag kan läsa mig till hör inte de olika tvärbommarna till innanredet. Det gör de däremot i en uppteckning från Småland  där det berättas att man kunde ha två olika innanreden till vävstolen. De bestod av bommar och tvärslåar i två olika längder.

Detta visar att ordet inredning i vävsammanhang kan betyda tre saker:

• det som man har utrustat vävstolen med och
• det sätt som man ordnar varpen inför vävningen.
• diagrammen för solvning, uppknytning och trampning.

Till slut något om ordet uppsättning eftersom det är så vanligt i vävböcker. Varifrån kommer det?

Gertrud Grenander Nyberg har ett kapitel i sin avhandling som heter ”Vävuppsättning i Sverige och grannländerna”. Det innefattar allt från att spinna garnet och  tills allt är färdigt att väva. Hon skriver också om hur viktigt det var att fälla ihop vävstolen så fort  vävningen var avslutad. Det gällde även andra vävredskap. ”Om de var tomma, dvs utan garn, var de öppna för övernaturliga krafters spel.”

I en mycket spridd vävbok  finns kapitlet ”Uppsättning av väv”. Det praktiska arbetet börjar med att man sätter ihop vävstolen. När man vävde för husbehov i hemmen, vävde man när utomhusarbetet var färdigt för året. Resten av året var vävstolen ihopplockad.

När man i våra dagar använder uttrycket uppsättning i vävböckerna är det troligen ett arv från den tiden, trots att vi oftast har vävstolen uppställd året runt.  Men akta er för att ha den tom!

[1] http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

[2] http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfbq&page=0135

[3] Ulla Cyrus-Zetterström, Handbok i vävning. 1990 (Finns i många upplagor)

[4] Mariana Eriksson, Gunnel Gustavsson och Kerstin Lovallius, Varp och inslag. 2008. Vävboken, uträkning, uppsättning, montering. 2002

[5] Gertrud Grenander Nyberg, Så vävde de. 1976

[6] Gertrud Grenander Nyberg, Lanthemmens vävstolar. 1975

[7] J. Ekenmark, Afhandling om drällers och... .1828

[8] Gertrud Grenander Nyberg, Så vävde de. 1976. s. 128

[9] Gertrud Grenander Nyberg, Så vävde de. 1976. s. 142

[10] Skeri Mattson, Ingrid Osvald-Jacobsson, I Vävstolen. 1964