Skriv ut

Recension Gerillaslöjd

Gerillaslojd framsidaFrida Arnqvist Engström har länge bevakat den svenska och internationella craftivismscenen, först som nyhetsredaktör på tidningen Hemslöjd och sedan 2008 på den egna bloggen kurbits.nu. Att hon nu har gjort en bok om den aktivistiska slöjdens uppkomst och utveckling sedan tidigt 2000-tal är ett värdefullt tidsdokument som bidrar till förståelsen av företeelsens huvudfrågor och omfattning.

Gerillaslöjd är en allmänbildande karta där alla de stora föregångsgestalterna, varav de flesta fortfarande aktiva, porträtteras tillsammans med beskrivningar av deras verksamheter. Stickboom, Garngrafitti, Internet och DIY, Anarkibroderi, Grön graffiti och Craftivism heter de sex kapitlen med exempel från främst USA, England, Sverige. Det är en textil och kvinnodominerad värld där samhällskritik skapas och uttrycks genom materiella ting istället för som så ofta nuförtiden genom klick och korta utrop på sociala media. Rörelsen använder sig av vardagliga objekt som tröjor, bussäten, trädstammar eller krackelerade husfasader som vid närmare syn inte ser ut som det vi förväntar oss se eller inte befinner sig där de hör hemma. Genom överraskningsmomentet blir objekten därför ofta fotade och är tacksamma att sprida på sociala media, något som Arnqvist Engström förmedlar i alla de gatumiljöbilder där slöjdaktivisterna har varit framme.

Jag personligen känner till de flesta av de porträtterade personerna till namn men inte alltid till gärning och nästan aldrig deras bakgrund. Därför uppskattar jag att läsa om deras olika ingångar i verksamheterna beroende på vad de exempelvis är utbildade till. Att Rachel Matthews är konstnär och grafisk formgivare och att Lisa Anne Auerbach är fotograf är nyheter för mig som får mig att fundera över deras olika ingångar till hantverket.

Boken innehåller inte bara beskrivningar över enskilda föregångspersoner utan till minst lika stor del även grupper som har verkat i detta landskap (däribland Kravallslöjd som går att läsa om på sidan 71). Den energi som behövs för att sticka in 99 trädstammar lämpar sig bäst i kollektiv form och de flesta verksamheterna har också inslag av att vilja engagera fler i skapandet. Många av grupperna har ändrat form under de åren som gått och i flera fall har den tidigare hobbyn övergått till yrken, många med offentliga utsmyckningar eller installationer som en pengainbringande verksamhetsdel. Hur går det med aktivismen när samhället börjar bli villigt att betala för slöjdade verk som från början vände sig mot orättvisor i samhället? Blir det något annat än craftivism eller gerillaslöjd då? Eller handlar det bara om integriteten hos den enskilde skaparen? Det är frågor som dyker upp hos mig när jag läser om nya roller som craftivister kunnat ta sedan området vidgats och blivit mer känt.

Bokens namn Gerillaslöjd, är ett begrepp som Arnqvist Engström har myntat. Under hela läsningen funderar jag över ordet gerilla i gerillaslöjd och kommer mig inte för förrän jag har läst ur den att slå upp ordet. Jag hade gärna sett en tidig förklaring av det begreppet i boken för när jag läser wikipedias beskrivning av gerillakrigsföring så förstår jag Arnqvist Engströms anledning till att välja det och koppla samman med slöjd. Det passar helt enkelt väldigt bra! Även på bokens hemsida skulle en starkare koppling till gerillabegreppet ha passat. Nu förklaras begreppet så här "en kreativ mix av hantverk som placeras i det offentliga rummet på ett icke-förstörande vis. Gerillaslöjden är kreativ i material och teknikanvändning, den innehåller något slags budskap och kommenterar samtida politiska eller samhälleliga händelser."

Broderi av Betsy Greer

En del begrepp hade jag önskat förtydligade, så som det, inom hemslöjd, ofta upprepade ”inte förlegat” som Rachel Matthew säger på sidan 17 men som sällan problematiseras eller förklaras. Det hade i denna bok funnits plats för att ställa de ännu lite djupare frågorna om vad en egentligen menar med sådana uttryck och det hade jag gärna läst. Jag är också nyfiken på varför Arnqvist Engström själv har fastnat för detta intresse.

Att få en samlad bild över gerillaslöjdscenen och att läsa om utövarnas drivkrafter är mina största behållningar av boken. Det är också intressant hur de tänker kring sin motivation idag då flera av dem har hållit på i närmare ett decennium. Det är bra att påminnas om hur denna rörelse, som nu inom slöjdvärlden tas för självklart, inte fanns för tio år sedan förutom som några enstaka initiativ utan samlad form. Det ger perspektiv till att förändring kan ske relativt snabbt, och vilja till påverkan och förändring är ju det som håller ihop personerna och grupperna i denna bok.

Genom Frida Arnqvist Engströms engagerade och långvariga intresse för denna typ av slöjd har vi fått mer och samlad kunskap om gerillaslöjden som rörelse och människorna bakom. Det är värdefullt!


Skrivet av Mia Lindgren
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Här kan du läsa mer och beställa boken: www.gerillaslojd.se

Joomlas felsökningskonsoll

Session

Profilinformation

Minnesanvändning

Databasfrågor