Hemslöjden vs Harry Potter
Ibland när jag gick på Sätergläntan och hade tråkigt brukade jag ibland låtsas att jag gick på Harry Potters Hogwarts och lärde mig trolla: från vävstolen kunde jag sträcka ut handen mot vävhyllan och lite försiktigt men bestämt säga ”accio mattvarp”. (Förgäves)
Någon gång testade jag att istället för med hjälp av den klassiska råbandsknopen laga en tråd som brustit bara peka på tråden och säga ”repparo”. (inte heller någon succé) När ljuset släcktes i undervisningslokalerna klockan 22 försökte jag desperat hitta alternativa ljuskällor med hjälp av ”lumos”. (här började det kännas smått patetiskt)
Skämt och sido, magi funkar ju inte i verkligenheten! Men det finns faktiskt fler likheter mellan Sätergläntan och Hogwarts än de uppenbara: att ingen vet var skolan ligger och att det inte går att ta sig dit om man inte åker tåg skitlångt.
Jag har identifierat tre Harry Potterkaraktärer som metaforer för olika typer av slöjdare, eller slöjdelever: Trollkarlsfödda, Mugglarfödda och Ynkar. Dessa tre karaktärer går säkerligen också att återfinna inte bara på skolor utan på en massa andra ställen i hemslöjdsvärlden.
• Den klassiska trollkarlen (läs hemslöjdaren) – är född i en trollkarlsfamilj och var redan som liten uppenbart begåvad, precis som resten av släkten. På Hogwarts (Sätergläntan) förväntas han kunna en massa saker som han kanske inte kan och får kämpa med att leva upp till sina äldre familjemedlemmars rykte. Till slut blir han ändå en riktigt vass trollkarl.
• De mugglarfödda är missförstådda barn från familjer där ingen har någon som helst talang för att trolla (läs slöjda), att de ska gå på Hogwarts tas emot med skepticism. På skolan får de gång på gång kämpa med att bevisa att de faktiskt är duktiga – trots sitt mugglarblod!
• Ynkar är personer födda i trollkarlsfamiljer utan någon som helst medfödd talang för att trolla. Precis som för de andra trollkarlsfödda förväntas de ha gåvan och vara duktiga redan när de kommer till Hogwarts. Ett exempel på en ynk är Angus Filch, skolans vaktmästare. Jag var tvungen att kolla Filchs wikipediasida för att kontrollera hans historia. (För givetvis har han en sådan) Istället för att bo på en mugglarplats och göra mugglarsaker hänger han på Hogwart och utför pinsamma sysslor som att sopa med en sopborste, manuellt. På kvällarna läser han en distansskurs som heter ”kvicktrick” – en grundkurs i magi på ynkarnas Studieförbundet Vuxenskolan.
De här liknelserna kom jag på när jag gick på Sätergläntan, för väldigt ofta kände jag mig lite som en Ynk, speciellt i början av mitt år. Kanske var det mina egna höga förväntningar på mig själv som gjorde att jag inte kunde tillåta mig själv att vara nybörjare och inte kunna allt från början. Jag tänkte att jag har nog inte ”gåvan”. Så började jag i alla fall fundera på relationen mellan talang och kunskap.
Man kan ju inte kunna allt från början, vissa saker måste man bara lära sig – det finns ingenting som heter naturlig talang när det gäller måttenheter i växtfärgning. Eller hur man räknar ut en solvnota.
Däremot kan man ha en massa olika egenskaper som gör att man har vissa förutsättningar för att bli en duktig slöjdare;
Man kan till exempel vara väldigt noggrann och tålmodig, ett bra färgsinne, vara bra på problemlösning, ha många idéer eller ha förmågan att genomföra stora projekt. Det finns ingen mall för en person som är duktig på slöjd är. Jag tror framförallt att det hänger på en sak:
Hur hängiven man är. Det handlar om motivation.
Och för att vara hängiven måste man tycka att det är roligt. Tycker man att det är roligt kan man åstadkomma nästan vad som helst.
|
||||||
