Vems hembygd?
Vems hembygd?
Många hembygdsgårdar är vackert inredda i en stil som ska visa ett hem 80, 100 eller 120 år tillbaka i tiden. Hustyp och utvalda möbler ger en känsla av ett slags liv men vilken bild är det som visas upp och vems hem får representera en hel bygd?
Ordet hembygdsgård, till skillnad mot exempelvis bygdegård, berättar att både hemmet och hembygden finns i koncentrerad form på denna plats. Ett typexempel, eller i alla fall representativt exempel, visar på hur ett hem kan eller kunde se ut. Eller? Hur ofta stiger man in en hembygdsgård som inte andas sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal? Säkert finns det många sådana exempel men än så länge har undertecknad inte träffat dessa. Den naturligaste förklaringen är självklart tiden för uppkomsten av dessa gårdar. Då var man angelägen om att skydda det som fanns kvar från ett ”äkta” bondesamhälle, för att spara och kunna visa upp för kommande generationer. Men idag finns dessa, tillåt mig säga likriktade gårdar i stort sett i varje by. Kanske är det tid att börja funder över vilken hembygd man vill visa upp och vad som är relevant idag.
Dagens hembygd har ofta lite gemensamt med den hembygdsgård som ska stå för särdraget för just denna bygd. Framtidens bygder kommer gissningsvis att ha ännu mindre sammanlänkat med dessa gårdar. En gård borde istället ha en ömsesidighet med invånarna, istället för att invånarna ska bevara det som valdes ut att vara fängslande för femtio år sedan. I ett kosmopolitiskt samhälle är det också närmast en nödvändighet att fundera över vilka invånarna bor i en bygd och hur dessa är representerade i hembygdsgården.
Många hembygdsgårdar är vackert inredda i en stil som ska visa ett hem 80, 100 eller 120 år tillbaka i tiden. Hustyp och utvalda möbler ger en känsla av ett slags liv men vilken bild är det som visas upp och vems hem får representera en hel bygd?
Ordet hembygdsgård, till skillnad mot exempelvis bygdegård, berättar att både hemmet och hembygden finns i koncentrerad form på denna plats. Ett typexempel, eller i alla fall representativt exempel, visar på hur ett hem kan eller kunde se ut. Eller? Hur ofta stiger man in en hembygdsgård som inte andas sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal? Säkert finns det många sådana exempel men än så länge har undertecknad inte träffat dessa. Den naturligaste förklaringen är självklart tiden för uppkomsten av dessa gårdar. Då var man angelägen om att skydda det som fanns kvar från ett ”äkta” bondesamhälle, för att spara och kunna visa upp för kommande generationer. Men idag finns dessa, tillåt mig säga likriktade gårdar i stort sett i varje by. Kanske är det tid att börja funder över vilken hembygd man vill visa upp och vad som är relevant idag.
Dagens hembygd har ofta lite gemensamt med den hembygdsgård som ska stå för särdraget för just denna bygd. Framtidens bygder kommer gissningsvis att ha ännu mindre sammanlänkat med dessa gårdar. En gård borde istället ha en ömsesidighet med invånarna, istället för att invånarna ska bevara det som valdes ut att vara fängslande för femtio år sedan. I ett kosmopolitiskt samhälle är det också närmast en nödvändighet att fundera över vilka invånarna bor i en bygd och hur dessa är representerade i hembygdsgården.