Slöjd i en värld av förändring
Genom ett seminarium där tre olika grupper, som arbetar med slöjd på olika sätt, berättade om hur deras verksamhet såg ut, fick besökarna en inblick i slöjdvärlden som ständigt förändrar sig och anpassar sig till dagens möjligheter och behov. |
I museets entréplan visade och sålde bland andra Ersboda Slöjdförening alster som skapats. Kravallslöjd hade för besökarna dukat upp med Jumbostickning. Möjlighet handla hantverk och att pröva slöjd i ett nytt format uppskattades i seminariets pauser.
Seminariet hade rubriken Slöjd i en värld av förändring och medverkade gjorde Charlotte Hellsten Husman, Ersboda Slöjdförening samt Kravallslöjd.
Charlotte Hellsten Husman
är hemslöjdskonsulent i Stockholms län och arbetar med internationell slöjd. Charlotte berättar att i Stockholm finns 152 olika nationaliteter och 22 procent av befolkningen invandrad så det finns en fantastisk grund till slöjdutbyten.
En utställning hon vart med och anordnat är Dastkerdi kurdi på Sigtuna museum där kurdiska folkdräkter, väskor och herrkalotter visades och där guldbroderiet hade en central roll.
På Skansen anordnas marknader och karnevaler där det satsas på det kvalitativa hantverket, det handgjorda. Under fyra år samarbete hon med Världsnaturfonden i ett projekt i Ryssland där de hjälpte slöjdare i staden Olonets att utveckla sin slöjd för att kunna öka sin försäljning.
Polen var temat för ett arbetsår och i utställningen Krona och Krans, som turnerar runt i Sverige finns denna Polska brudkrona i papper med. |
I Polen tävlar man även i tillverkning av pappersblommor. Att klippa pappersgardiner och måla ägg är även det en Polsk konstart som även den faller lite under kategorin förgänglig konst.
Charlotte Hellsten Husman berättar att alla dessa utställningar och möten med slöjdkulturer skapar en efterfråga av besökarna att själva få möjlighet att gå djupare in i kulturen och lära sig teknikerna. I anslutning till dessa evenemang anordnar Charlotte på olika sätt kurser och möjligheter att mötas kring de speciella slöjdformerna där kursledarna ofta kommer från det aktuella landet. Kurser i guldbroderi, äggmålning, tillverkning av pappersblommor och pappersgardiner är några av kurserna som hållits. Många av kurserna har flera gånger fler sökande än vad det finns kursplatser.
Ersboda slöjdförening
är en ideellförening som finns i Umeå. Ersboda är den stadsdel som har tätast tillgång till internationellslöjd i Umeå. Ersboda kan stolt erbjuda slöjdverksamhet veckans alla dagar, tack vare de olika föreningarnas samverkan med varandra.
Ersboda slöjdförening har som mål att erbjuda en trivsam miljö och att skapa öppenhet mellan de olika slöjdinriktningarna. De stödjer och uppmuntrar konsthantverket och arbetar för att bevara traditioner. De har en unikt stor maskinpark för att vara en ideell förening och de arbetar med att utveckla människor genom slöjd. De anordnade förra våren ett Slöjd-LAN som i år kommer att utökas och även innefatta hårdslöjd och går av stapeln den 14-15 november på Ersboda i Umeå.
Föreningen har nyligen anställt en 20-årig kille som barn och ungdomsledare i ett projekt som ämnar till att ungdomar i området ska finna en fritidssysselsättning inom hantverket där fordonsmekning är en del av det.
Att genom slöjden och mötet kring slöjd lära sig ett nytt språk är något som Ersboda slöjdförening även satsar på i samarbete med olika vuxenutbildningsskolor.
Föreningen vänder sig till alla, ung som gammal, man som kvinna, invandrad eller svenskfödd alla är välkomna att tillsammans växa som individer.
www.ersbodaslojd.se
Kravallslöjd
Anna Palm berättade och visade bilder från tidigare Kravallslöjdsevenemang för att ge en inblick i hur Kravallslöjd arbetar för att intressera människor för slöjd. Verbalisering av slöjden är en av grundpelarna i Kravallslöjd och genom att arbeta med ord på olika sätt berättade Anna om hur man kan lämna ett avtryck och intryck hos en publik som inte visste att den var intresserad av slöjd som uttryckssätt. |
Att använda sig av traditionella tekniker i oväntade material och på platser där slöjden inte är central är ett annat sätt att öppna upp för samtal om slöjd, vad det är och dess möjligheter såväl som begränsningar. |
Vill du läsa och se mer från Kravallslöjd tidigare evenemang kan du göra det under kategorin Läsa och Från evenemang i huvudmenyn.
Paneldebatt
Seminariet avslutades med en paneldebatt där representanterna från de tre ovan nämnda slöjdfrämjarna fick reflektera över olika begrepp och frågeställningar inom slöjden.
Vad är skillnaden mellan slöjd och Hemslöjd?
Finns det några hinder för att slöjden ska utvecklas?
Hur ser framtidens kunskapsutbyte inom slöjden ut?
Vem avgör vad av den kunskap som är modern i dag som ska vara traditionell kunskap om 200 år?
Hur når man ut till grupper som vanligtvis inte rör sig i slöjd?
För att summera debatten så var alla överens när det kommer till hur man i framtiden ska nå ut med slöjd. Man får inte arbeta emot teknikutvecklingen utan dra nytta av den och genom den finna nya vägar att nå nya målgrupper utan att ge avkall på det traditionella.
Att grupperna arbetar på olika sätt sågs som en tillgång och ger slöjden ett brett spektra.
Att slöjden idag har en central roll i vårt samhälle på olika sätt kom upp. Att den fungerar som en hälsofrämjare samt ett verktyg för personlig utveckling gör den möjlig att även i framtiden spela en viktig roll.
Har DU som läsare själv funderingar kring dessa ovan nämnda frågeställningar?
Sänd in dina tankar i en insändare vilket du kan göra via kontaktformuläret eller som inloggad medlem enkelt genom vår nya funktion Delta på sidan: Länk
Det är Dina tankar och åsikter för slöjden framåt.
Seminariet anordnades av utställningen Självklart, 100 år av hemslöjd i Västerbotten. Visitationen gjordes lördagen den 29 augusti 2009 på Västerbottensmuseum i Umeå. |