Utställning med Kaisa Melanton
Melanton är yrkesverksam textilkonstnär sedan många decennier. Hon började på Konstfack när hon var 18 år, gick ett år på teckningslärarlinjen men bytte sen till textillinjen. Hon är idag 87 år och på utställningen visas över hundra verk från 1953 och fram tills idag.
Det tidigaste verket är ett broderi som visar ett kvinnoansikte framifrån och ett mansansikte i profil, vänd mot kvinnan. Broderiet titel är ”Gräl” och det syns tydligt att mannen grälar eller skäller på kvinnan. Röd i ansiktet är han medan hon är kyligt blå med ett litet leende i ena mungipan.
I Melantons bilder finns mycket symbolik. Guiden berättade att Melanton idag inte alltid kommer ihåg vad hon tänkt med symbolerna när hon tillverkade sina textilier. Det är några symboler som återkommer genom decennierna exempelvis en städform som ger tyngd i bilderna eller taburetten som kan ses som en maktsymbol. Hon har också lagt stor vikt vid perspektiv och i en del bilder finns perspektivförskjutningar så att man kände sig lite yr när man såg på dem.
I det största av utställningsrummen hängde en otroligt stor tredelad bildväv vid namn ”Liten tuva” som tillverkades i början av 70-talet och har hängt hos Kronofogdemyndigheten. Där syns både Kejsar Augustus och Kejsaren av Kina som var de första som drev in skatter från sina folk. En kvinna sitter och deklarerar med dubbla ögonpar, ett par öppna och ett par slutna, kanske kan det tolkas som att man måste bestämma vad som ska blundas för i bokföring. Händer som jobbar kan uppfattas som att människan arbetar för att sedan snällt betala sin skatt. Bildväven är gjord i fria tekniker med mycket tuskaft och snärjningar.
Melanton är inte bara textilkonstnär, hon har även målat och på utställningen visades för första gången många av hennes målade bilder. Utställningen kändes som en frisk vind, även bilderna från 50-talet upplevdes som högst moderna. Det är mycket färger, former och perspektiv som gjorde att man länge kunde stå framför en väv för att upptäcka nya saker. Som en parentes kan nämnas att Prins Eugen som byggde och verkade på Waldemarsudde var av åsikten att man inte skulle dra någon skiljelinje mellan konst och hantverk, något som Kaisa Melantons textila bilder var ett gott exempel på.
Skrivet av Mia Lindgren.