Begreppet Smide
 |
Konst-, järn-, varm-, svart-, klen-, hejar-, byggnads- och manufaktursmide är några av benämningarna som används om smide. Alla har olika laddningar men används inte sällan om samma saker. Man kan fråga sig om det egentligen är någon skillnad mellan begreppen och om den i så fall är värd att bry sig om. |
Smide idag
Vad NE beskriver är precis vad som sker i den traditionella smedjan som slöjdaren använder men också till stor del i den moderna industrin. Även om det där inte talas om smide. Där termen däremot används flitigt är hos en stor mängd personer och företag som producerar eller reparerar stålföremål. Med några få undantag ägnar sig dessa per definition inte åt smide, vad deras firmanamn än må påstå. Helt enkelt eftersom dagens “smide” vanligtvis innebär kapning, svetsning och slipning. Det närmaste smide de kommer är då stålstänger böjs. Fast det är inte en plastisk formförändring och heller inte att definiera som smide.
Jag som smed och slöjdare vet detta. Majoriteten av befolkningen har aldrig ens funderat på saken och även om de skulle göra det, skulle de bry sig? Ur en aspekt har förstås NE och jag rätt och alla andra har fel. Men levande språk utvecklas och idag benämns praktiskt taget allt stålarbete som smide liksom de flesta stålprodukter som målats svarta.
För den traditionella smeden är det ändå intressant att kunna skilja dessa arbeten åt. Inte minst för att motivera den högre kostnad dennes arbete innebär.
 |
 |
Man kan förstås prata, skriva och på alla sätt informera för att på så sätt utbilda folket och kunden i vad smide egentligen är. Men enklare än att försöka omskola folket är att själv anpassa sig och förtydliga skillnaden på dagens “smide” och traditionellt smide. Ett sätt att göra det kan vara genom medvetna ordval. Att t ex. kalla sitt arbete varmsmide eller konstsmide. Varmsmide är tydligt då det klart talar om att ämnet varmbearbetats. Konstsmide är vagare och används även av de som inte ägnar sig åt egentligt smide. Men jag tycker att det åtminstone skiljer det friare, konstnärligare smidet mot byggnads- och industrismidet, även om det egentligen inte säger något om tekniken.
Skrivet av Tobias Havaas. Traditionsburen konstsmed, vikarierande hemslöjdskonsulent och allmän ordnörd.