Funderingar kring autenticitet – vad är egentligen hemslöjd?

”Hemslöjd är en produktion som utövas i hemmen av familjens medlemmar eller tjänare, i regel som bisysselsättning till annat arbete,
och som avser att – oftast på grundval av nedärvda och för orten karaktäristiska mönster och modeller – på ett mer eller mindre konstfärdigt sätt tillverka föremål för det egna hemmets behov eller för avsalu.” 1

Autentiskt är ett ord som med tidens gång verkar byta betydelse, det råder delade meningar kring när något är autentiskt eller ej och dessa verkar ständigt förändras. Autentiskt sägs vara det som är äkta.

Men vad är egentligen äkta? Och vem har rätt att säga att något är autentiskt? Autenticitet är något som diskuteras friskt inom den svenska hemslöjdsrörelsen. Det finns många begrepp för något som är ”gjort för hand” och åsikterna går isär kring vad man har rätt att kalla för ”äkta” hantverk.

Jag ansåg i flera år att även slöjd är konst, men på senare tid har den frågan blivit mer komplicerad. Det är svårare att uttrycka känslor och budskap med slöjd, men ändå lyckas idag många med det. Det finns "moderna" väggbonader med fyndiga, provocerande texter istället för klassiska ordspråk såsom "Egen härd är guld värd", och broderier med vågade motiv. Detta får många att ställa sig frågan om det då inte övergår från att vara slöjd till konst. En enkel träslev kan få svart färg och vassa kanter och då på sätt och vis illustrera ilska eller sorg och i kombination med föremålets ändamål - matlagning - få ett ännu djupare budskap. Ta till exempel Ylva Ekmans verk ”Apropå Genus” som består av en yxa med rosa skaft och en vedkorg gjord av rosa plast. Detta är dock inte nyttoslöjd, vilket hemslöjd ansågs vara från början.

Artikeln slöjdkänsla i tiden, skriven av Malin Vessby, tar upp det nya intresset för det handgjorda. Vessby ställer sig frågan hur det går ihop att efterfrågan för det handgjorda ökar när inte viljan hos de unga att lära sig hantverksmetoder har ökat. 2
Vessby resonerar kring att detta kan bero på att det råder delade meningar om vad ord som slöjd och hemslöjd innebär.

Uuve Snidare påpekar i boken Svensk Slöjdkonst (2005) hur svårt det är att skriva en bok som ska behandla hemslöjd. Hon frågar sig om man överhuvudtaget kan kalla handgjorda saker så idag och undrar var gränser för slöjd som konst och konst som slöjd går. ”Engelsmännen har ett ord, crafts, som täcker in allt från konsthantverk till hemslöjd. Varför är det inte så hos oss?” 3 Debatten kring frågan har funnits länge, säkert redan innan Lilli Zickerman grundade Föreningen för Svensk Hemslöjd 1899. Kanske uppstod oklarheten när slöjden i Sverige förlorade sin koppling till jordbruket samtidigt som behovet att skapa våra egna köksredskap etc. försvann. Men bara för att efterfrågan att skapa eget minskade har inte nödvändigtvis viljan att skapa minskat, och därmed har hantverkare fått friare tyglar när det gäller design, färger och mönster och även användning av konstgjorda material. Snidare menar också att när de s.k. hemslöjdsreglerna blev friare och mer öppensinnade för nyskapande så har även ungdomars intresse för hemslöjd ökat. 4

Jag ser ett stort värde i att föra kunskaperna kring teknik, mönster och vårdnad av material vidare. Samtidigt instämmer jag med de som menar att det är nyskapande och viktigt att få ta ut svängarna, att göra något mer personligt och kanske även mer konstnärligt. Den akademiska sidan av mig vill dock påstå att endast den gamla nyttoslöjden - behövde man en sked att äta med så fick man göra den själv – är autentisk slöjd, och att denna typ av slöjd inte kan ses som konst. Men den del av mig som är estetisk och kreativ ser även ett vanligt hantverk som ett konstverk, den delen av mig vill också påstå att allt gjort för hand och med känsla är autentiskt hantverk.

Därför måste jag personligen, och med mitt intresse är det ett måste, dela upp "slöjd" i nyttoslöjd och hemslöjd. Hemslöjd är för mig konst. Autentisk på det sätt att
den är handgjord med känsla och mening. Medan nyttoslöjd är autentisk på det sätt att det är till nytta och handgjord med en säker avsikt för föremålets ändamål.

Att definitionen av vad som är autentiskt inom slöjd är viktig för insatta slöjdare är självklar.
Men frågan borde även intressera andra då det även kan ses som en historisk fråga och ett viktigt kulturarv. Redan 1895 grundade Nils Månsson Mandelgren Svenska Slöjdföreningen (Svensk Form) med avsikt att dokumentera hantverk och yrkeskunskaper. 5 Just att intresset saknas hos många är kanske bevis för att det behövs en s.k. äkthetsstämpel, för att klargöra vad som är vad och att förtydliga hemslöjdens betydelse.
Det verkar som om vi i Sverige har överlåtit frågan och ansvaret till att bestämma vad som är autentiskt hantverk till våra kultur- och slöjdföreningar som i sin tur är osäkra. Alla verkar dock vara överens om vikten att bevara de äldsta teknikerna och mönstren, men att obundenheten i att skapa fritt är nödvändig om intresset för hemslöjden ska leva vidare.

Riktigt gott hantverk är en kombination av konstnärlighet och kvalitet. Det vi slentrianmässigt kallar för hemslöjd är nästan alltid hantverksmässigt tillverkade bruksting, ofta skapade med stor integritet.

1899 bildade föreningen för Svensk Hemslöjd denna definition för begreppet Hemslöjd, Uuve Snidare, Svensk Slöjd Konst, s. 9
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2206&a=861261 (5/2 2009)
Snidare, Svensk Slöjd Konst, s. 9
Ibid, s. 13
Ibid, s.22