Gammal svensk bondejul
Nu är det december igen och framför oss har vi en traditionsbunden tid fram till jul. När jag pratar med folk märker jag att det finns lika många traditioner som det finns människor. Men vad är en tradition och när uppstår den?
Tradition kommer från latin och har betydelsen ”överlämnande”, det som lämnas vidare kan vara det kulturella arvet men det kan också vara gamla sedvänjor som förs vidare från en generation till en annan.
En av de traditioner jag tagit med mig hemifrån är att den första december hänga upp en tryckt textilbonad med texten ”December gammal svensk bondejul” på sin plats i vårt kök. Bonaden är även numrerad från ett till tjugofyra och vid varje siffra finns en liten symbol samt några ord som talar om vad som ska göras just den dagen.
Det var alltid lika spännande när mamma tog fram bonaden för att hänga upp den på den givna platsen i mitt barndomshems bondkök. En del av budskapen som stod bredvid datumen hade med slöjd och hantverk att göra och det var lika spännande varje år för mig och mina syskon att planera in vad som skulle ske fram till jul och hur många av de olika sysslorna som skulle bli utförda på ”rätt dag”. Av någon anledning som jag då inte förstod så var slöjdandet förlagt i början av månaden och ju närmare julen man kom desto mer bakning, matlagning och rengöring blev det.
En av de traditioner jag tagit med mig hemifrån är att den första december hänga upp en tryckt textilbonad med texten ”December gammal svensk bondejul” på sin plats i vårt kök. Bonaden är även numrerad från ett till tjugofyra och vid varje siffra finns en liten symbol samt några ord som talar om vad som ska göras just den dagen.
Det var alltid lika spännande när mamma tog fram bonaden för att hänga upp den på den givna platsen i mitt barndomshems bondkök. En del av budskapen som stod bredvid datumen hade med slöjd och hantverk att göra och det var lika spännande varje år för mig och mina syskon att planera in vad som skulle ske fram till jul och hur många av de olika sysslorna som skulle bli utförda på ”rätt dag”. Av någon anledning som jag då inte förstod så var slöjdandet förlagt i början av månaden och ju närmare julen man kom desto mer bakning, matlagning och rengöring blev det.
Genom åren har bonaden följt mig som en kär vän, en jul hade mamma hittat nytryckta bonader som hon gav mina systrar och mig och mycket av det som står på bonaden har också blivit gjort, först i mitt barndomshem och när min egen familj bildades har det skapats i vårt hem och på vår gård, kanske inte varje år och inte på rätt dag men vi har lärt oss mycket av bonaden.
Vi har skapat julkort och julbrev, knåpat ihop massor av olika julgåvor och julgransprydnader. En och annan julbock av halm har också bundits ihop. Otaliga ljus har blivit stöpta, vi har förberett Lucia genom att baka lussekatter och pepparkakor. Bröd har bakats, korvar har stoppats och köttbullar har rullats. Utflykt till skogen har det också blivit för att hitta ett par bra granar, en ”nekagran” för småfåglarna och en innegran som änglarna har i uppdrag att pynta natten till julafton.
– Och nej, det sista om änglarna - står inte på bonaden, utan är en av de ”nyordningar” som vi – min man och jag skapade när vår äldsta dotter var liten och som fortfarande fungerar. Kvällen före julafton tar pappa Ulf in julgranen och ställer den på sin plats. Sedan går hela familjen till sängs och när vi vaknar på julaftonsmorgon har granen blivit klädd av änglarna.
Fast nu när mer än tjugo år har gått och med en barnaskara på åtta börjar jag fundera om det inte skulle kunna kallas en tradition.
Skrivet av:
Eva-Karin Torhem Arnell
Eva-Karin Torhem Arnell