Björn Norgren V.23

Björn Norgren, 21 år och bosatt i Örebro.

För närvarande arbetande som planglastillskärare med fönsterrutor, speglar, etc. genom ett bemanningsföretag.

- Mitt favoritmaterial är det som finns inom en armlängds avstånd, säger Björn.
Ståltråd, trä (asp är ett underskattat träslag), tyg, glas, plast, begagnade möbler, aluminium... Varför begränsa sig? Finns det ett motiverat behov eller en god anledning att välja ett material så har jag inga problem att göra det. I vissa fall behövs starkare motiveringar. Till exempel för material som belastar ekosystemet mer än andra.

Han har provat på många olika slöjdtekniker. Smida, svarva, snida. Krympa, nävra, fläta korg, garva skinn, sy, tova. Mest har det blivit olika träbearbetningstekniker.
- Egentligen inte för att jag tycker det är roligast. Det har bara blivit så. Det är väl det som erbjuds mest, säger Björn.

Fotografi är en annan stor del och i mörkrum har han lagt ner många timmar.
Ytterligare ett område är matematisk konst. Mönster och bilder ritade med hjälp av matematiska regler.
Hans senaste färdiga projekt var ett gäng vida fat och runda korgar som gjordes av ståltråd och ett par doredo projekt. Bland annat så blev en låda en stoppad fotpall.

- För tillfället har jag en kluven björkstam liggandes som i framtiden ska bli en täljhäst. Det har alltid funnits i mig att skapa och vara kreativ. Morsan har exempelvis aldrig varit en sån som går i andras stigar...
Hon har alltid stöttat i experiment och puschat för nya idéer. Jag gick med i Linköpings hemslöjds ungdomssektion någon gång i högstadiet och har varit med till och från sen dess, berättar Björn.

 

På frågan om vad han vill betitla sig som, hantverkare, slöjdare, designer, anser Björn att det är en svår balansgång. Helst skulle han inte vilja kalla sig någotdera men formgivare är kanske det närmaste.

- Jag tar något och ger det en annan form/funktion än det hade tidigare. Det är lätt att måla in sig i hörn med alla definitioner. Mycket på grund av att de flesta handlar om vad man inte gör inom en specifik genre. Jag vill göra allt... och jag vill exkludera ingen! Slöjd über alles!

 

Hur ger man hantverk och skapande ett uppsving?
- Genom att bryta ner hela revirpinkerikulturen. Är det konstigt att utvecklingen stagnerar när man inte kan ta ett steg utan att kliva in i någons inmutade område. "Det här är mitt! Jag bestämmer hur en #INMUTAD_IDÉ ska se ut..."
Unga skapare måste ta plats med budskapet "Ingenting är omöjligt!" istället för det som man oftast hör från den etablerade kulturen "Så här är det! Punkt Slut!" Inspiration kommer inte ur isolering, det kommer ur möten.

Sin egen inspiration finner Björn även i naturen, i behoven och i enkelheten.
- Idag har jag blivit mer medveten om vad jag gör och vad mina alster sänder för signaler. Och det har tagit lång tid. Det har på något sätt alltid varit så att jag skapat för min egen tillfredsställelse. Jag har aldrig känt något behov av att andra ska tycka om det jag gör. Därifrån till att ta in andra personers synsätt har varit ett stort steg för mig. Och ett mycket nyttigt Aha!

En fråga som fick Björn att tänka till var: Vad kostar den?
- Det hade aldrig slagit mig att någon skulle vilja betala för det jag gör. Det hade inte slagit mig förrän då att någon faktiskt skulle vara intresserad av det jag gör. Låter kanske konstigt. Men det hänger väl ihop med frågan hur jag har utvecklats som hantverkare.

Björns förebilder är alla nytänkare. Människor som kan se ett vardagsföremål, ta det i sin hand, och göra något nytt av det.
- Jag har sett mjölkpaket bli plånböcker, fiskedrag bli örhängen... Det genialiska ligger inte i det extrema. Det ligger i att vända uppochner på en sten som legat i 1000 år.

 

Projektet som Björn arbetar nu kallar han Det stora verkstadsprojektet.
- Jag och min flickvän utgör kärnan i en grupp som arbetar för att, på sikt och olika vägar, öppna en verkstad. Vi har många ambitioner, men grundidén är gränslöst skapande och gemenskap. Lokaler, verktyg, material, kunskap, inspiration, vilja, nyfikenhet, kärlek (i dubbel bemärkelse). Allt på ett ställe.

Om sitt eget skapande tror Björn att han kommer fortsätta utveckla sin formkänsla.
- Mindre funktion, mer uttryck. Mer genomtänkt. Mer uppsåtligt.

I dagsläget har han inga ambitioner att leva på sitt skapande. Inte än i alla fall. Men han ser mycket fram emot att ha en verkstad som står öppen att prova nya idéer i.

Om samhällets framtida syn på skapande säger Björn:

- Naturligtvis kommer det en motvåg mot den konsumtionskultur som idag råder. Jag tror att det med den egna handen skapade kommer att göra en stor del av reaktionen mot att få allt färdigpaketerat. Jag tror och hoppas att folk kommer tröttna på att bli påprackade en massa ideal och stereotyper och istället börja hitta andra vägar och uttryck. Slöjd, konst och design kommer att bli mer "vardag". Något som alla gör, fast kanske inte alltid reflekterar över, avslutar Björn Norgren med.