Jakob Theorell V.20
Jakob Theorell, 19 år från Stockholm. Studerande och vårdbiträde.
När jag träffar Jakob har han precis kommit från ett tvådagarsrep med sitt band.
– Det är ett av mina andra stora intressen. Jag sjunger och spelar balkanmusik i bandet Davaj, säger Jakob som inte verkar ha svårt att hålla sig sysselsatt. Han studerar två kurser på universitetet, naturvetenskapligt basår och fornnordiska, ägnar sig åt musik, slöjdar och arbetar extra som vårdbiträde.
Jakob verkar gilla att gå in på djupet med det som han sysslar med. När jag frågar om jag får skriva att han nördar in på saker så skrattar han och säger
– Nörd är något som har gått från att vara negativt till att bli positivt och en stor inspirationskälla för mig är att lära mig något väldigt, väldigt mycket, säger Jakob.
– Förebilder som jag har är min före detta bokbindningslärare Wolfgang Bremer. Han är en fantastisk hantverkare, en god vän och en stor inspirationskälla. Han gör alltid det bästa av det bästa. Även en lärare som jag träffade på en svarningskurs i Sachsen är en stor förebild. Det är kul att studera folk som verkligen har gått in för något och som kan det bra.
Som projektarbete sista året på gymnasiet så skrev Jakob ett häfte "Svenska träslag" om ca 30 svenskt växande träslag. Häftet blev på 60 sidor och arbetet blev mycket större än vad det behövde bli. Han band själv in boken på skolans bokbindningsverkstad.
–Jag har täljt i väldigt många olika träslag. Täljandet för mig är mer meditativt än en produktionsgrej. Jag tycker mest om att tälja för täljandets skull, att det blir saker är en bieffekt. Det var därför som jag slutade bygga instrument. Jag jobbade mot ett mål och en dag var jag där. Om jag då inte ville spela på instrumentet jag byggt gav det bara dåligt samvete, berättar Jakob Theorell.
Inspirationen försöker Jakob finna i det trä som han täljer i. Han vill försöka finna det speciella i just det träslaget.
–Det är helt olika att tälja i lind och i ask. Vi människor vill inte gärna anpassa oss utan göra som vi vill även om det inte passar träts former.
När jag frågar om han har några framtida projekt så är det ett skedprojekt som han först kommer att tänka på.
– Tälja skedar ska jag göra mer, kanske i sommar. Det är så bra att jobba i färskt trä.
Han har också ett flerårigt projekt med att få fram sjöek. I tre år har eken nu legat i vatten. När den hade legat i ett år så tog han upp och kollat på den men det hade inte hänt så mycket så då åkte den ner i vattnet igen.
– Sjöeken blir spröd och på ett helt annat sätt än vanlig ek. Dessutom blir den helt svart, berätar Jakob. När han byggde sin luta använde han åttaårig sjöek till smådetaljer.
– Jag jobbade jättelänge med lutan, sen blev den klar och nu hänger den mest på väggen.
Om slöjden och hantverkets framtid tror Jakob att det kommer att ha en viktig uppgift som kontemplativ bisyssla som människor behöver.
– Att arbeta med händerna är så otroligt viktigt. Det känns som att man inte har förstått vikten av händernas arbete och vi kommer att behöva ägna oss åt sådant för att folk behöver det, säger Jakob
– Jag tror inte att det kommer att bli någon folkrörelse där folk kommer att sälja ting. Däremot kommer det ha en roll som en bisysselsättning som kommer att engagera en massa människor som kan utföra hantverk.
Han tror inte att hantverket kommer att dö ut, kanske bara vissa saker som det inte finns behov av.
– Men det är synd när hantverk dör ut och man måste rekonstruera. Så var det med svarningen, där finns det ingen obruten tradition i Sverige.
I framtiden tror Jakob att han kommer att jobba som läkare med en massa hantverk som bisyssla, speciellt i trä.
– Jag kan nästan drabbas av depressioner när jag inte har något att göra, avslutar Jakob Theorell med men det känns inte som att det kommer att hända än på väldigt länge.
Skrivet av Mia Lindgren.