Lina Westin v.45

Lina Westin, 24 år från Gävle.
Bor i Borås där hon studerar KY-utbildningen Produktionsteknik inom Beklädnadsbranschen (5 terminer), men nu ett tag framöver kommer Lina att befinna sig i Stockholm där hon skall praktisera på Acnes produktionskontor.


Just nu skapar Lina någonting udda...
-Det som hör studierna till, vill säga...Om jag nu kan kalla det ett skapande..snarare lärande..bl.a: Produktionsinriktade mönster (datoriserade), måttlistor, läggbilder,
konfektionsförenklade plagg, osv
 


I valet av material vill Lina använda sig av ekologiska och rättvisemärkta
textilier. Därför har form, färg och komposition blivit mindre viktigt i
det hon gör nu. Hon syr dock gärna i stickade material.
-Jag har hittat ett helt fantastiskt ekologiskt singeljerseytyg i bomull/hampa. I övrigt har
jag alltid älskat och förespråkat ull som material. Naturligt &
funktionellt! Skulle jag arbeta som hantverkare, skulle jag nog jobba
uteslutande med ull från en väns får.

Linas senaste alster är hennes lilla minikollektion som hon gjorde som projekt för skolan. Där inspirerades hon av asiatiska folkdräkter, den traditionella smokingen, och 80-talets lekfullhet.
-Jag strävade efter enkla, geometriska snitt, och ville skapa unisexkläder i onesize att kunna bära vid alla tillfällen, finmiddag som höstpromenad.
 
Hur och när och varför började du skapa? -Jag växte upp i en "gröna-vågen-familj". Mor var textilkonstnär, far var musiker. Släkten består av manodepressiva operasångerskor,
cirkusartister, sömmerskor, modister, museiintendenter, osv. Material har alltid funnits tillgängligt, likaså tron på hantverksyrket. Känslor har alltid stått i fokus. Vi har uttryckt dem konstnärligt...
 
I grundskolan fokuserade Lina på sport & politik. Sydde, vävde och målade gjorde hon enbart när fritid fanns. Lina drömmar om ett journalistyrke. Efter gymnasiet flyttade Lina till sin familj i Singapore, jobbade som volontär på barnhem i Thailand och reste runt i Indien & Sydostasien.
-Jag hade mycket tid till att reflektera över livet och vad jag ville med det. Det var när jag pluggade tyska i Berlin, som tanken på svensk folkhögskola infann sig. Efter ett år på Forsa folkhögskola fanns det ingen annan sann väg för mig att gå och det blev
i samma spår som släkten.

Lina ser sig själv just nu som den student hon är. All lärdom är viktig och hon vill veta mycket om allt och vill inte döma utan att vara säker.
-Hela mitt liv har jag avskytt stora massproducerande konfektionsbolag. Jag kan inte gå in på en kedja och köpa ett plagg utan att tänka: Jag ser dåliga villkor, utnyttjande av miljö och människor och inte ett moderiktigt plagg! Varför vänder jag inte ryggen mot branschen & fokuserar på vad jag uppskattar - hantverk? Varför ger jag mig in i detta? Är frågor Lina ställer sig. Jo, därför att det är inifrån JAG kan påverka och göra skillnad! Kill your darlings & sleep with the enemy!

I sitt skapande har Lina utvecklats mycket tekniskt. Provat på både skrädderibetonad som konfektionsinriktad sömnad, samt olika hantverkstekniker.
-Jag är lättinspirerad, vilket har med mitt komplicerade psyke att göra. En förebild kan se olika ut. Jag imponeras av människor som går sin egen väg utan att döma de som inte går samma väg. Jag tror på människor som vågar acceptera olikheter, och som inte är trångsynta. Jag blir arg på vissa konstnärer som alltid sätter sin egen fullkomlighet främst!

Sin egna inspiration finner Lina i känslor.
-Känner jag starkt (hat som kärlek) börjar en tankeprocess som slutar i skapande.
Det kan finnas överallt: i en textrad, i en kaffeböna, i ljudet av fågelns vingslag, i Polpot...
 

Vad tror du om framtiden när det gäller ditt eget skapande? Hur vill du
att slöjden/hantverken/designen ska utvecklas i samhället och vad krävs
för det?

-Nu talar jag för MIG, och INTE för alla fantastiska slöjdare som agerar
i världen och behövs: JAG vill jobba inom konfektionsbranschen många år.
Det är där jag ser problem. Det är där jag kan uträtta något. Vill jag
att den stora massan skall sluta storkonsumera, gör jag det inte genom
att erbjuda dem skräddarsydda plagg, utan genom att föröka styra
produktionen i en riktning där fokus ligger på kvalitet & inte
kvantitet.
För att utveckla slöjd, hantverk och design i samhället krävs en öppen
diskussion om innebörden i just ordet "kvalitet", som alltid används
inom denna bransch. Handlar kvalitet endast om tvättålighet, hållbara
sömmar och färgbeständighet? Ett plagg kan få dessa goda egenskaper
genom kemiska behandlingar, från fiber till slutbehandling. MEN då borde
vi kanske börja acceptera dopade idrottsmän med? De tar preparat som gör
dem större och starkare, som hjälper dem till topplaceringar...
Jag vill att vi även ska ta med miljöfrågor och mänskliga rättigheter
som lika viktiga beståndsdelar i ordets innebörd. Ett plagg kanske
klarar 100 tvättar utan färg-och elasticitetsförändringar, men är sytt i
miljöbelastande textilier av underbetalda sömmerskor, har det då god
kvalitet?
Människor kommer aldrig att sluta konsumera. Men jag hoppas att de kan
komma att använda både hjärna & hjärta i sina val framöver, och se sig
om efter alternativ. Jordnära alternativ. Finna tillfredsställelse i det
slöjdade och INTE i glittertoppen för "bara 49.90"!

Skrivet av Hillevi Svensson