Ringvor Gustavsson v.40
Ringvor Gustavsson, 63 årig slöjdare och konsthantverkare från Rengård utanför Boliden.
Ringvor stickar, tovar, väver och ibland arbetar hon med järntråd som komplement till sitt stickande. Den senaste uppfinningen är en matta med inbyggda tofflor. Ull är favoritmaterialet och det Ringvor tillverkar mest av är hattar med 20-talet som inspirationskälla.
Ringvor har svårt för att slänga bort material. Hon försöker komma på sätt att använda spinket, det som blir över. Det kan vara garn, tyg eller något som inte blev som hon tänkt. Förr stickade hon mycket på metervara och sydde mössor. Det blev alltid stickat ulltyg över, tills hon kom på att klippa remsor av det som hon sedan färgade, tovade och sydde ihop till mattor.
– ”Jag tycker att man ska ha respekt för materialet, utan att för den skull bli bunden av att alltid göra som man gjort förr.
Ibland blir en hatt för stor eller för liten. Då kan jag vända på den och sy på en järntråd inne i kanten så har jag en användbar skål.”
Hennes slöjdande började väldigt tidigt. När hon var fem år lärde hon sig sticka. Tillsammans med sin syster sydde de dockkläder av spinket som blev över när deras mormor eller moster, som båda var sömmerskor, hade varit hemma hos familjen och sytt.
När Ringvor fick barn blev det nödvändigt, för att minska på utgifterna att sy och sticka både kläder till sig själv och till de sju barnen.
Hon driver företaget ”Ringvor i Rengård ” som handelsbolag tillsammans med sin man. På sommaren driver de även Cajsas café med hembakt bröd. Det var hennes dotter Cajsa som startade caféet en sommar när hon behövde ett arbete. Nu bor dottern på Irland så caféet drivs sommartid nu av Ringvor och hennes man.
– ”Jag bakar Halvtjockkakorna i den vedeldade ugnen dagligen och min man bakar det övriga kaffebrödet. Han ser också till att det finns ved till ugnen. Bakning är ju också ett hantverk, men det textila slöjdandet är ändå det som ger mig mest tillfredställelse.”
Ringvor håller även kurser i olika textila tekniker.
För 18 år sedan byggde de en liten stugby i Rengård utanför Boliden, för att kunna ta emot kursdeltagare från hela landet. Hon är därtill ordförande i föreningen ”Vävskälet” och de har de senaste 5 åren haft olika temautställningar i den f.d. höladan. I samband utställningen erbjuds varje vecka olika workshops med tekniker som anknyter till den aktuella utställningen. I år var temat; LINET -det högst nyttiga.
Hennes bästa hantverksminne är ljudet av farmors spinnrock när hon lagt sig att sova i kökssoffan bredvid sin syster.
- ”I sommar har jag lärt mig slå frivoliteter – en teknik som aldrig kan bli lönsam, men ändå är värd att bevara till eftervärlden. Om inte för annat så för att rätt uppskatta de produkter som anmödrarna gjort.”
I handledarrollen hoppas hon att skaparglädjen smittar av sig något. Hon har inget särskilt knep när det gäller att inspirera sina kursdeltagare men hon försöker förklara att det är av misslyckanden man lär sig mest.
Inspirationen ligger i skaparglädjen och i materialet. Idéer till produkter kommer ofta som en blixt från en klar himmel. När det gäller hattar så är 20-talet hennes inspirationskälla.
– ”Det går ju mode även i slöjdtekniker – man får vänta till nästa våg om man inte hinner anpassa sig” säger Ringvor skrattandes.
Om framtiden när det gäller hennes eget hantverkande hoppas hon att få ha hälsa och kunna fortsätta att slöjda.
- ”Har inga planer på att lägga av för att jag blir 65 om ett par år. Jag måste ju hinna göra slut på allt material jag samlat på mig.”
Se mer av Ringvors alster och hennes verksamhet på hemsidan: Länk.
Skrivet av Veronica Olofsson.