David Johansson, hantverksprofil v.2

David och det offentliga rummet Vad är okej att tillföra det offentliga rummet och vad är inte okej? Vad är konst? Vem är konstnär? David Johansson 19 år är en av Umeås många aktiva gatukonstnärer, han lägger pärlplattor i hemmets lugna vrå och sprider dem sedan vidare i stadsrummet.

För tre år sedan sommarjobbade David Johansson på en ungdomsgård i Umeå och bland deras aktiviteter och pyssel fanns pärlplattor. Det var gratis att prova på och Johansson upptäckte att han tyckte det var väldigt roligt och fortsatte med sysselsättningen även på hemmaplan. Oftast sker pärlplattebyggandet väldigt spontant tillsammans med några vänner men när det är något större projekt så arbetar han oftast ensam. När det bildats en hög med färdiga plattor i bokhyllan brukar det vara dags att sätta upp några. 
-Då tar jag dom som blivit bäst efter de blivit strykta, limmade eller tejpade. Jag vill att de ska överleva många klösande fingrar innan de faller sönder.

Inspirationen kommer från ANSI- och ASCII-art, en konstform som uppstod under 1970-talet då datorerna inte hade samma kapacitet som idag. Bokstäver, siffror och tecken i olika färger användes för att skapa bilder. Rent generellt brukar tv- och datorspel från 80-talet och tidigt 90-tal vara inspirationskällor för många pärlplattebyggare, till exempel Space Invaders och Super Mario.

Många som gör pärlplattor målar även graffiti. Johansson berättar att de flesta reaktionerna kring pärlplattorna är positiva och många vill prova på själv.
-Pärlplattor ser gulligt och snällt ut på något sätt. Det kan kännas lite nostalgiskt från barndomen. Det enda som folk rent generellt brukar ha något emot är tags, eller klotter som det ju kallas. En graffitimålare gör oftare mer åverkan på en vägg när det gör en stor målning än vad en pärlplattebyggare gör på flera hundra små plattor.

Enligt Johansson är det inte många gatukonstnärer som ger sig på byggnader med märkvärdig arkitektur eller med kulturella värden. Det är det massproducerade och själlösa som gatukonstnärerna inriktar sig på. Han menar att offentliga rummet är alldeles för kontrollerat, speciellt i de större städerna. De som har pengar kan köpa en plats i det offentliga rummet, etablerade konstnärer brukar också ges inträde. Mycket handlar om de rätta kontakterna, pengar och makt. Resterande utrymmen är det bara de med civilkurage ett visst mod och stresstålighet som lyckas ta i anspråk.

Även om Johansson skulle vilja se mer av all sorts konst i stadsrummet så handlar skapandet inte enbart om att ta stadsrummet i anspråk, det handlar även om ett mentalt och socialt välbefinnande.
-Pärlplattor för händernas skull, det är tillfredställande att jobba med händerna, det är en aktivitet man kan göra samtidigt som man lyssnar på musik, tittar på film eller pratar med sina vänner. Pärlplattor för ögonens skull.