Onsdag & Jimi Hendrixgreppet

Written by Jogge. Posted in Jögge Sundqvist

Strålande sol även idag. Täljgreppens innersta väsen blev ordentligt genomgånget under förmiddagen och en riktigt gjord smörkniv blev tillverkad. Jag gick igenom alla nödvändiga definitioner och rubriceringar för att förstå var alla rörelser tar sin kraft ifrån och hur kroppen ska arbeta för att förstärka eggens löpande i veden. Min far Wille började med att sätta ord på de traditionella slöjdgreppen och nu har jag utvecklat benämningarna. Det kan låta som ett skämt men korslagda tumgreppet och konservöppnargreppet är de två svåraste. Komplexiteten slår deltagarna i huvudet med träklubba, men för några fungerar det direkt och andra får kämpa. Att ”int vara oslög”, på svenska att vara händig, tycks ibland var medfött och ibland en slump. För att se greppet från rätt håll brukar jag vända deltagarna ryggen och göra greppet över huvudet för att de inte ska se det spegelvänt. Det fungerar riktigt bra, men givetvis kallades det i den här fnissande klassen för Jimi Hendrixgreppet.

På kvällen blev jag och Steen Madsen som var kursledare för Korgkursen inbjudna på studiebesök hos korgmakare Arne Rosum i Näsum som tillverkade kolfat i hassel. I sin miniverkstad visade han hur man knäcker fram årsringarna ur en hasselvidja och sedan klyver den i två tågor som är så sega att de går att linda runt fingret. Tekniken att klyva tar fram de bästa egenskaperna i träet – seghet och styrka – och det går riktigt fort bara man har ett noga utvalt rakvuxet material. Intressant att se att de kolfat i Hassel han gjorde var hemskt lika de som görs i Västerbotten, men då är materialet stavargran; en senvuxen undertryckt gran som blir både seg och stark. 

Arne Rosum med kolfat  Arne Rosums kolfat   Nävaklyvning av Hassel

Sen hamnade vi i bokskogen för att plocka kantareller. Jag njöt av den susande tystnaden och ljuset. Kontemplativt, balsam för själen!

                       Friden i bokskogen