Poster taggade ‘skapande’

Välkommen till den arkiverade webbportalen Kravallslöjd

Written by CREW. Posted in Kravallslöjd CREW

Här på den arkiverade webbportalen Kravallslöjd kan du ta del av allt material som publicerades under Kravallslöjds tio verksamma år, 2007-2017.

Kravallslöjd är uppbyggt genom delaktighet.
Ett stort tack till alla er som gjort det möjligt för Kravallslöjd att växa till en folkrörelse. Ni är de 313 personer som gästade stafettbloggen, en vecka var. De 54 skribenter som återkommande publicerade era texter på portalen, allt från visitationer till tankar inom slöjdområdet. Ni är de 46 hantverksprofiler som intervjuades för ett personporträtt. De 28 prylprofilerna som berättade med föremålet i fokus.

Ni är de 29 Kravallslöjdshandledare som medverkade i 69 workshops runt om i landet. Ni är det hundratal slöjdare som visade er skapande kraft i ett tiotal utställningar, både fysiska och virtuella, arrangerade av Kravallslöjd. Ni är de läsare som återkommande besökte portalen, i snitt 32 000 varje månad.

Tillsammans har vi totalt publicerat 1304 artiklar och 1729 blogginlägg på portalen. 

Välkommen att ta del och inspireras.
/Kravallslöjd CREW – Veronica, Mia, Jonny, Anna.

Propagandakuddar

Written by Anna Olsson. Posted in Anna Olsson

Jag väver nästan alltid, men ibland när tiden är knapp och jag inte hinner åka till min ateljé, men lusten att arbeta är stor broderar jag. Mina Propagandakuddar kom till efter att jag satt mig in hur löneskillnaderna i Sverige skenat de senaste åren. Vi närmare oss inkomstskillnader som före världskrigen, då arbetaren stod med mössan i handen i vägkanten när brukspatronen åkte förbi och pigan neg och fick gå in bakvägen i huset. Trots att Sverige aldrig förut varit rikare eller till exempel haft högre BNP än nu. Med Propagandakuddarna försökte jag visualisera detta och genom att brodera säga ifrån.

propagandakuddar

Vid första anblicken är de broderade och handsydda linnekuddar i vackra färger. Men om man ser närmare på dem handlar de om ett mycket allvarsamt och viktigt ämne, nämligen hur löneklyftorna ökat lavinartat de senaste åren i Sverige. De som har lite får mindre och mindre och de rika får allt mer, det är allt annat än vackert.

Propagandakudde ”Förmåner”

2010 hade en verkställande direktör i Sverige i genomsnitt 200 000 kr i förmåner (förutom sin lön) jämfört med en arbetare som i bäst fall får ett friskvårdsbidrag på runt 1000 kr.

Propagandakudde ”Lönegapet växer”

1950 tjänade i snitt en person från den ekonomiska eliten som 26 industriarbetare. 1980 hade de ekonomiska skillnaderna jämnat ut sig och en från den ekonomiska eliten tjänade i snitt som 9 industriarbetare. 2010 har eliten rejält skott sig och tjänar nu som 46 industriarbetare. (En industriarbetare tjänade 2010 i snitt 307234 kr alltså 25183 kr/månaden.)

Propagandakudde ”Från vikingatiden till nu”

Förra året tjänade en VD i Sverige lika mycket som 932 industriarbetare på ett år. Om man går bakåt i tiden 932 år hamnar vi i slutet av vikingatiden. Alltså måste en vanlig industriarbetare i Sverige börja arbeta under vikingatiden fram till nu för att tjäna in vad en man tjänat på ett år.

Läs mer i:

Makteliten – kommer igen. En studie av inkomstutvecklingen för makteliten under perioden 1950 – 2010. Författare: Jeanette Bergström, Torbjörn Hållö och Peeter-Jaan Kask. Utges av Landsorganisationen i Sverige

Ateljébutiken

Written by Lillemor. Posted in Lillemor Elfgren

En av mina favoritplatser är min ateljé som ligger i Brån 110 utanför Vännäsby där jag bor. Där har jag plats att jobba och även gemensamma utrymmen med kök och liknande jag delar med de andra som också hyr verkstadsutrymme i samma byggnad. Ungefär 2garnhylla0 kvadratmeter specialanpassade för mig och min verksamhet medvåtrumsgolv, golvbrunn och stor diskbänk för min färgning. Utrymmet räcker även till för vävstolen, trädhyllor för mina oanständigt stora mängder ull och fibrer, kardmaskin samt sist men inte minst, hyllor för min ateljébutik.

Jag hade min webbutik redan innan jag skaffade mitt ateljéutrymme i början av 2012. Lagret av färdiga garner och textila alster låg då undanstuvade under sängen, i lådor i bokhyllan IMG_5590och lite överallt. Långt ifrån ultimat. Det kom ibland förfrågningar om grupper kunde komma på besök för att se på mitt textila skapande, något som jag vänligt men bestämt fick säga nej till. En lägenhet på 70 kvadrat och en hantverksmänniska utan ordningssinne när det gäller städning är nog för att det inte lämpar sig med besök.

Nu på lördag går det att besöka mig i min ateljébutik. Jag håller öppet mellan kl 10 och 14. Brån 110 ligger ungefär 3 mil väst om Umeå. Ta E12 västerut tills du passerat Vindelälven, sväng då vänster in i Vännäsby vid statoil. Cirka 500m senare tar du höger vid skylten till Överboda och kör över Umeälven. Direkt efter bron ta höger och kör en kilometer till en stor byggnad med tegel på nedre delen och röd träpanel på den övre. Där håller jag till!

Hej!

Written by Lina Johansson. Posted in Lina Johansson

Det hann uppenbarligen bli kväll innan jag fick ro att skriva mitt första blogginlägg. Det har varit en intensiv dag. De blir ofta intensiva, mina dagar. Jag är alltså textildesigner, men mina arbetsdagar inkluderar väldigt mycket mer än formgivning. Jag är ju också inköpare, städerska, kundtjänstansvarig, säljare, pr-chef, lagerarbetare och mycket mer! Just idag har jag bland annat packat ordrar, gjort inköp inför en kommande mässa, organiserat om på mitt lager samt gått igenom fakturor och räkningar. Nu hoppas jag kunna använda resten av kvällen till att skissa på nya motiv att trycka upp som affischer. Jag har en fin liten samling fotografier som jag tog i Brunnsviken förra veckan som jag tänkte utgå ifrån, främst närbilder på växter. Jag hämtar ganska sällan inspiration ifrån växtriket, men nu föll andan på. Vi får se hur det går. Går det bra så får ni eventuellt se resultatet senare i veckan. Så länge kanske ni vill se hur min estetik brukar se ut? Det kan ni se på www.linajohansson.se.

bladk1k4

Relationen till den halvfärdiga slöjden

Written by Tobias Haavas. Posted in Tobias Havaas

Hur gör en för att undvika UFOn* egentligen? Eller ligger det helt enkelt i skapandets natur att inte bli klar med allt?

Idag rensade jag undan lite i blivande barnkammaren – utrymmet som hittills varit väldigt bekvämt att bara ställa in allt som inte har nån plats. Bland annat hade jag en påse med träbitar och påbörjade täljprojekt där. En del av dem är snart tio år nu och börjar kännas som ett urvattnat äktenskap. Påsen har stått orörd i rummet i ett år så nu åkte den upp på vinden tillsammans med ett löjligt snyggt ylletyg jag köpte förra månaden att sy en tunika av.

De ligger bara en kort trappromenad bort och jag vet att jag ändå inte skulle tagit tag i dem den närmaste tiden även om de legat kvar i lägenheten. Men det mentala avståndet är så mycket längre. När ett projekt försvinner ur synhåll känns det inte lika aktuellt längre efter principen Syns inte – finns inte. Helst vill jag såklart ha ett arbetsrum där allt finns samlat, tillgängligt och redo närhelst andan faller på. Men frågan är om mer verkligen hade blivit klart då eller inte. Förmodligen är det mer en fråga om rutin än logistik. Om nån har några bra förslag på hur en gör för att få klart sina projekt får hen gärna dela med sig.

I övrigt har det varit en bra dag. MC:n gick genom besiktningen utan problem, Gnutten fick en bok med djurläten och jag fick en surdeg. Antar att det är dags att börja baka igen alltså. Men först, lördagsgodis!

//Tobias

 

*UFO – UnFinished Object

The end is near

Written by Erik. Posted in Erik Torstensson

 

Morgonen efter

Vad hände igår?

 

 

Att jobba mot (för?) en utställning är väldigt motiverande – på gott och ont. Fördelen är såklart att man har en deadline och att saker därmed, i bästa fall, blir gjorda.

Nackdelen är å andra sidan att allt skapande måste rättas in och anpassas till det tema jag här har valt att jobba med.

Som jag skrivit tidigare tycker jag att det är svårt att jobba om man inte först gör avgränsningar, i tid, rum, material och tekniker. Men samtidigt är det lätt att bli anti sig själv så fort man sätter upp  en gräns. Helt plötsligt vill jag inget hellre än att spinna eller göra kläder, bara för att jag avtalat om att göra textila skulpturer.

Nåväl, det här arbetet har faktiskt varit helt lustdrivet i alla aspekter.

Slut

Men vart tar man vägen sedan? Redan när utställningar öppnar är jag på väg därifrån, det är väldigt svårt att relatera till föremålen när de väl är färdiga. Kanske är det just det som driver mig vidare.

Alltid i process

 

Adjö

Vi ses bland fibrerna och fragmenten.

 

 

Näring

Written by Petra Eleonora Eriksson. Posted in Punkslöjd - Petra Elonora

Photo 2014-05-10 16 15 55Idag har jag fyllt på med näring.

Photo 2014-05-10 16 14 07Ut i skogen och träffa forsen, vitaliteten i vattnet, känna doften av skog, smeka växter och viska kärleksfulla ord till träden, tacka stenarna och bergen för att de hjälper mig att avlasta det som känns tungt. Viljan att vilja allt, den är tung ibland då känns det bra att lämna över, tacka och andas.

Photo 2014-05-10 16 16 53Skogen är liksom magisk på så vis. Inte bara att den är full i negativa joner och frisk luft (eller skaparmaterial för den delen), utan jag känner mig hemma, omfamnad. Fint så.

Photo 2014-05-10 16 29 05Efter skogsvandringen gick vi in i den lilla bagarstugan och fyllde på med ännu mer, soppa, bröd, sallad, smootie och te. Våra samtal kretsade kring våra företag, vad vi vill åstadkomma, var vi står just nu och vad som hänt på sistone. Vi gör så ibland jag, Åsa och Åsa-Saga.
Det blir lätt så ensamt annars som egenföretagare, på det här viset får vi kollegor, coachning och fler perspektiv på det vi gör. Känns värdefullt. Tacksamheten är stor.

Textil på Västerbottens museum

Written by Petra Eleonora Eriksson. Posted in Punkslöjd - Petra Elonora

Photo 2014-05-02 19 15 29I helgen invigdes Västerbottens museums nya utställning Textil och jag var där. Eller jag var inte bara där utan jag presenterade utställningen tillsammans med Röda Korsets Josefin Holmgren. Prima fint. Det är mig ni ser stå vid sidan av och i den blommiga klänningen sydd av påslakarn.

Photo 2014-04-28 11 05 32Utställningen innehåller de mest fantastiska alster, här är en hylla full med skaparglädje. Accessoarer, kläder, tyger, till och med en hatt från medeltiden. Utställningen har allt och den kommer bytas ut med jämna mellanrum. Museets textilmagasin är rikt och allt förtjänas att visas upp.

Photo 2014-04-28 11 06 49Se bara på de här tygerna. Färgerna, mönster, ja en skatt helt enkelt. Självklart har även Västerbottens läns hemslöjdsförening varit med och bidragit med några skatter. Jag hade själv äran att placera in dem i hyllan.

Photo 2014-05-02 14 37 19

Photo 2014-05-02 17 59 07Utställningen rymmer även en ateljédel med ett höj och sänkbart arbetsbord för 16 personer. Här kan vi alltså sitta tillsammans och skapa. På pelaren ser ni Kravallslöjds bidrag till utställningen, en rya som alla kan vara med att bidra till med sina avlagda och omaka strumpor. Min yngsta unge knöt dit minst 10 st par under kvällen.

Photo 2014-05-03 15 08 01Finns viljan att brodera men saknas idéer på vad går det bra att fortsätta på museets rockar som PUNKSLÖJD har inspirationsbroderat på. Utställningen uppmuntrar alltså till att våga prova och göra eget. En spännande utställning helt enkelt. Hillevi Wadensten och Eva Hellerquist har tillsammans med sitt team gjort ett fantastiskt arbete. Eloge!

Om ni skulle ha vägarna förbi Umeå är Västerbottens Museum ett måste! Och du kan själv lämna dina spår där. Verkligen kul. Jag och ungen har redan lämnat våra, visst gör ni det också?

Vill ni ser fler bilder och läsa lite mer om vad som sas på presentationen kan ni kika in till PUNKSLÖJD.

Punkslöjds ateljé

Written by Petra Eleonora Eriksson. Posted in Punkslöjd - Petra Elonora

Photo 2014-03-05 11 01 03 Photo 2014-03-28 10 11 03

Välkomna in i ateljén. Här ser ni materialhyllan längst hela väggen som rymmer tyger, papper, kritor, mönster, inspirationsböcker, garner, ja allt som behövs för att skapa. Framför hyllan finns en liten fåtölj som passar utmärkt för eftertanke, en kopp te eller handarbete. Den fungerar även att luta yogamattan mot. På staffliet har jag kvar akryltavlan jag målade till projektet #24hkonst som jag deltog i tillsammans med tre andra konstnärer. Sybordet rymmer tre maskiner med anrika åldrar.

Photo 2014-03-05 11 03 31 (1)Photo 2014-03-26 16 33 16

 Jag gillar äldre maskiner med ordentlig mekanik som jag kan reparera själv (om det behövs). Jag syr med två olika Husqvarna i olika årgångare, den ena lite mer modern för mönstersömmar. Overlocken är en Toyota som en vän till mig inhandlade för en spottstyver på loppis. Den kom i ett paket från Örebro utan knivar och med hemmabyggd trådhållare. Jag lämnade in den och fick nya knivar och nu går den som smort.

Photo 2014-04-27 19 05 01Photo 2014-03-05 11 02 52

 Den rosa stolen blev min för en tjuga och den påminner massor om min ljusblå stol jag hade som barn. Men den satt jag sönder för något år sen. Hyllorna bakom skrivbordet har min mammas man fyndat i lägenhetsutrensningar, det är jag väldigt glad för. När jag får en större ateljé tänker jag att jag behöver överskåp också.

Photo 2014-03-05 11 04 14Photo 2014-03-05 11 05 30

Ovanför fönstret har jag min ”skyddsuperhjälte”, en modernare form av skyddsängel kan vi säga. Det är Rebecka som gjorde den under vår textilutbildning på Dalkarlså folkhögskola och jag blev den lyckliga som fick med den hem.
Eftersom ateljén är rätt liten får strykbordet även agera ritbord och det funkar.

Photo 2014-03-05 11 04 40  Photo 2014-03-22 20 20 30

Så, nu har vi gått varvet runt. Utanför dörren i hallen har vi i kollektivet ställt upp våra alster. Lite som en butik och nån gång ibland slinker det in en kund som får med sig något närproducerat hem. Inte dumt inte. Men visst är det dags att klä hallen i vårskrud? Det kanske får bli helgens projekt?

Det här med att prioritera och reflektera

Written by Anton Sjöström. Posted in Anton Sjöström

I veckan kom jag på mig själv när jag lyriskt arbetade med ett projekt jag förmodligen inte hade tid med då tidsschemat som det är redan är fullsmetat. Varför är projekten som man inte måste göra alltid roligast? Hur som helst fanns lusten att experimentera med tekniken Udukuri som Jo Nagasaka är något utav en mästare på. Lager på lager målas och slipas av för att framhäva texturen i materialet. Jag använde mig av OSB-skivor, vilket visar på en viktig ingrediens i mitt skapande, att ge värde åt ett material som inte anses vara speciellt exklusivt. bild (1) bild (2) bild (3) bild