Häl, hälare, hälast

Written by Janna11. Posted in Janna Öström Berg

Hej igen. Dagens tips från er personliga sticknings-coach är att inte sticka för mycket när ni är trötta. Det orsakar lätt dåligt humör och andra misstag som man hellre undviker. I övrigt rekommenderas svensk 90-tals-punk som soundtrack.

Så.

Strumpor från tårna, del 2.

Till att börja med behöver man öka inför hälen. Precis som när man stickar hälen uppifrån så stickas den över två stickor. Däremot så kommer den inte stickas över 1:a och 4:e stickan, utan över 3:e och 4:e eller 1:a och 2:a, beroende på om det är en vänster- eller högerstrumpa man stickar och om man överhuvudtaget bryr sig om att en eventuell skarv hamnar på insidan eller inte. I exemplet nedan antar jag att hälen stickas över 3:e och 4:e, mest för enkelhetens skull.

Men som sagt. Hälen inleds med ökningar. 70% per hälsticka, närmare bestämt. Jag har av någon anledning tagit mig tid att sticka en provhäl att visa med, och på den lade jag upp 10 maskor/sticka (inalles 40), så vad jag ville var att i början av 3:e och i slutet av 4:e öka 7 maskor. Min personliga favoritökning är att öka en maska genom att sticka en extramaska i maskbågen från varvet innan. Dvs här:

Åtminstone om man vill ha en ökning till höger. Vill man ha en ökning till vänster så stickar man först maskan man vill öka från, och sedan plockar man upp maskbågen från varvet under, dvs INTE den man just stickat i, utan den under.

Så här ser en högerökning ut:

Och så här en vänster:

Det gäller dessutom att hela tiden låta ökningarna utgå från samma lodräta maskrad om man vill ha en snygg ökningslinje som så småningom ser ut så här:

Hur många maskor har jag ökat? Tre. Den som ser ut som en halv maska av något slag är maskan som ökningarna utgår från.

(Det är också den här sortens ökningar som jag använde vid tårna på frost-sockan i föregående inlägg. En vänster efter första maskan på första stickan, och en höger på andra maskan innan sista maskan, och så likadant på andra sidan. Då bildar de två ”halva” maskorna tillsammans en fin fläta.)

När ökningarna är gjorda är det dags för det där som kallas för att vända hälen, oavsett om man stickar uppifrån eller nerifrån. Om ni hade hoppats slippa den delen så sympatiserar jag med er och föreslår att ni lär er sticka ”bondehälar” istället, där man stickar dem ungefär som tummen på vantar, dvs i efterhand.

Men nu ska hälen alltså vändas. Jag vet inte om det här är det bästa sättet, men det är det bästa jag prövat hittills. Först stickar man ett varv till efter sista ökningarna. Sedan stickar man varvet ut, dvs till slutet av 4:an. Där vänder man och stickar tillbaka, med en rät maska i början, och sedan resten aviga, tills man stickar den sista (från rätsidan första) maskan på på 3:an, som också ska stickas rät. Där vänder man igen och stickar 3:an och 4:an från rätsidan, MEN stickar ihop de två sista maskorna genom bakre maskbågen (om man är lite lat) eller genom att lyfta båda maskorna räta, och sedan sticka ihop dem (om man vill ha perfekt symmetri) (Ja, jag är perfektionist, men jag börjar tillfriskna, tack så mycket). Vänd, lyft första maskan som den är, sticka till slutet av 3:an där de båda sista maskorna stickas ihop avigt, vänd, lyft osv tills maskantalet på vardera stickan är halverat. I mitt fall tills jag hade fem maskor kvar på varje. Därefter plockar man upp maskor längs kanten så att man är tillbaka på samma antal som från början. Så här:

Om man inte varit lat finns det fina små tvärsgående trådar (maskor) att plocka upp. Annars vet jag inte.

Nu ska den där häl-lappen som vanligtvis kommer först alltså stickas, och samtidigt fästas vid alla de där ökningarna som man gjorde i början. Det göres genom att man i slutet av varje varv stickar ihop sista häl-lapps-maskan med följande öknings-maska tills de sistnämnda tar slut. Lyft-hoptagningar på räta varv, vanliga aviga hoptagningar på aviga varv. Om man inte orkar (eller kan) göra lyft-hoptagningar här kommer de båda sidorna av hälen se olika ut, och då får man antingen inte bry sig, eller kanske hitta på ett bra sätt att dölja det.

Den som ids ta sig igenom allt detta kommer antagligen ha en häl som ser ut ungefär så här:

Fast antagligen kommer den strumpan också ha en tå-bit. Och användas utanpå ett par strumpor. Och kanske inte av Peter, som var snäll nog att låna ut sin fot som modell.

Det var nog allt.

Nästa inlägg blir nog mest tankar tror jag. Om jag kan hålla mig från att leka lärare.

Taggar:,