Är slöjd alltid materiell???

Var tog gårdagen vägen då?

Jag skulle ju slöjda och blogga igår (efter jobbet alltså…) Men det var ju berättarkväll i grannbyn Trogsta med en kusin på scenen -så jag blev tvungen att åka dit. Nu tänker jag såhär. Är slöjd alltid fysiskt och materiellt, eller kan slöjd vara immateriell också? I så fall var det kanske live-slöjdande som min kusin Anna höll på med på scenen igår. Hon skapade något med rötter i en tradition, på ett traditionellt sätt med traditionella verktyg. Det var bara det att verktygen var en del av kroppen (rösten, blicken) och produktionen/slutresultatet gick ju inte att ta på, som ”vanliga” slöjdföremål, utan det gick bara att lyssna på!

Är slöjd en attityd, ett tillvägagångssätt eller vad? Är det skapelseprocessen eller slutresultatet eller både och? Många frågor och inga svar. Bara tankar. Nu ska jag sluta blogga och istället jobba lite igen. Är DET slöjd? Nä nu börjar det snurra för mycket i huvet… Vi hörs…