Askungen återbrukade

Ta vad du har och gör något fint av det. Att återbruka är fint. Och roligt. Och inte alls en ny uppfinning även om det är väldigt i tiden. Förr i tiden var man tvungen att återbruka för man hade inte möjlighet att skaffa nytt. Idag återbrukar vi inte för att vi måste, utan för att vi vill. Återbruk är ”beauty reborn” brukar jag säga. Jag vurmar ju särskilt för gammalt handarbete, broderier som någon lagt timmar och mycket kärlek i. Sedan ligger dessa fina alster i dammiga högar på loppis. Det känns bra att använda dem igen och ge dem en ny plats att bli beundrade på.

Känslan att skapa nytt från gammalt är en större utmaning än att skapa nytt från nytt. Med gamla ting finns det ju en begränsning och det gäller att tänka utanför begränsningen. Utanför den berömda boxen. Det kittlar skapandeprocessen och tvingar en att ge sig ut på okända vägar och våga mer.

Askungen återbrukade. Mammans balklänning blev till en ny. Så jag fick för mig att ge henne även återbrukade skor, för glasskorna använde hon ju som de var. En gammal vit sko, tidningspapper, spets och en virkad ljusmanchett: voilá!