Det är torsdag. Det spöregnar så in i norden! Jag ska till Jonas moster dietisten idag och se till att jag äter så jag blir stor och stark.Sedan tar vi kärran till fjällvärlden. Varma kläder, tält och tranigakök är packat. Ritblock, färgpennor och krita är självklart med. De stereotypiska rollerna verkar svåra att slita sig ur. Jag tecknar, plockar bär och väntar på att Jonas ska komma tillbaka så att vi kan äta. Jonas fiskar och fiskar och fiskar.

Igår packades och trycktes det för fulla muggar! Förmiddagen idag skall ägnas åt flytt till Umeå. Sedan en lugn och skön kväll i Kräkångernoret. Släpet är packat med diverse. Två av fem kartonger med tyg. Det blir en härlig höst!Tiden har inte räckt till för bloggande, jag hoppas på att kunna återvända mer fokuserad imorgon!

Om jag vågar kanske det visas bilder av mitt fin fina tryck.

Fokusera.Ett ord jag som något förvirrad och splittrad person fått höra hela min uppväxt. (tydligen har det varit mycket fokusering på att fokusera i media på senaste tiden då jag hör folk på radion, kanske  var det arne hägerfors, och annat folk i min omgivning som sägs vara less på fixeringen kring ordet) För mig har det först nu börjat väcka funderingar som jag tänkte försöka dela med mig av.  Jag gör mitt bästa för att ta mig från början till slut utan att göra er helt förvirrade. 

Har på senare tid börjat reflektera över betydelsen och i vilka sammanhang det skulle passa in i min vardag. Jag har upptäckt att i min omgivning finns det väldigt många saker som Måste göras av nån anledning. Ofta är detta att städa, tvätta, diska osv. Vilket är några av de saker som jag vissa dagar inte har några problem alls att utföra, men som ofta sägs vara ett måste. Det måste städas innan helgen, det måste diskas direkt efter maten, det måste måste måste måste…..Jag blir bara trött och uttråkad! Måsten känns ofta meningslösa och tråkiga om det inte finns något bortom det som man vill uppnå. Måsten finns även i en annan bemärkelse som kan kännas mer motiverande (om man fokuserar förstås), t.ex för att uppnå ett visst mål så bör man inte bara fokusera på målet utan även de saker som behöver göras för att kunna göra det man vill.  

Det handlar om att bestämma sig för vad det är man vill göra just nu. Är det att städa hela huset, eller är det kanske sticka eller måla en stund? Jag menar att istället för att känna hur irritationen växer över att måsta diska, bestäm om det verkligen behöver göras på en gång och bestäm vad det är man skulle vilja göra istället. Bestäm och –Fokusera! Målen bör såklart vara realistiska men vad som är det är såklart upp till var och en. Fokuserar man tillräckligt så tror jag inte det i sig är någon svårighet. Viktigast är att utnyttja tiden till saker man finner givande.  

Då jag fått äran att skriva för kravallslöjd utgår jag ifrån att det jag och ni verkligen vill göra är ju att skapa. Vad som helst. Stort eller smått. Därför vill jag säga till alla er – Fokusera, koppla bort alla ”måsten”,som faktiskt inte behöver göras på stört. Njut istället en stund av skaparglädje, där kroppen mår så himla mycket bättre än med handen i skurhinken!  

Tack för idag!

På mitt jobb har jag det ganska bra. Så pass bra att jag kan sitta och slöjda som en del av mina dagliga uppgifter. Detta är ju givetvis alldeles förträffligt. Men jag vill ju gnälla lite så nu måste jag påpeka att det inte är helt friktionsfritt alla gånger.

Att sitta och slöjda på jobbet är bra. Det inbjuder nämligen till samtal med besökarna.  Men hur kommer då besökarna att reagera? Kommentaren ”där sitter Emil i Lönneberga” får mig att rysa var gång. Jag hör den några gånger per dag. Sen verkar vissa bli lite arga över det faktum att jag sitter och snider. En annan variant är den mer ifrågasättande. ”Vad gör du och varför, ska det verkligen användas till något, ja vissa har det bra”, så kan det låta. Vad kan man ge för listigt svar på det.”Ja, det här ska bli en nål som man nålbinder med”, bättre än så kan jag inte få till det. Jag framstår säkert inte som trovärdig när jag säger det, men det är ju sant. Det ska bara bli en liten nål av trä. Men med lite tur kommer dagen dår jag slöjdar ett rymdskepp.

Massor med äring och fred.

/H

Jag spanar ofta efter intressant klotter och roliga lappar. När folk klottrar eller sätter upp kosntiga anslag skulle man, med lite god vilja, kunna säga att det rör sig om en sorts hantverk. Dessa företeelser tycker jag är så pass intressanta att jag börjat dokumentera dom.

Men var hittar man då klotter och lappar? Roliga lappar kan man oftast hitta på offentliga anslagstavlor. Jag har hittat alltifrån förvirrade utläggningar om kommunismens brott till erbjudanden om nakenmodeller. Av ovanstående vet jag knappt vilket som är mest otäckt?! Sen ska man inte underskatta de konspirationsteorier man ibland stöter på. Även där har jag en del spännande exempel. Vi har bland andra mannen som är förföljd av alla världens hemliga polisorganisationer.

Klotter återfinns givetvis främst på väggar, annars är ju offentliga toaletter bra platser att leta på. Jag har en personlig favorit från Umeå. Klottret är borta nu. Men som tur är hann jag dokumentera det. Visst är det fint? vad tänkte personen som skrev det här? Är det humor eller allvar? Frågorna är många. Om någon eventuell läsare har svaren så får du gärna höra av dig!

I helgen som var besökte jag Stockholm. Under lördagen skulle jag på möte och senare på kvällen skulle jag träffa några vänner. På kvällen var det tänkt att vi skulle ha en liten fest. Till denna fest hade jag tagit med några av mina träfigurer som jag nyligen färdigställt. Jag ville visa upp dom och jag skulle också ge bort en av dom. Den ena figuren är ganska stor. Den är 65 centimeter lång och kanske 10 centimeter runt om. I och med att jag hade bråttom till ett möte valde jag att inte checka in något bagage på flygplatsen. Den ena figuren stack alltså upp ur min ryggsäck på ett ganska iögonfallande sätt.

På Umeå flygplats var det inga problem. Jag gled lätt och ledigt förbi säkerhetskontrollen. Bältet fick jag ta av mig, men den 65 centimeter långa rönnstav som stack upp ur ryggsäcken väckte ingen uppmärksamhet. Väl i Stockholm avlöpte allt också någorlunda smärtfritt. Jag blev bara antastad två gånger under min vistelse där. Sen på söndagsmorgonen skulle jag flyga hem igen. Jag försov mig lite så jag fick skynda mig ut till Arlanda. Jag tänkte mig att jag även denna gång skulle glida genom säkerhetskontrollen. Men nu blev det stopp. Det var ganska lite folk så när det var min tur stod tre män och tittade på min väska. De frågade vad det var jag hade i väskan. Jag svarade att det var något av ett religiöst föremål. De hävdade dock att det var en batong. Jag skickades ner igen. Först fick jag stå i kö för att ens kunna förklara mitt problem. Damen bakom disken frågade om det var en batong jag hade. Jag visade upp föremålet och förklarade att det inte var en batong. Då svarade hon att det ändå räknas som en batong.

Efter det fick jag stå i en ny kö för att kunna köpa emballage att packa in figuren i. Sen fick jag prata med en annan person för att få en stämpel. Efter detta var det dags att köa igen för att slutligen lämna in mitt paket. Att mina hobbyverksamheter kan vara så värda att uppmärksammas. Slöjd är samhällsomstörtande!

Så kartläggs ens liv genom tingen omkring en. Grismuffar och stenfiltar.

Känn hur allt går i cykler; kreativitet, humör, energier. Och epicykler i sin tur.

För tillfället orkar jag inte mycket alls, för många val som måste göras, för mycket som ska väntas ut – kännas in. Jobb som ska sökas, saker som ska flyttas, papper som ska skrivas, ett jag som ska flyttas. Någonstans.

Idag har jag tovat lite grann, i kallt vatten, utan såpa, okardad ull. Bara för att. Jag tänker på relief och strukturer.

När du längtar – längta dit du är.

När du önskar – önska det du har.

Ibland tänker jag på distinktioner, skillnader och syfte.

Vad är skillnaden mellan slöjd, konst och konsthantverk? Jag tänker att slöjd kan vara direkt, ändamålsenlig, bruksrelaterad. Konsthantverket tar slöjden till en ny nivå, vänder och vrider, ställer frågor och kritiserar, men förutsätter samtidigt en förtrolighet med material, tradition och teknik. Konst är för mej inte lika bundet till ett material och teknik utan budskap eller koncept blir viktigare och serieproduktion blir meningslöst.

Vad är då syftet med konst, varför skapar vi?

En av mina bästa människor sa en gång att ett konstverk är ett svar på en fråga konstnären ställt. En annan gång tänker jag mej att konst måste ha ett inslag av kritik för att vara meningsfull. En del verk görs utifrån lycka, inspiration, andra ur depression, hat.

Är det ett sökande?

Här har vi en undergroundsommar; Falcon Bayersk istället för Pripps blå och Lennart Hellsing är så mycket större än Bergman.

Dagens boktips: ”kreativitet” av Osho.

Och kom ihåg att ta en Mojito mellan varven så du inte torkar ut.

Ibland tänker jag på distinktioner, skillnader och syfte.

Vad är skillnaden mellan slöjd, konst och konsthantverk? Jag tänker att slöjd kan vara direkt, ändamålsenlig, bruksrelaterad. Konsthantverket tar slöjden till en ny nivå, vänder och vrider, ställer frågor och kritiserar, men förutsätter samtidigt en förtrolighet med material, tradition och teknik. Konst är för mej inte lika bundet till ett material och teknik utan budskap eller koncept blir viktigare och serieproduktion blir meningslöst.

Vad är då syftet med konst, varför skapar vi?

En av mina bästa människor sa en gång att ett konstverk är ett svar på en fråga konstnären ställt. En annan gång tänker jag mej att konst måste ha ett inslag av kritik för att vara meningsfull. En del verk görs utifrån lycka, inspiration, andra ur depression, hat.

Är det ett sökande?

Här har vi en undergroundsommar; Falcon Bayersk istället för Pripps blå och Lennart Hellsing är så mycket större än Bergman.

Dagens boktips: ”kreativitet” av Osho.

Och kom ihåg att ta en Mojito mellan varven så du inte torkar ut.

Ibland tänker jag på distinktioner, skillnader och syfte.

Vad är skillnaden mellan slöjd, konst och konsthantverk? Jag tänker att slöjd kan vara direkt, ändamålsenlig, bruksrelaterad. Konsthantverket tar slöjden till en ny nivå, vänder och vrider, ställer frågor och kritiserar, men förutsätter samtidigt en förtrolighet med material, tradition och teknik. Konst är för mej inte lika bundet till ett material och teknik utan budskap eller koncept blir viktigare och serieproduktion blir meningslöst.

Vad är då syftet med konst, varför skapar vi?

En av mina bästa människor sa en gång att ett konstverk är ett svar på en fråga konstnären ställt. En annan gång tänker jag mej att konst måste ha ett inslag av kritik för att vara meningsfull. En del verk görs utifrån lycka, inspiration, andra ur depression, hat.

Är det ett sökande?

Här har vi en undergroundsommar; Falcon Bayersk istället för Pripps blå och Lennart Hellsing är så mycket större än Bergman.

Dagens boktips: ”kreativitet” av Osho.

Och kom ihåg att ta en Mojito mellan varven så du inte torkar ut.