Det var det det

Söndag kväll och min vecka som bloggare är nu till ända. Det har vart kul och jag vill rekomendera fler att anmäla sig som bloggare.

Jag var på fest igår och där berättade en kompis (som inte har nån egen relation till slöjd överhuvudtaget) att hans mamma håller på med hemslöjd och livnär sig på det. Han förklarade att hon gör små djur, giraffer och sånt av piprensare. ”Att göra giraffer av piprensare är inte hemslöjd!” tänkte jag direkt. Men sa som tur var inget. Det visade sig att hon använder piprensare som stomme och gör sen djuren med ull och textil och säljer i någon slöjdbutik. Han påpekade att hon måste ju ha nåt för att djuren ska kunna stå upp. Då kändes det plötsligt mer ok. I efterhand har jag undrat när jag blev så jävla pretto. Och varför. Jag dömde ju faktiskt ut det med en gång, innan jag varken sett arbetet eller fått hela bilden. Vilket gjorde mig lite förvånad över mig själv. Trodde faktiskt jag var mer vidsynt. Men jag och andra med mig fick först en inre bild av små exotiska djur av piprensare och flirtkulor. Och det tycker jag faktiskt inte hör hemma i hemslöjden.

Nej, nu ska jag koka kaffe och ta en bakisbulle. Jag bakade kanelbullar sist jag var bakis och har allvarliga planer på att göra det till en vana.. Och så gillar jag namnet ”bakisbulle”, låter så mysigt och väl värt att göra till ett begrepp. Dessutom tycker jag att jag förtjänat den efter att genomgått mitt tyngsta träningspass någonsin. Ett entimmes fyspass under hård, närmast militärisk ledning. Den som slappade till fick en varning. En tredje varning och man åkte ut. Redan efter 20 minuter var vi bara tre kvar. Irriterande nog stöp jag på mållinjen. Sex minuter kvar av passet, men jag fixade inte mer. Var bara en person fullföljde hela. Men shit vilken grymt bra träning och nästa gång, då jävlar! – Då ska jag inte va bakfull heller.

 

Tack för mig!
Kram Tobbe