Har en benägenhet att samla på mig en hel del ”grejer” som kan vara bra att ha inför framtida DIY-projekt.

Av kära faster har jag en massa olika ”skelett” från gamla lampskärmar, de ligger bra i ”tyggarderoben”, värmer väl egentligen inte så mycket som mina tyger och garner gör, men jag visste att någon dag kan de komma till användning. Lagom till advent sprack fönsterlampan i glas. Det gjorde inte så mycket för då var det dags att hänga upp adventstjärnan. Men i januari när stjärnan skulle ner hade jag inget nytt att hänga upp.

Materialet – restgarner från en stickad barnmössa och en av lampskärmarna – låg framme i väntan på min egen skaparlusta och när en av ungdomarna var hemma från skolan och saknade sysselsättning kom jag med förslaget om att göra något med garnet och lampskärmen.

Hon lindade in lampskärmen med ett av bomullsgarnen och ”vävde” sedan in några trådar med avvikande färg i överkanten som dekoration.

För att få upp lampan så snabbt som möjligt använde vi samma elsladd och glödlampa som till adventsstjärnan.

Resultatet blev en enkel hängande fönsterlampa som sprider ett milt och behagligt ljus. Jag är jättenöjd med lampan och den pryder verkligen sin plats i tamburfönstret.

Idag förbereder vi vår kommande workshop. Vi kallar den “Tryck och sy med Slöjd Deluxe”. Vi flyttar tillfälligt in i affärshuset Linnégallerian i centrala Växjö. Materialet köper vi på second hand. Vi är på jakt efter lakan, broderier och annat där man kan lägga till och ta i från. Lämna ditt avtryck genom mönsterrapport, färg eller nål och tråd. Vi ser framför oss storskaliga tryck och roliga broderier. Den enklaste formen blir snabbt effektfull i upprepning. Vi trycker med t.ex. potatis, gamla nylonstrumpor och annat vi har omkring oss. Det är intressant hur man kan se på material och skräp med nya ögon, “kan jag trycka med detta, vilket avtryck lämnar det”?

Slöjd har traditionellt handlat om att vara slug och att ta till vara på det vi har omkring oss. Det är också värden som hör hemma i en hållbar utveckling. För oss är slöjd även ett sätt att uttrycka sig och kommunicera. Vi vill lyfta fram dessa aspekter. Vi hoppas på en blandad och engagerad grupp slöjdare imorgon! På kvällen kommer vi att delta på Earth Weeks avslutning, fylld av “miljöglamour”. Malin kommer att vara talare och berätta om sina gröna visioner. Mer om detta senare! Idag är det en solig dag i Växjö. Vi uttnyttjar detta med att gå ut och affischera.

Trevlig helg!

Malin & Sofie

Ja självklart, skulle jag vilja säga nu när tanken väckts. Men jag återkommer mer om detta lite senare här längre ner.

Som designstudent måste man ibland redovisa sina projekt genom så kallade delgenomgångar, för att samtliga lärare, handledare och medstudenter ska få kunna komma med konstruktiv feedback. Idag har varit en sådan dag och trots att projekten rör alltifrån scenografi via grafisk hållbarhetskommunikation, kartografi och vad som gömmer sig under ytan i våra hav till tillgänglighet i samhället för folk med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så kände jag mig vid dagens slut väldigt inspirerad av de andras arbeten och ser nu många möjligheter till korsbefruktning.

För många hippa designers idag är också slöjden (både det som gjorts/görs och sättet det görs på) en sådan källa till korsbefruktning. Slöjd liksom design ska väl kan också användas för att kommunicera värden om hållbarhet och genus, för att ge några exempel, och för fungera som samhällskritik samt vara till för ren njutnings skull.

Så vad händer då om man korsbefruktar slöjd med något samhällsproblem såsom överkonsumtionen av godis, kan man då säga något effektivt om det genom att t.ex. använda sig av godis som slöjdmaterial för att belysa det? Mycket smågodis är väldigt formfast och kommer i starka (självklart högst artificiella) kulörer och det är lätt att föreställa sig dess dekorativa aspekter om man tar det ur sitt sammanhang för att bygga roliga ljusstakar, skapa vackra smycken eller något helt annat. Generellt sett så uppfattas godis som något festligt, sött och gott om än inte så nyttigt, men vad skulle det väcka för associationer om man använde det som material i en produkt? Skulle det ge mersmak eller avsmak? Personligen tror jag att det handlar om hur produkten formges, vilket uttryck den får.

Sött,syrligt eller kanske rent av salt? Oavsett det och oavsett dessa teoretiskt filosofiska reflektioner, så är iallafall jag sugen på att testa nu!

Ha det sött så ses vi snart!

/Sofie

 Hej!

Dagen har bestått av deadlines på designprogrammet och utställningsbyggande i en galet härlig mix, precis sådär som det blir ibland när ens fritid blir en aning väl slöjdintensiv. Stärkta av den näst intill euforiska känsla som vi landade i efter gårdagens workshop ”Ta i trä”, så har vi ändå lyckats ta oss igenom dagen. Vi känner oss nu som stolta utställare tack vare alla de härliga slöjdare som deltog igår. Verken finns utställda på stadsbiblioteket i Växjö.

Uppropet inför workshopen var att reclaima möblemanget. Inspirationen kommer ifrån graffitislöjd och att förändra rummet. Sofie som ledde workshopen (Malin var kvällens fotograf) instruerade deltagarna att ”ni får helt fria händer att ta er an stolarna, så länge som åtminstone en av stolarna fortfarande känns igen som stol efteråt och ni är rädda om er”. Vi hade tankar om att dekonstruera, lägga till och dra i från med mer eller mindre traditionella metoder och material.Stolarna som var köpta på Second Hand kläddes med virkade delar, fick ben utbytta och sitsen målad, bland annat! Tanken var att bara göra vad man kände för, utan någon speciell tanke. Med olika slöjdtekniker och material var det helt fritt skapande.

I början var vissa av deltagarna lite avvaktande men tills slut stod alla deltagarna runt stolarna och borrade och målade. Ingenting var heligt.  Vi var särskilt nöjda med att det var deltagare i alla åldrar samt att alla arbetade mot och med ett gemensamt mål. Vi hade olika knivar,spikar och sågar till hands men eftersom hammare saknades tog vi till olika ljuslyktor att banka med, med ett lyckat resultat. Stämningen var härlig och den känslan lyckas stolarna förmedla även på sin nuvarande plats på utställningen. Förhoppningen är att stolarna/verken ska representera det som Slöjd Deluxe står för i form av slöjdande under avslappnade former, hållbarhetsengagemang och personliga uttryck.

Kolla gärna in vår Facebooksida för mer bilder!

Sofie & Malin

Under dagens inlägg vill jag uppmärksamma mina mest kära kreationer.

Först upp är pärlpixelplantan som har fått stor uppmärksamhet. Den är ständigt under utveckling och i framtiden kommer jag försöka hitta ännu fler variationer på den. Det hela började med midi-pärlorna och utvecklades sedan till miniplantor á la mini-pärlor. De blir så himla detaljerade som små – en färgchock på hyllan eller i fönstret. Jag bifogar några bilder på hur mina plantor ser ut.

Här nedan kommer ett gäng bilder på smycken och nyckelringar jag gjort. Det mesta är gjort i mini-pärlor men använder även midi-pärlorna för smycken. Ringar, örhängen, hårspännen och nyckelringar.

Som sagt innan, är jag ständigt ute efter nya ideer och kreationer och testar mig gärna fram tills det blir bra. Jag kommer att fortsätta pyssla och sätter inga gränser. Kreativiteten går alltid upp och ner – men det tror jag bara är bra på ett sätt. Så man inte tröttnar på det man gör.

Jag vill gärna inspirera andra till att pyssla och delar gärna med mig av tips. Ni kan lätt hitta mig på facebook eller skriva via mailen.

Hemsida
Facebook
Mail: Sandrymeow@gmail.com

Första dagen som gästbloggare! Jag känner mig mycket hedrad över att få gästbloggaa här, trots allt är det internet som stått och fortfarande står för en stor del av min inspiration när det gäller hantverk och slöjd.

Jag har aldrig varit omgärdad av slöjdande människor, de flesta i min närhet har varit måttligt intresserade av hantverk. Min räddning har blivit internet, jag vet ärligt talat inte vad jag skulle gjort annars! Via internet har jag fått så mycket inspiration, lärt känna människor (vissa har jag nu träffat i verkligheten också).

Så jag tänkte att jag skulle skriva om mina favoritställen för inspiration på internet. Först och främst är det ju bloggar, men det skulle kräva ett helt eget inlägg att tipsa om tror jag.

Mina tre bästa siter som inte är bloggar:

Ravelry
Jag hoppas verkligen att alla som stickar och virkar känner till ravelry! Åh detta fantastiska ställe, både för att organisera sina pågående projekt och hitta inspiration till nya. En annan bra funktion är att om en har ett garnnystan eller två och inte vet vad en ska hitta på med det så går det att söka på garner och se vad andra gjort med det garnet. Mycket bra!

Pinterest

Här finns bilder på allt som är fint och även en hel del som är fult. När det gäller hantverk är det en stor källa till inspiration, här finns massor med bilder på alla sorters slöjd. Mycket är kategoriserat som DIY eller pyssel, men det är ju inte benämningen som är det viktiga. Det negativa är att det är lite si och så med källhänvisningar, men ofta kommer en till källan om en klickar på bilden.

Youtube
Via youtube har jag lärt mig nya typer av uppläggningar, avmaskningar, att sticka med magic loop, tvåändsstickning och en hel massa andra saker. Perfekt hjälpmedel när du inte har någon som kan visa dig det där du vill lära dig. Det enda kruxet är att du måste veta vad det du letar efter heter på engelska, ofta är det ont om svenska videor.

Sårade soldater fördriver tiden med att sticka på ett militärsjukhus i Washington DC 1918. Bilden har vi lånat från http://www.shorpy.com/node/7100.

Tjejer gör mjuka saker av tyg och garn, gärna i grupp på stickkaféer och syjuntor. Killar täljer och smider, allrahelst mol allena. Så ser normen ut för kvinnligt och manligt skapande. Men varför är det egentligen så?

Anställda på General Electric stickar sockor och halsdukar till soldater under första världskriget.

Visste ni att vävning, stickning och virkning historiskt sett varit sysslor som lika självklart utförts av män som av kvinnor? Tids- och tålamodskrävande arbete som stickning och virkning passade bra som tidsfördriv för sjömän, fiskare och fåraherdar. Och i många kulturer är det än i dag männen som ses som de främsta vävarna.
När den industriella revolutionen och de två världskrigen gjorde att männen lämnade hemmen föll allt mer handarbete på kvinnornas lott. Och precis som att lönerna ofta sjunker i yrken där kvinnor hamnar i majoritet, så förlorade textilt hantverk sin status när kvinnorna tog över. Det vi ser som traditionellt kvinnligt, textilt hantverk har de senaste decennierna ofta föraktfullt kallats ”förspilld kvinnokraft”.
Men något har hänt. Nu, när ingen behöver sticka raggsockor tills ögonen blöder, när hålsömsbroderi på finaste kritvita linne är en lyx, när virkning och mindfulness nämns i samma mening – nu är det plötsligt coolt och kreativt att skapa med händerna. Tack för det, säger vi på Jabbo. Men vi tycker att det vore roligare om ni killar också var med och fick vara coola och kreativa.
Eftersom vi gissar att män gärna väljer manliga förebilder (varför det är så kan vi diskutera en annan gång) så tänkte vi bjuda på en liten kavalkad av kreativa män att inspireras av.

Sverre och Kaj.

Först ut är extremskidåkarna Sverre Liliequist och Kaj Zackrisson som började virka för att de inte hittade några mössor de gillade. Och som de virkade. ”Så fort vi är på resa åker virkningen fram, det är som ett gift”, förklarade Sverre i en intervju i SvD för några år sedan. Kreativiteten sprudlade under de långa bussresorna mellan olika skidorter. ”Jag kom ihåg en gång när vi körde mellan Boston och Squad Valley, då gjorde jag fem mössor”, berättar Kaj i en annan intervju.
Nu driver Sverre och Kaj mössföretaget Kask ihop, och deras liv har precis blivit film.

Gustaf V broderar viggsöm. Till höger en detalj ur hans sista, oavslutade broderi.

Gränsöverskridande på fler än ett sätt var Gustaf V. Vår kanske genom tiderna mest fåfänga kung var klädd som en dandy, spelade tennis som en gud – och kopplade av genom att brodera. Han ägnade sig åt viggsöm, en tidskrävande broderiteknik  med diagonala stjälkstygn som formar ett zigzagmönster. (Och ja, visst är det väldigt Missoni?)
Gustaf V:s sista broderi, och ett urval av hans eleganta klädesplagg, visades i vintras på Livrustkammarens utställning Manligt – ur Gustaf V:s garderob.

Rosey Grier har sytt många stygn.

”Needlepoint for men” heter en kultförklarad bok från 1973. Författaren Roosevelt ”Rosey” Grier är en före detta amerikansk fotbollsstjärna som, förutom att ägna sig åt broderi och makramé, även varit skådespelare, sångare, frikyrkopastor och livvakt åt Robert F Kennedy. I baksidestexten på hans numera hett eftertraktade bok förklarar han sin kärlek till broderiets konst:

”Om någon skulle ha sagt att jag skulle gå från att spela fotboll till att börja brodera, så skulle jag ha skrattat dem rakt i ansiktet. Det hela började faktiskt som ett skämt, men det har blivit något av det mest lustfyllda och tillfredsställande jag någonsin ägnat mig åt. Var jag än är – oavsett om det är killen som sitter bredvid mig på planet, eller någon jag träffar bakom kulisserna när jag filmar – så försöker jag få andra killar att börja brodera. ’Du kan le så mycket du vill’, säger jag till dem, ’men när du väl har börjat så vill du bara ha mer’, och det är dagens sanning, brother.”

Så hör upp killar: Alla ni som längtar efter en hobby. Som inte vill gå i terapi men letar lugn i själen. Som behöver varva ner. Som behöver varva upp. Alla ni som i hemlighet tyckte att syslöjd var roligare än träslöjd. Som blir glada av en ny mössa. Som vill ge den ni älskar något alldeles speciellt. Som vill ta en paus från datorn. Som tröttnat på surdegsbaket.
Kom igen – ni vill, ni kan, ni törs!

Tänk så trevligt det är att brodera tillsammans!

Fler killar att inspireras av: stickbloggaren Johan och världens mest lästa manliga sybloggare Peter. Och hör upp stickande män – här finns ett stickforum bara för er.

Det här inlägget har tidigare publicerats på Jabbos blogg.

Sedan vi började på allvar med makeityourown förra hösten har det ploppat upp nya kreativa plattformar i Göteborg. Kanske har vi inte sett det på samma sätt förut eller så är DIY-trenden inte en trend längre utan något som håller på att slå rot. Idag hälsade vi på hos Göteborgs andra symaskinscafé, Sew Creative, som även kommer bli vår första återförsäljare av makeityourown-mönster.

/ Elin & Hanna

Bygg en hylla under taket. Min man (Daniel Edorsson) är väldigt duktig på rally. Han är co-driver åt föraren Fredrik Eriksson. Han har samlat på sig en hel del pokaler (runt 50 st). Var ska man ha dem? Om man ska ha ett skåp med alla pokaler tar de för mycket utrymme på golvet…. Började att fundera…. Lösning blev….

Vi byggde en hylla vid taket och sedan la vi en ljusslinga på hyllan. Vilken effekt de blev!

För att tillverka denna hylla behövs:

• Hyllplan
• Vinkeljärn
• Skruv
• Ljusslinga
• Såg
• Borrmaskin/Skruvdragare

Lycka till!

Förra veckan deltog jag i Mittnordiska Kulturdagarna, två återkommande dagar som i år hade temat ”Forma framtiden”. En av dom som talade och hade den workshop som jag deltog i var Faythe Levine. Kanske mest känd för att hon har skrivit boken och gjort filmen ”Handmade Nation – The rise of DIY, art, craft and design”, som handlar om Craftivismens utvecklig i USA.

Förutom att det var inspirerande att se och höra om alla duktiga hantverkare som hon berättade om så var det ett citat som jag fastnade för.

Det är så jag känner det, det är en fantastisk känslan att se hur något växer fram ur ens händer. Ibland frågar jag mig om det viktiga är det färdiga resultatet eller om det rent av är vägen dit?! Ibland är det i alla fall så, att när man är klar så känns det som en kärlekshistoria som har tagit slut och man är själv kvar med sitt ömmande hjärta. Det kanske låter konstigt men vissa projekt är som en kärlekshistoria.

Man har blivit några erfarenheter rikare och det tar man med sig in i nya projekt.