Jag jobbar nästan uteslutande med återbruk och gör saker med funktion, men ibland går jag ifrån det där och gör smycken. Helt utan funktion, endast för utsmyckning och något jag sällan använder själv, men ganska fascinerande vad man kan få till av gammalt tavelglas och flaskor.
Smycke av vinflaska.
Smycken av gammalt tavelglas, bild från Butik Bravo.
Smycke av gammalt tavelglas.
Arbetsplatsen är kanske hemmets festligaste plats. Mycket av det kreativa skapandet sker just på den där. Därför tänkte vi visa hur det kan se ut där vi sitter en stor del av tiden och knåpar med olika projekt.
Idas arbetsplats:
Min arbetsplats tenderar att bli en enda röra, och då är det tur att bordet är stort, bah att fösa undan allt till en hög i bortre delen av bordet. Mycket av det som ständigt ligger på mitt skrivbord har också egentligen en annan plats, men det verkar som att jag trivs allra mest med att ha allt så nära som möjligt, liggandes på hög.
Emelies arbetsplats:
En liten lägenhet kräver en komprimerad arbetsyta. Min arbetsplats är fylld av minnen från olika tillfällen – foton, teckningar, vykort, små hantverk, klippdockor, smycken och mycket annat. Associationerna prylarna ger hjälper mig att hålla kreativiteten uppe! Här finns också en väldigt behändig hurts fylld med tekniska prylar såväl som smyckesdelar, vävram, skärmaskin och lite andra pryttlar. Uppe på skrivbordet står det nödvändigaste, t.ex. datorn – denna underbara manick! Om jag behöver mer yta använder jag köksbordet eller så sitter jag på knä på golvet. Om det inte gäller stickning, då ligger jag på rygg i soffan, en helt okej arbetsplats det med!
Hej!! I det här inlägget har vi temat – trumvirvel – hårda material. Jo, jo. Till exempel gör vi de flesta av våra smycken i hårda material. I detta fall någon form av plast. Obs! Saxen kan röra på sig!!! Dock funkar den inte så bra till att just klippa saker med, men den är fin runt halsen 
(Emelie är kreatören)
Ibland kan det vara svårt att sitta hemma på sin kammare och skapa i hårda material, vissa är ju så hårda att det behövs såg, och hyvel och så bor en i en liten lägenhet där sådana grejer inte får plats. Då är det tur att det finns skolor (och såklart andra ställen också). På en skola vid namn Grimslövs folkhögskola har jag (Ida) lyckats med att få fram den här pallen.
Vid första anblick kan den se ut som en helt vanlig pall, men tittar en närmare, så visar det sig snart att en av ribborna på sitsen går att dra ut.
Och där inunder döljer sig ett lönnfack!
Lönnfack och hemligheter tycker jag är väldigt fantasieggande, skulle helst ha det bakom varje tavla eller i varje sits. Själva pallen är gjord på ett träslag som börjar på ”a”, men just nu kan jag för mitt liv inte kommer på om det var ask eller alm eller något helt annat.
Luffarslöjd är en kul teknik, som en kan hitta mängder av tips om på Internet. Det kan ju krävas en skvätt tålamod och ganska hård hud, eftersom ståltråden alltid tycks riva sönder ens fingrar. Här är en jätteliten visp som Emelie gjort!
Jag (Emelie) har aldrig varit särskilt förtjust i hårda material. Eller har jag det? Jag gillar att hårda material erbjuder ett vanligtvis mer beständigt och rejält resultat, men surar lite över att många av de tekniker jag skulle vilja använda kräver en verkstad med riktiga verktyg. Jag är dock ett stort Harry Potter-fan, och tillverkade halsbandet nedan av lite olika metallbitar och –former jag hade liggandes.
Deathly Hallows-symbolen har jag även tatuerad på armen…ja ni vet, ibland kan en faktiskt inte motivera varför en ska hejda sig.
Dt här ringarna är gjorda i betong.
Det var ett experiment för att se om det fungerade att göra smycken i materialet. Så långt som jag (Ida) kom just den gången, kan jag säga att det inte var den mest lyckade ringarna någonsin, men ni ska veta att det var kul att blanda betong i en gammal köksassistent och sen vänta, för att se om det blev något att ha. En mycket god sak som kom ur betongexpermentet var dock ringarna i trä här, som gjordes i första hand för att kunna gjutas av i formar, som cementen skulle hällas i. Det visade sig dock att dessa ringar, gjorda av bland annat en gammal teaktröskel (obs! I övrigt inte ett material att sukta efter!) var den verkliga skatten. Kan utan att ljuga säga att ringarna får se världen från min hand fem av sju dagar i veckan. Dock inte alla på en gång. Jag kan ha lite svårt att begränsa mig ibland, när något är fruktansvärt roligt att göra, är det lätt att det blir närmare tjugofem stycken på en gång.
Ja självklart, skulle jag vilja säga nu när tanken väckts. Men jag återkommer mer om detta lite senare här längre ner.
Som designstudent måste man ibland redovisa sina projekt genom så kallade delgenomgångar, för att samtliga lärare, handledare och medstudenter ska få kunna komma med konstruktiv feedback. Idag har varit en sådan dag och trots att projekten rör alltifrån scenografi via grafisk hållbarhetskommunikation, kartografi och vad som gömmer sig under ytan i våra hav till tillgänglighet i samhället för folk med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så kände jag mig vid dagens slut väldigt inspirerad av de andras arbeten och ser nu många möjligheter till korsbefruktning.
För många hippa designers idag är också slöjden (både det som gjorts/görs och sättet det görs på) en sådan källa till korsbefruktning. Slöjd liksom design ska väl kan också användas för att kommunicera värden om hållbarhet och genus, för att ge några exempel, och för fungera som samhällskritik samt vara till för ren njutnings skull.
Så vad händer då om man korsbefruktar slöjd med något samhällsproblem såsom överkonsumtionen av godis, kan man då säga något effektivt om det genom att t.ex. använda sig av godis som slöjdmaterial för att belysa det? Mycket smågodis är väldigt formfast och kommer i starka (självklart högst artificiella) kulörer och det är lätt att föreställa sig dess dekorativa aspekter om man tar det ur sitt sammanhang för att bygga roliga ljusstakar, skapa vackra smycken eller något helt annat. Generellt sett så uppfattas godis som något festligt, sött och gott om än inte så nyttigt, men vad skulle det väcka för associationer om man använde det som material i en produkt? Skulle det ge mersmak eller avsmak? Personligen tror jag att det handlar om hur produkten formges, vilket uttryck den får.
Sött,syrligt eller kanske rent av salt? Oavsett det och oavsett dessa teoretiskt filosofiska reflektioner, så är iallafall jag sugen på att testa nu!
Ha det sött så ses vi snart!
/Sofie
Ibland känner jag gör att göra lite mindre saker. Sånt som faktiskt blir klart inom en överskådlig framtid. Då broderar jag små smycken. Tidigare har jag sålt i olika butiker här i Stockholm, men då dom flesta butiker vill ha en ganska stor procent så innebär det att prissättningen blir rätt så hög, så numera säljer jag bara på ETSY. Det är en fantastiskt fin sida och ett bra sätt att nå ut med sina saker. Utöver att sälja och köpa så kan man göra så kallade treasuries, vilket är en typ av moodboards med ett visst antal produkter som man på något sätt tycker passar fint ihop. Här är lite olika saker som finns i min shop just nu:
Namnet på min shop är Fevernest och jag finns även på instagram under samma namn.
Utmaningar
I det här nästsista inlägget stolpar jag helt enkelt upp de smärre svårigheter som jag stångas mot i min vardag. De flesta är säkert av allmänpysslig art.
Listan skulle förstås kunna göras längre, men jag tror vi slutar där. Istället tänkte jag visa lite nytillverkade återbruk, några smycken.
Prima pärlemorknappar från loppis lockade till att göra dessa rundmagade änglar. De skira vingarna är utklippta från en tom pumptvålsförpackning.
Att göra återbruk av gamla träpusselbitar är en ny hobby jag har. Dessa är målade vita och sedan ritade på med en svart, tunn, vattenfast penna.
Och slutligen ett halsband av pusselbitar. Vill du se ett par pyssel till av pussel, kika då här och här.
På återseende på söndag!
Under dagens inlägg vill jag uppmärksamma mina mest kära kreationer.
Först upp är pärlpixelplantan som har fått stor uppmärksamhet. Den är ständigt under utveckling och i framtiden kommer jag försöka hitta ännu fler variationer på den. Det hela började med midi-pärlorna och utvecklades sedan till miniplantor á la mini-pärlor. De blir så himla detaljerade som små – en färgchock på hyllan eller i fönstret. Jag bifogar några bilder på hur mina plantor ser ut.
Här nedan kommer ett gäng bilder på smycken och nyckelringar jag gjort. Det mesta är gjort i mini-pärlor men använder även midi-pärlorna för smycken. Ringar, örhängen, hårspännen och nyckelringar.
Som sagt innan, är jag ständigt ute efter nya ideer och kreationer och testar mig gärna fram tills det blir bra. Jag kommer att fortsätta pyssla och sätter inga gränser. Kreativiteten går alltid upp och ner – men det tror jag bara är bra på ett sätt. Så man inte tröttnar på det man gör.
Jag vill gärna inspirera andra till att pyssla och delar gärna med mig av tips. Ni kan lätt hitta mig på facebook eller skriva via mailen.
Hemsida
Facebook
Mail: Sandrymeow@gmail.com
Upper finger ring in brons. Ringen kommer inte till sin rätta på mina missfärgade och valkinga arbetarhänder, men jag tror starkt på den, i alla fall just i dag
Förvånansvärt många av mina smycken blir vad de blir på grund av mina ”misslyckanden”. Den här veckan skulle jag göra en earcuff (vad kallas de på svenska?), men den var för stor. När jag satt och lekte med den insåg jag att det nog kan bli en intressant ring. Jag har en idé om hur jag enkelt kan göra den reglerbar och behaglig att bära både på nedre och övre delen av fingret. Och jag tror jag kan tillverka fler snabbt och därmed hålla bra priser på den. Det känns som en riktig etsy produkt. Ett stort pluss är att ringar för övre delen av fingret är en typ av smycke som jag inte har i min shop och hittills har varje ny typ av smycke jag introducerat gjort att besökarna i min shop ökat bra.
Här är några av de nya smyckes designs jag gjort denna vecka.
Bull terrier örhängen i brons med kirurgiskt stål i örpeggarna
Bull terrier halsband
På etsy där jag säljer mest är det bra att ha många produkter för då har man fler chanser och sökord att bli hittad på. Det snabbaste sättet för mig att göra nya produkter är att göra varianter av något jag redan skulpterat. Så ofta gör jag så här, använder objektet jag skulpterar och gör nya smycken i olika storlek och form.
Gauged Claw earrings
Gauged claw earrings, brons med kirurgiskt stål
Det här är en helt ny typ av smycken för mig, örhängen för tretchade hål. Att göra en ny typ av smycken är också ett försök av mig att få fler kunder och hittas via fler sökningar på etsy.
Jag brukar skriva lappar eller maila till mig själv dagen innan vad jag skall göra. Måndagar är det mest på listan, då har det förhoppningsvis trillat in beställningar under helgen samt att jag fått ideer på nya saker jag vill tillverka. Nu trillade det precis in en beställning på två föremål på 117 $ och jag blir både glad och lite stressad. I dag skall jag bränna en ugn med bronsföremål, och jag borde bränna den så snart som möjligt för att jag har ett par kattörhängen som jag vill posta i dag. Men om jag skall få med de nya sakerna i ugnen måste jag tillverka dem och de måste torka i ett par timmar så då blir det bränning först i natt.
Listan:
Brons bränna+göra
Obrända brons- och kopparlera smycken
Mingel på nordic design collective (tror inte jag hinner, men i dag är det minimarknad där och kanske kan jag sälja något. Det är också alltid roligt att träffa andra som kämpar med att sälja hantverk)
Det här är sådant jag inte måste hinna i dag:
tisdag: hämta smycken design torgen 16-1830,
onsdag: lämna ut smycken i Gruvan, liten chinese lantern, silver frida kahlo, silver My. Ringa kunderna
Maila drakonaria ang
bygga barbord i Gruvan