Ja, vi tar väl och avslutar bloggveckan på samma sätt som vi började den, nämligen med två par bebisbyxor i återbruksmaterial. Jag ska snart bli faster till ännu en finfin unge, så det gäller att ligga i!

Ni anar kanske ett visst släktskap mellan dem? Det prickiga tyget har varit en vuxentröja. Ärmarna från tröjan blev det prickiga paret, delar av kroppen blev muddar till det orange paret. Övriga tyger, blå muddväv och orange velour, är stuvar från loppis.

Med detta får jag tacka er för den här veckan. Hoppas att jag har kunnat inspirera! Vill ni se mer av mina alster, göranden och låtanden så är ni hjärtligt välkomna till Tyg och otyg! Ha det gott så länge!

Den här veckan har jag blivit inbjuden att gästblogga här på Kravallslöjd, vilket är jättekul. Jag tänkte att det får bli lite som en arbetsdagbok under veckan. Förra veckan var det VAB för hela slanten, men nu hoppas jag att alla ska hålla sig friska. Jag börjar att med att bjuda på lite bilder från förmiddagen på ateljén.

Jag har en tendens att samla på mig material, min del av ateljen är tämligen proppfull med tyger, knappar, band och en massa bra att ha grejjer. Faktum är att jag för ett tag sedan köpte ett lager med gamla, fast oanvända sybehör från en nedlagsd syfirma, mer än jag någonsin kommer att göra av med, så nu har jag startat en webshop med vintage sybehör. Titta gärna in där: www.seahorsehaberdashery.bigcartel.com

Idag har jag mest skissat, för att få igång något slags flöde och kanske att det blir något som leder till något. Ibland känns det viktigt att bara göra och se vart man hamnar, men jag har en ide om en massa ansikten, men jag är ändå dubbel inför det där men att rita, jag blir liksom aldrig nöjd, samtidigt som det nog är det roligaste jag vet. Jag vill komma ifrån känslan av att en teckning bara är en skiss, jag skulle vilja att den var tillräcklig i sig själv, men på något sätt blir den inte på riktigt förrän jag broderat eller tryckt den. Så känns det för mig.

Det var nog allt för mig för nu, dags att springa iväg och hämta barnen på dagis. Ses snart igen!

Just nu håller jag på att börja sy tygleksaker av gamla fina tyger. Jag har gjort ett mönster till en tyggroda, inspirerad av en groda från en gammal mönsterbok, som min mamma sydde åt mig när jag var liten. Håller på att sy fast benen på prototypen för att se om jag behöver göra några ändringar i mönstret för att det ska funka bättre.

-Och det behövde jag för låren blev väldigt stora och jag måste göra mellanrummen mellan tårna på bakbenen mer v-formade istället för u-formade så det blir lättare när jag ska vända tyget.

Kommer nog göra någon groda i läder så småningom, kanske en punkgroda med nitar? Eller en i naturgarvat läder.

Har även tänkt sy rådjur och kanske något annat gulligt djur.

Prototypgrodan är sydd i lakansväv från ett gammalt trasigt lakan, stoppad med kapok fiber som jag hittat oanvänt secondhand och har gamla knappar som ögon. Simmhuden är sydd för hand.

Nu har jag modifierat mönstret och hoppas att nästa groda blir ännu bättre!

Jag är anställd Webbdesigner o Layoutare på företaget Origo Resurs. Men jag syr också kläder av gamla tyger och målar upp gamla möbler. Som sedan ska säljas på Erikshjälpen i Huskvarna. Alltid kul att visa lite bilder =)….

Några kläder som jag har sytt

Här sitter jag om dagarna på jobbet…..

…kan i mitt fall ha en bokstavlig betydelse: det är ofta jag ser en snygg kjol (=tyg, mönster) och tänker att det skulle bli en snygg väska. Gamla kjolar i grövre tyger är kanonbra väskmaterial. De har också rejäl med tyg och inte så många sömmar. När det gäller gamla kläder  som arbetsmaterial så är kjolar klart bäst. Det har  blivit ett stort antal ”kjolväskor” genom åren.

Väskan  till vänster, en stor väska  av en gammal kilt, har varit en populär modell. Eftersom tyget är veckat så  blir väskan rymlig och  kul i modellen. På andra väskan från vänster har jag sparat linningen på kjolen och bara gjort  ”kjoldelen smalare”, ett bälte med träpärlor passar bra som dekoration. Jag tar vad jag har, ofta är det knappar som dekoration, men  gärna fransar – som t ex gamla gardinfransar – kan bli snyggt. Det brukar ge sig under arbetets gång. Det är sällan väskan blir enligt ursprungsmodellen – det är det som är  roligt att det utvecklas under vägen. Resan till målet är lika rolig som målet i sig.

Trevlig lördagkväll i skapandets tecken!

Hej alla craft-lovers! Jag har fått förmånen att blogga den här veckan och det ska bli riktigt roligt. Min plan är att berätta sekvenser från min vardag,  som ju hela vägen kretsar kring kreativa idéer av något slag. Kreativiteten är en stor gåva man fått och ger mycket glädje i livet. Och massor av vänner!

Kreativiteten är som en brasa som måste tändas. Den tänds med inspiration. För det är inget ständigt tillstånd att vara kreativ. Ibland finns inte inspirationen där, den  måste väckas.  Jag hade en sådan eftermiddag igår.

Jag hade en deadline. Det är jag van vid från jobbet. Något måste skapas till en viss tidpunkt och det finns  ingen inspiration. Vad gör man – eller vad gör jag?

Inspirationen  kan väckas.  Den finns där men måste luras ut. Min metod är att plocka fram  saker,   något som fastnar när blicken glider över  tyger och annat material i hyllorna. Jag samlar det på hög och som i ett trolleritrick börjar  idéerna pluppa upp – inspirationen  finns där och det är bara att sätta igång. Visst är det härligt att alltid veta att den kreativa lusten  alltid finns där. Detta är särskilt viktig kunskap för alla som har skapandet som yrke, när man MÅSTE få fram något.

Här är min kreativa hög från igår. Detta ska bli en mixed-media-kollage till en väska och är exempelmaterial till en inspirationsdag/kurs jag ska hålla nu på våren. Jag  ska behandla pappersdelarna med decoupagelack för tyg så att de går att sy på och komponera ett kollage. Uppgiften för  kursdeltagarna är  att samla ihop material på detta sätt och skapa sitt eget kollage grundat på något minne eller erfarenhet de har. Dessa kollage ska sedan fästas på en tygkasse.

Trevlig fortsättning på dagen

Maritta

Hej alla kravallslöjdare!

Som det står i presentationen av mig så jobbar jag på Hamnmagasinet, Ungdomens Hus i Umeå med den skapande verksamheten.

Tänkte att det är på sin plats så här på måndagseftermiddagen med en guidad tur i skapar-rummet på övervåningen a.k.a designverkstan!
Så här der det ut direkt när man kommer in; ett stort bord är bra att ha till det mesta och perfekt när man vill klippa i tyg eller sitta och göra smycken tex…

Så här ser det ut från bortersta kortsidan av rummet, sett från myshörnan:

Man kan trycka textiltryck i våran feta transfermaskin!

Designa egna pins för endast en femma stycket:

Det finns också en smyckesbyrå full med pärlor och andra smyckesdelar:

Vi har två fina husqvarna-symaskiner + en overlock-symaskin (en supermaskin som syr raksöm, sicksackar och klipper på samma gång!)

Här är ett återbruksprojekt igång; Ett gammalt skärp, en gardin och en ensam knapp blir en snygg och personlig väska.

Det finns såklart massor av fina tyger att sy av, att sy något av dessa tyger kostar edast en liten guldpeng:

Som ni ser finns det hur mycket som hellst att göra som rör gör-det-själv-design som tillexempel återbruk, väskdesign, smyckestillverkning, textiltryck, papperspyssel, pärlplattor, teckning, akrylmåleri, blocktillverkning, klädskapande med mera.

(Designverkstan är till för unga mellan 15-25 år och är öppet med handledare ons och tors mellan 18-22, men går även att boka på andra tider.)

Idag har jag varit på loppis och försökt att inte slösa alldeles förmycket pengar. Det gick bra, allt jag köpte var denna lilla bambi för några slantar och jag lyckades motstå att köpa massor med nya vintagetyger till samlingen. Jag tecknar ju mestadels av min tid, men varvar det med att sy väskor, necessärer och katter i tyger från 60/70-talet, och därav har det under åren blivit en massiv tygsamling här hemma. Jag köper mer än jag hinner sy upp kan man nog säga…Men i alla fall, jag tycker det är bra att ha två saker, tecknandet och syendet, som kompletterar varandra så bra. När jag inte har inspiration eller lust till det ena kan jag alltid göra det andra och ändå känna mig kreativ i alla fall. Och att jag sen plockat upp mycket av 70-talets formspråk (med inspiration från alla vintagetyger) i mina illustrationer, det kan nog ingen undgå att se. Det ena föder det andra!

(Vill ni se mer av mina illustrationer eller väskor kika gärna här!)

För några år sedan lärde jag mig att pärlvirka av en vän. Först gjorde jag traditionella smycken med ränder och prickar.

Så en dag när jag besökte en hemslöjd och såg den fantastiska mönsterrikedomen hos alla vävda band och tyger slog det mig att det borde gå att göra halsbandsmönster inspirerade av detta.

Kersti

Jag virkade med bara vita pärlor och målade upp mönster med tusch, repade upp och skrev mönsterrapporter. Så småningom hittade jag ett dataprogram DB-BEAD på Stintas hemsida som underlättade. Men jag höll säkert på ett halvår med att virka och ändra innan jag var någorlunda nöjd.

Anna och Lisskulla

Det tar ungefär åtta timmar för mig att göra ett ca 45 cm långt halsband med ett vanligt silverlås. Ibland skinnskor jag ändarna på halsbandet och sätter dit en knapp och en ögla som lås. Jag tror att det är det traditionella samiska sättet.

Britta

När man ska virka ett halsband börjar man med att trä upp pärlorna på en tråd, jag använder vit DMC 40, efter mönsterrapporten. Sedan virkar jag in sex pärlor i varsin luftmaska, virkar ihop dem till en liten ring och virkar på nya pärlor ovanpå i spiral. Just att halsbandet går i spiral är det som gör att det är så svårt att tänka ut mönstren.

Virkning

Men det är också det som är så roligt att trots begränsningen få till ett mönster!

Helena Enmyren    Den lilla blå byrån

Jag tänkte avsluta bloggveckan med att ge mina bästa broderitips. Självklart utvecklas man hela tiden och även jag lär mig nya saker kontinuerligt, men det här är det jag brukar säga till folk när de frågar ”vad ska man tänka på?”

- Vad ska jag brodera?

Ja du, vad du vill. Det kan vara ett motiv efter ett fotografi eller en teckning, en kopia av en skånsk åkdyna eller ett litet mobilfodral. Det viktigaste är att det är nåt du verkligen vill omsätta till textil. Inspiration kan man hitta överallt och det är helt okej att sno och kopiera vad andra gjort tidigare, det är så man lär sig och det brukar ändå se annorlunda ut i slutändan. Alla har olika ”handstilar”.  Jag brukar tipsa om att det är bra att börja med ett mindre projekt, för att snabbare bli klar och inte hinna tröttna för lätt. Kanske känner man att ”nej, broderi var inte min tekopp”, men då har man iaf gjort klart nån liten grej istället för att ha lagt ner en hel del pengar på en stor dyna som hamnar halvfärdig underst i en hög.

- Hur för jag över mönstret till tyget?

Det lättaste när man är nybörjare är att brodera på ett ljust och inte alltför kraftigt tyg, dvs ritlinne eller vanlig lakansväv. Då kan man nämligen lägga sin skiss under tyget och rita längs konturerna med en hård blyertspenna eller märkpenna. Var ganska lätt på handen så att det inte blir för mycket färg på tyget. Tanken är ju att du sen ska täcka över strecken med stygn. Om man vill brodera på tjocka tyger, som vadmal, behöver man en specialpenna som är mer som en tuschpenna, för mörka tyger en vit sådan (brukar gå att hitta i välsorterade sybehörsaffärer eller på nätet). Man kan också föra över sitt mönster till typ en stadig plastficka och pricka hål i den med en grov nål längs alla linjer. Sedan lägger man plasten på tyget och duttar i textilfärg med en pensel eller svamp – voilà, ditt mönster är nu snajsigt upprickat på tyget!

- Hur börjar jag?

Välj garn efter vad du har för tyg (ullgarner funkar bäst på vadmal, bomull- och lingarner på bomull och linne, men det blir också fint att brodera med lin på ylle) och välj nål efter garnet. Tapisserinålar är bäst för broderi. Tänk på att ta en med så pass stort öga att garnet får plats utan problem. Det är nålen som ska göra hål i tyget, inte garnet. Stick ner nålen en bit ifrån där du tänker börja och stick upp den på linjen eller i formen du ska fylla. Fäst garnet senare. Börjar man med en knut är det lätt att det går upp vid ett senare tillfälle.

- Sybåge? Varför det?

För att det hindrar att ditt broderi drar ihop sig för mycket. Särskilt yllebroderi drar ihop sig så mycket att du i princip alltid måste spänna ut broderiet efteråt för att få det slätt, men använder man sybåge så underlättar man även det jobbet lite. Jag tycker också att det är lättare att hålla i bågen när jag broderar, istället för bara i tyget, men man måste sy på ett lite annat sätt. Istället för att ta stygnen ”i ett svep” jobbar man med handen både ovanför och under tyget (svårt att förklara i ord, men det brukar ge sig). Det är en vanesak, men jag tycker som sagt att det underlättar för att få ett jämnt och fint slutresultat.

- Hur spänner jag mitt färdiga broderi?

Jo såhär: ta en träskiva som inte är alltför hård och som är större än ditt broderi. Fukta ett stycke tyg (en handduk eller lakan t ex) lätt och bre ut det slätt på skivan. Lägg ut ditt broderi på det fuktiga tyget, gärna vinkelrätt mot ett hörn på träskivan, så du har raka kanter att gå efter. Fäst häftstift längs med alla kanterna på ditt broderade tyg. Börja t ex längst ner i mitten, sedan ett stift längst upp i mitten, på sidorna, hörnen… jobba dig runt och sträck broderiet så det ser rakt ut. Sätt häftstiften tätt. Värt att tänka på innan är att ha lite extra tyg, alltså att broderiet inte går ända ut i kanten. Häftstiften kan nämligen rosta lite, och då är det bra att kunna klippa bort det efteråt. När broderiet är rakt uppspänt lägger du ett fuktigt tygstycke ovanpå och låter allt torka. När du ska ta bort det är en tesked bra att bända upp stiften med. Fördelen med det här är dels att broderiet blir slätt, även yllebroderier, och dels att det inte blir så tillplattat som det blir om du skulle stryka tyget slätt. Men det är lite pyssel, så kanske mest för de stora, lite extra fina projekten.

- Är det nåt annat jag ska tänka på?

Ja, ha kul. Brodera för att det är roligt och blir fint och gör saker du kan ha användning av. Man kan sy på det mesta och med det mesta i trådväg. Brodera mycket så du kommer in i handlaget, hur hårt du ska dra åt garnet, hur olika material uppför sig när man syr på dem osv. Det kommer det gå lättare med tiden. Och titta mycket på gamla broderier: för att se hur andra har lagt stygnen eller kombinerat färger och för att se att det inte alltid var så jädra perfekt. Men fint ändå.

Lycka till och tack för mig!