Poster taggade ‘sy’

Att göra en backdrop: alla dessa timmar

Written by Förenande Progressivt Hantverk. Posted in Förenande Progressivt Hantverk

20140401_155456 20140414_213849 20140419_161516 20140418_161258 20140508_205159 20140609_184749

Hur var det då att göra ett 32 kvadratmeter stort textilkonstverk tillsammans? När vi bestämde oss för att göra backdropen så mindes jag inte vad jag lovat mig själv några år tidigare. Jag gick då på konstskola och vi hade i klassen beslutat att vi skulle göra ett gemensamt konstverk till vår slututställning. Tretton starka viljor med helt olika idéer och arbetssätt. Kommunikationen var inte särskilt bra och för någon med ett visst behov av kontroll blev det en högst smärtsam process. Då lovade jag mig själv att aldrig ge mig in på något sådant igen. Som tur var blev vårt arbete med backdropen något helt annat.

Vi har sedan starten varit ganska flytande som grupp i FPH, några kärnmedlemmar finns men annars kommer och går folk efter vilja och tid. Därför hade vi en ansvarsgrupp på fyra personer men var ungefär tio som jobbade med backdropen kontinuerligt och säkert lika många till som var med och sydde, klippte eller tyckte vid ett eller flera tillfällen. Vi hade även katter som var nyfikna på mönsterpapper, nålar och garner samt en liten människa på bara några veckor som fick vara med om sin första syjunta.

Det var ett arbete som tog oräkneliga timmar, mycket funderande, diskuterande och många händers jobb. Ibland kändes det svårt att hinna med vid sidan av allt annat vardagsgöra och vi avlöste nog varandra i något slags stresstafett: hur skulle vi hinna bli klara i tid? Men det var också ett arbete som var väldigt peppande och energigivande. Det kan kännas väldigt bra att säga: nej, nu hinner jag inte plugga mer idag, nu måste jag gå och sy. Vi hade ingen lokal utan fick klara oss med våra vardagsrum som ofta var betydligt mindre än vårt stora blåa tygstycke. För att kunna sy i alla korsstygnsapplikationerna till bokstäverna fick vi sätta oss tätt tillsammans på rad och sy för hand, försöka låta bli att sy i varandras lemmar och kläder. För att, långt innan detta, först kunna rita upp skissen på mönsterpapper lånade vi en skolsal efter lektionstid och byggde torn av möbler för att nå hela vägen upp. Några kvällar fick vi också möjlighet att ha stickkafé och backdropworkshop på Garaget, Malmös trivsammaste bibliotek, där vi kunde lägga ut hela stycket och få ett grepp om helheten. Annars när inte vardagsrummen räckte till var vi utomhus.

Det finaste, tyckte jag, var ändå känslan av engagemang och delaktighet som arbetet med backdropen skapade. Att det var okej att bidra efter sin egen lust och förmåga och att vi samtidigt kunde lita på varandra, utan att var och en veta exakt vad nästa steg skulle bli och hur det skulle se ut, så visste vi att något bra skulle det bli i slutändan. Och jag hoppas och tror att det inte bara var i mig det kändes så. 

 

Tova/FPH

 

Kit paket idag

Written by Mira Bodiroza Lindh. Posted in Mira Bodiroza Lindh

Vissa dagar blir inte som man tänkt sig. Så kan det ju vara med livet i stort. Men det blir bra ändå. Precis så var det med den här dagen. Det planerade mötet blev inställt och jag fick tänka om. Jag hann med en annan träff på förmiddagen, loppisbesök  och att sy klart ängeln som skall flyga vidare imorgon. Kravalslöjd tisdag 2

På eftermiddagen fick jag gjort 10 st broderikit för kökshanddukar i Hallandssöm. Här ser ni det färdiga resultatet. Nu när jag summerar dagen så känner jag att det inte blev som jag tänkt, men att det blev bra i alla fall.

Kravallslöjd tisdag

Lusten och tvånget

Written by Erik. Posted in Erik Torstensson

Att arbeta konstnärligt handlar om att skapa mening och begränsningar.

Tänk att du får göra vad du vill.

Tanken svindlar.

Du sätter dig, dricker lite kaffe, tänker tänker tänker.

Farbror Ephraim något melankolisk

Inget blir gjort, det går inte att skapa om man inte först bestämmer sig.

Alla lekar har regler.

När jag lekt leken Blomstergraven har regeln varit att all färg som jag använder måste komma från naturliga källor. Alltså typ växter, metaller, mögel osv.

Regel nummer två är att bara använda naturmaterial, gärna återbruk i den mån det är intressant.

Sista regeln: det ska finnas en blick och en riktning.

Det går olika modeord inom konsten, ena året ska det gestaltas, nästa undersökas.

Jag vill inte undersöka eller gestalta – utan sy.

Och färga.

Hästar

Men lekens riktning är mot er. Ni finns med i allt.

Mer än så har språket förbjudit mig att säga.

Svarta trådar

Written by Erik. Posted in Erik Torstensson

Vejdehund

 

Jag arbetar alltid uppenbart textilt. För mig är det viktigt att visa att jag inte vill göra imitationer eller arbeta naturalistiskt – stygnen ska synas. Ett led i detta är att nästan bara sy med svart sytråd, oavsett vilka färger tygerna har som  jag syr i. I det fria broderiet blir detta också en utmaning  att se hur uttrycken kan varieras och vad som kan sägas. Det finns något grafiskt i de tunna linjerna men också något darrigt, lätt nervöst och, såklart, skört.

Äppelmunkar

Det är också spännande att arbeta med gamla bomullslakan. Dels är det ett material som är både lättåtkomligt och billigt på  exempelvis secondhandaffärer. Ska man färga på bomull är det också bra att den är något nött, lite luddig och har tvättats många gånger, då suger den lättare till sig färgämnena. Därutöver finns det en spänning i att arbeta med ett material som andra människor tillbringat så mycket tid och stor del av sin kropp på. Att inte veta vem eller vad som har hänt med tyget innan jag får tag i det. Det ger en känsla av att det här bara är en station på vägen, jag vet inte vad som kommer att hända med mina verk i framtiden heller. Kanske kommer någon åter att sova på dessa lakan.

Porten

Porten

Om glädjen att skapa för någon annan

Written by Petra Eleonora Eriksson. Posted in Punkslöjd - Petra Elonora

Photo 2014-05-09 19 26 18

Idag har jag arbetat som sömmerska. Som jag nämnt tidigare gör jag det lite vid sidan av, när jag hinner. Och eftersom det blivit en del extratimmar på Hemslöjden fick jag ledigt och kunde där med jobba. När jag är sömmerska syr jag åt konstnären Maria Lilja. Kan tyckas märkligt att jag syr åt någon annan när jag är fullt kapabel att designa själv. Fast nu är det så att jag fastnat för Liljas design. Jag blir glad av att sy Liljas kläder, det är så mycket färg och form. Lilja arbetar mycket med applikationer och att jag jag får brodera på fri hand med symaskinen, skriver in ordet som hör till kollektionen. Jag hade aldrig arbetat så mycket i linne som jag gör med Liljakläderna, linne som är så otroligt fint och härligt att arbeta med. Tacksamhet.

Liljas kläder är fulla med budskap och blir helt ekologiska med tanke på att de inte följer modet det minsta. De passar alltid eller aldrig. Fint det, att vara utanför normen. Det finns en frihet i det. Kläder som stärker människan inifrån och ut.

d9f1b0761aa511e28e0222000a1e8b38_7Här är ett litet blåbär uppfluget i ett träd.
Liljas kollektioner har olika betydelser och finns i bland annat bär, träd, fåglar, elementen och blommor som är årets design.

Photo 2014-04-12 17 39 14Ja, mina arbetskläder skulle jag berätta om. De är baserade på elementkollektionen, i jord. Fast kläderna från kollektionen ser annorlunda ut, eller det är mina arbetskläder som skiljer sig. Basen är i alla fall i jorden, där jag hämtar näring och trygghet. Egentligen inte konstigare än några andra arbetskläder. Jag drar på mig dem och representerar Maria Lilja, precis som när jag jobbade på den flådiga banken på Norrmalmstorg i Stockholm och gick i kostym varje dag. Det var en utmaning vill jag lova, att klä mig inom koden men ändå uttrycka mig själv. Men det är en helt annan historia.

Textil på Västerbottens museum

Written by Petra Eleonora Eriksson. Posted in Punkslöjd - Petra Elonora

Photo 2014-05-02 19 15 29I helgen invigdes Västerbottens museums nya utställning Textil och jag var där. Eller jag var inte bara där utan jag presenterade utställningen tillsammans med Röda Korsets Josefin Holmgren. Prima fint. Det är mig ni ser stå vid sidan av och i den blommiga klänningen sydd av påslakarn.

Photo 2014-04-28 11 05 32Utställningen innehåller de mest fantastiska alster, här är en hylla full med skaparglädje. Accessoarer, kläder, tyger, till och med en hatt från medeltiden. Utställningen har allt och den kommer bytas ut med jämna mellanrum. Museets textilmagasin är rikt och allt förtjänas att visas upp.

Photo 2014-04-28 11 06 49Se bara på de här tygerna. Färgerna, mönster, ja en skatt helt enkelt. Självklart har även Västerbottens läns hemslöjdsförening varit med och bidragit med några skatter. Jag hade själv äran att placera in dem i hyllan.

Photo 2014-05-02 14 37 19

Photo 2014-05-02 17 59 07Utställningen rymmer även en ateljédel med ett höj och sänkbart arbetsbord för 16 personer. Här kan vi alltså sitta tillsammans och skapa. På pelaren ser ni Kravallslöjds bidrag till utställningen, en rya som alla kan vara med att bidra till med sina avlagda och omaka strumpor. Min yngsta unge knöt dit minst 10 st par under kvällen.

Photo 2014-05-03 15 08 01Finns viljan att brodera men saknas idéer på vad går det bra att fortsätta på museets rockar som PUNKSLÖJD har inspirationsbroderat på. Utställningen uppmuntrar alltså till att våga prova och göra eget. En spännande utställning helt enkelt. Hillevi Wadensten och Eva Hellerquist har tillsammans med sitt team gjort ett fantastiskt arbete. Eloge!

Om ni skulle ha vägarna förbi Umeå är Västerbottens Museum ett måste! Och du kan själv lämna dina spår där. Verkligen kul. Jag och ungen har redan lämnat våra, visst gör ni det också?

Vill ni ser fler bilder och läsa lite mer om vad som sas på presentationen kan ni kika in till PUNKSLÖJD.

Punkslöjds ateljé

Written by Petra Eleonora Eriksson. Posted in Punkslöjd - Petra Elonora

Photo 2014-03-05 11 01 03 Photo 2014-03-28 10 11 03

Välkomna in i ateljén. Här ser ni materialhyllan längst hela väggen som rymmer tyger, papper, kritor, mönster, inspirationsböcker, garner, ja allt som behövs för att skapa. Framför hyllan finns en liten fåtölj som passar utmärkt för eftertanke, en kopp te eller handarbete. Den fungerar även att luta yogamattan mot. På staffliet har jag kvar akryltavlan jag målade till projektet #24hkonst som jag deltog i tillsammans med tre andra konstnärer. Sybordet rymmer tre maskiner med anrika åldrar.

Photo 2014-03-05 11 03 31 (1)Photo 2014-03-26 16 33 16

 Jag gillar äldre maskiner med ordentlig mekanik som jag kan reparera själv (om det behövs). Jag syr med två olika Husqvarna i olika årgångare, den ena lite mer modern för mönstersömmar. Overlocken är en Toyota som en vän till mig inhandlade för en spottstyver på loppis. Den kom i ett paket från Örebro utan knivar och med hemmabyggd trådhållare. Jag lämnade in den och fick nya knivar och nu går den som smort.

Photo 2014-04-27 19 05 01Photo 2014-03-05 11 02 52

 Den rosa stolen blev min för en tjuga och den påminner massor om min ljusblå stol jag hade som barn. Men den satt jag sönder för något år sen. Hyllorna bakom skrivbordet har min mammas man fyndat i lägenhetsutrensningar, det är jag väldigt glad för. När jag får en större ateljé tänker jag att jag behöver överskåp också.

Photo 2014-03-05 11 04 14Photo 2014-03-05 11 05 30

Ovanför fönstret har jag min ”skyddsuperhjälte”, en modernare form av skyddsängel kan vi säga. Det är Rebecka som gjorde den under vår textilutbildning på Dalkarlså folkhögskola och jag blev den lyckliga som fick med den hem.
Eftersom ateljén är rätt liten får strykbordet även agera ritbord och det funkar.

Photo 2014-03-05 11 04 40  Photo 2014-03-22 20 20 30

Så, nu har vi gått varvet runt. Utanför dörren i hallen har vi i kollektivet ställt upp våra alster. Lite som en butik och nån gång ibland slinker det in en kund som får med sig något närproducerat hem. Inte dumt inte. Men visst är det dags att klä hallen i vårskrud? Det kanske får bli helgens projekt?

Tema tre: Mjuka material!

Written by Phenton Phenton. Posted in Phenton

Jag (Emelie) har alltid tyckt om att sy och petade ihop min första skeva nallebjörn med stoppnål och spillbitar som fyllning när jag var 5-6 år gammal. Sedan rullade det på genom hela grundskolan och gymnasiet. Ofta kan jag titta på ett plagg eller ett tyg och tänka ”vad händer om jag flyttar/klipper/syr om den här delen?”, och så gör jag det. Ungefär hälften av gångerna blir det bra, men alla gångerna har jag lärt mig något nytt till nästa gång. Nedan ses en improviserad enkel klänning som blev bra, till exempel!

IMG_2353

 

Min nuvarande stora passion är stickning. Det har varit en ganska lång förälskelse, visserligen. Tiden det tar att sticka något gör det till en ganska speciell form av handarbete, kan jag tycka. När jag tittar på ett projekt kan jag koppla ihop det med en bok, en film, ett tillfälle, en person, vilket väder det var ute eller andra saker som hände under tiden jag stickade det. Det blir liksom ett minnesarkiv att ha på kroppen.

hejhejberet hej3

Häromsistens stickade jag klart (våren till trots) ett par vantar kallade FeminInos Mittens av Hedvig Handarbetar. Mönstret har ett mycket tjusigt kvinnokampsmärke. Samtidigt som jag stickat på dessa har jag lyssnat på dokumentärer, läst artiklar, pratat med vänner och diskuterat om jämställdhetsfrågor i min grupp på Tjejjouren (där jag är engagerad), vilket så att säga ”fyller vantarna med mening”.

IMG_2894

Jag (Ida) å andra sidan identifierade mig aldrig med att vara en person som pysslade i mjuka material. Egentligen helt osant, eftersom jag som barn producerade gosedjur på löpande band, och till och med hade ett klädmärke (hehe) med en vän på mellanstadiet. Men så fort jag fick välja att bara ha träslöjd på högstadiet, var valet lätt. Sen befäste jag den idén om mig själv, jag kunde inte sy, kunde inte hantera tyg och tråd, var inte bra nog. För tre år sedan började jag på en folkhögskola, på linjen konst, hantverk och design. Där fanns stora lokaler för såväl trähantverk som textilt hantverk. Och det bästa av allt, en himla massa vävstolar.

IMG_0858

Jag vet inte exakt varför vävning träffade mig så rakt i hjärtat, men jag kan ju ha mina teorier. Jag älskar till exempel halsdukar, jag är mycket förtjust i att kombinera garn i olika nyanser, jag tycker om att vävning är en gammal teknik. Ett välsorterat garnförråd är cirka det bästa som finns, som får min mage att fyllas med fjärilar och blodet att pumpa iver.

IMG_0861

Det går att göra en väv väldigt snabbt, eller arbetet går i alla fall snabbt fram, om en har vävstol eller grindväv, själv är jag dock fortfarande ganska långsam och eftertänksam vid själva uppsättningen (och då är den vävstolen jag använder en bordsvävstol, den har alltså inga trampor som ska knytas hit och dit). Det kan också vara ett evighetsprojekt med massor eftertanke som när jag bildväver.

IMG_6128 (Foto: Amanda Raud)

Jag (Emelie) vill också inflika med ett vävprojekt! Något som sedan barndomen ligger mig varmt om hjärtat är Turtles. Här är ett enkelt armband jag vävt baserat på turtlarnas masker.

DSC_0016

Tema ett: Djur!!

Written by Phenton Phenton. Posted in Phenton

Djur är ju cirka det roligaste som finns, det tycker båda vi båda två. Det kan ha hänt både en och tre gånger när vi har träffats för att umgås, att vi fastnat framför youtube eller någon annan internetsida och tittat på alla möjliga och omöjliga djur. Förutom att djur är roliga att umgås med och (ibland) gulliga att titta på är de också en aldrig sinande källa till inspiration.

I egenskap av Phenton har vi inspirerats otaliga gånger, räven bakom örat i tidigare inlägg är bara ett exempel. Här nedan ser vi andra Phentonsmycken där inspirationen klart och tydligt är från djurriket, i form av en späckhuggare och hjorthorn.

dsc_0029
IMG_0864

Emelie, som gillar att sy, har här sytt ett par shorts med djur på.

dsc_0043

Ett par trosor med disksvamptryckta dinosaurier på, även här är Emelie kreatören.
dsc_0003

 

Ida har utvecklat sin idébokskladd till zoo-teckning och sen vidare till ett mönster
pc3a5-zoo-uteveckling-2
pc3a5-zoo-upprepning

 

Och klipp och klistring kan leda till flygande gäddor.
flygfiske

Djur är bäst.

Pizzakartong

Written by Malin Karlsson. Posted in Malin Karlsson

Jag lärde mig att garva fiskskinn på Bäckedals Folkhögskola i Sveg, för en fantastisk lärare som heter Aja Peterson. Hon lär i första hand inte ut hur garvningen går till på ett kemiskt vis utan förklarar med bilder. Tillexempel så beskrivs skinnet bestå av spagettiarmar som i rått tillstånd har vatten mellan sig och på det sättet blir mjukt och rörligt. Skulle de här spagettiarmarna bara torkas skulle de torka ihop och bli alldeles hårda och ett sånt skinn går inte att till exempel sy i så för att bereda skinnet måste luft in mellan spagettiarmarna. För att luften sedan ska stanna mellan spagettiarmarna måste vi tillsätta något som kan hjälpa till att hålla isär spagettiarmarna så att luften kan stanna emellan dem. Det är det garvningsämnena är till för. Som garvningsämne kan du till exempel använda fett, som jag beskrev i förra inlägget, eller avkok av bark eller urin. Garvämnena bygger broar mellan spagettiarmarna. Och när du sedan mjukgör skinnet så arbetar du in luft mellan spagettiarmarna och broarna så att skinnet blir mjukt.

Om du sedan inte mjukgjort skinnet ordentligt blir det hårt och prassligt, ett sådant skinn kallar Aja för pizzakartong. De här bilderna räcker för mig för att förstå garvningen, jag behöver inga kemiska formler eller avancerade recept. För mig är det ett bra sätt att skapa intresse och lust för att slöjda. Att inte göra det för svårt.

Sedan går det inte att komma ifrån att de här bilderna är roliga också:

http://www.youtube.com/watch?v=ircdPKyEtVM