Döskallar och I-landsproblem

Onsdagen damp ner som en tegelsten på foten, smärtsamt vaknade jag och insåg att jag även idag inte fått den skönhetssömn min kropp så ofta skriker efter. Tidigare än vanligt packade jag bilen och for till den skola jag hjälper till på. Vi skulle göra pilbågar och pilar idag. Min ankomst var allt annat än stillsam, skrikande ungar som slåss för att först få krama mig gjorde att jag glömde min trötthet och vaknade till liv, en kopp kaffe och en ryggmassage (av en elev) senare var det dags för knivarna. Känner mig stolt att jag fått en sådan rutin med knivar så barnen sällan skär sig numera.

Lite hets och svett senare stod vi där med pilbågarna spända och bara väntade på att vilddjuren skulle komma så vi fick prova dem.

Innan jag fortsatte hem, fick jag se en provserie handgjorda muggar med döskallar på som jag beställt. Blev så kär att jag köpte 4 av dem direkt… ska hårdtesta vilken som är bäst och beställa fler.

Dagen har även innefattat planeringsarbete inför en kulturfestival i Växjö, ska fixa en grupp unga som ska slöjddekorera en buss som ska åka runt i stan och erbjuda hantverk. Bussen bjuder en så kallad KUL-TUR. Vi får se vad som händer med den.

Börjar få panik inför semestern. Har hela 8 veckor, men vet inte hur jag ska hinna ta ut dem. Har så mycket att göra och trivs så bra med att jobba att jag inte vet hur det ska gå med 8 veckors avhållsamhet. Snacka om dagens I-landsproblem…