Varför är hantverk politik?

(Bild från google)

Korta svaret: Allt är politik. Vårt långa svar går att diskutera i all evighet, men för nu såhär:

Uppvärderandet av det feminina

Handarbete har länge setts, och ses fortfarande, som nåt en (kvinna) gör hemma på kammaren för skojs skull. Det är inget viktigt, det är inget som får ta plats. Gå bara till din närmsta loppis och titta på lådorna med omsorgsfullt välgjorda korsstygnsbonader. Nån har suttit timme ut och timme in för att göra dessa, och nu kostar de fem kronor styck. En vän ber dig sticka en tröja eller göra ett broderi och greppar inte hur dyrt det blir om du ska ha en skälig timlön för arbetet. Handarbete är sjukt nedvärderat. ”kvinnogöra”, femininitet, har såklart inget ekonomiskt eller finkulturellt värde.

Att göra, ta tillbaka, visa upp, kräva att folk ska titta på det är att uppvärdera det feminina. Femininitet är inte svaghet och försiktighet. Femininitet är styrka, kunskap, mod och allmän fantastiskhet. Allt min farmor lärt mig. Alla snirkliga, svåra, enkla, vackra, viktiga tekniker. Allt förtjänar mer plats. Allt förtjänar ögon som ser och uppskattar. Handarbete är systerskap, till alla typer av systrar överallt i alla tider.

Att samlas för att skapa

Syjuntan. Handarbete är organisering. FPH är en uttalat feministisk handarbetesgrupp, men tänk alla syjuntor som funnits som kanske inte varit uttalat feministiska, men kanske den enda platsen där kvinnor i grupp fått lämnats ifred. Handarbetet är utifrån sett ofarligt, men hur många små och stora revolutioner har egentligen planerats kring kaffe och garnhärvor?

Handarbetet är en samlingspunkt. Nånting att göra medans planer smids. Nånting att pyssla med medans vi lyssnar på varandra.

Handarbete som antikapitalism

Det finns både stora och små alternativ till kapitalism och konsumtionshets. Som vanligt får en kanske börja med sig själv. Bara att kunna laga sina egna kläder är ett hot mot kapitalismen. Lagandet som tidigare varit en nödvändighet, en självklarhet, är det inte längre. En kan köpa nytt hela tiden, istället för att laga hålen. Utmana detta genom att laga själv. Utmana detta genom att lägga ut en tröja, sy in ett par jeans, förvandla två t-shirts till ett linne eller en hoodie till två kuddar. Remake är inte bara en trend, det är ett hot, ett motstånd, men också ett nöje.

Ur handarbete gror revolution

Det finns inte heller nåt som hindrar att du gör ditt verk politiskt i sig. Sticka, virka, pärlplatta, brodera, nålbind, väv och knyppla ditt budskap och låt världen få se!

de fantastiska bonaderna som hängdes upp under tur teaterns SCUM-manifestet

förgyll din port

pussy riot påskägg

Här ser du texten till en bonad som syster-yster har broderat, den hänger ovanför hennes kökssoffa, visst har den ett bra budskap!?!

På midsommardagen firade ett av syskonbarnen och tillika fadderbarn sin födelsedag. Som ”fadderpresent” fick femtonåringen ett par polkagrisrandiga halvvantar som jag stickat från ett mönster ur Clara Falk och Kamilla Svanlunds bok Vantar för alla årstider – närproducerade så det förslår, stickningen gladde mig när jag hade den i mina händer och förhoppningsvis kommer vantarna henne till nytta.

Här ser du vanten – bilden är hämtad från Claras och Kamillas fantastiska bok!

Det är alltid lika roligt att besöka syskonbarnen när de fyller år för man vet aldrig hur firandet avlöper – i år blev det god mat och roliga lekar – två lag och åtta olika grenar. Vi delades upp med tjejer mellan elva och 77 i ena laget där Oskar var lagledare medan jag fick vara lagledare för killarna som var i åldern sju till 80. Den regel som fanns var att alla skulle delta efter bästa förmåga och det var lagledaren som valde ut deltagare för de olika grenarna. Vi fick bland annat kasta frisbee, lägga pussel och bygga torn. Det blev en jämn match som slutade 4-4 och vi hade en fantastisk kväll.

Här kommer några fler budskap…

…vilket är ditt bästa budskap?