Hej,

Denna vecka är det jag, Sandra Talving, som gästbloggar här på kravallslöjd – jättekul!

För att berätta lite snabbt om mig så är jag en tjej på snart 25 år som sen ett par år tillbaka är boendes i Göteborg. Född i Eskilstuna.
Här bor jag med min pojkvän och katt och jobbar heltid på passup ab – trivs som fisken i vattnet men – jag har ett stort intresse som fyller resten av min tid på dygnet.. Pärlplattor.
Denna vecka kommer vara ägnad i plastpärlornas namn, under mitt alias – Sandrymeow.

Det hela började med att jag, boendes i Torshälla utanför Eskilstuna fyllde 19 år -hösten 2007 och fick ett pärlplattekit av min kära vän David. Ni vet de kiten man kanske vanligtvis köper till 10-åringar. Format som en ponny med exakt antal pärlor, den fick jag!

Pärlplattor var inte någonting jag, eller vanligtvis andra heller, sysslat med sen under en lång tid tillbaka, så började jag googla efter andra mönster att göra på fri hand och hittade en helt ny, för mig, orörd värld.

Eftersom jag precis slutat gymnasiet fick min då, lite understimulerade hjärna, plötsligt någonting nytt efter sig. Det hela eskalerade till hög nivå. All ledig tid spenderades framför pärlorna och helt plötsligt var hela mitt källarrum på ca 25 kvm, fyllt av pärlplattor i form utav Super Mario, Sonic, Spiderman och massa andra superhjältar. Jag blev pärltjejen.

I januari året därefter flyttade jag till Göteborg efter att ha kommit in på en Fotoutbildning – på två år.
Boendet blev, som precis för många andra, väldigt ostabilt i början. Jag hoppade från soffor till lägenheter med kort hyresperiod.. Tills jag hittade en stor lägenhet i Majorna som jag delade med en annan tjej. Här fick jag mitt egna rum och kunde stabilisera mig.
Pluggandet gick utmärkt och vardagen rullade på bra. Jag höll helt enkelt mina två stora intressen, fotografi och pärlplattor under fokus dagligen. Pyntade väldigt gärna mitt rum med pärlplattorna uppåt väggarna – nästan lite som att man kunde missta det för ett pojkrum, som någon en gång sa till mig.

Under det sista året jag pluggade, då vi hade praktikperiod, passade jag på att åka till New York som fotoassisten. Det kan ha vart mitt livs bästa beslut. Jag bodde där tillsammans med en annan klasskompis och hennes tjej i 2 månader och fick verkligen se insidan av storstaden. Som både turist och fotoelev hade jag väldigt mycket bilder med mig hem, efter resan.

Fotoutbildningen avslutades under hösten 2009 med ett slutarbete. Efter mycket om och men med tankar både högt och lågt bestämde jag mig för att göra någonting vågat, som ingen annan gjort tidigare och åter igen binda samman mina två stora intressen – pärlorna och fotografi. Sagt och gjort tog jag en bild från min resa och pärlade en tavla med ca 29 460 pärlor och 25 olika nyanser. Här under finner ni en liten artikel från en Eskilstunabaserad tidning som skrev en liten artikel om mig efter att tavlan var klar.
http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.503691?m=print

Jag bifogar lite blandade bilder från förr och fortsätter berätta historien om Sandrymeow imorgon.

Godnatt!