I vintras fick vi en förfrågan att göra en backdrop till Feministisk Festival som var i Malmö i juni.

”Gör en backdrop. Till en Feministisk Festival. Vi tror på er.” Det var riktlinjerna vi fick att jobba utefter. I början var den stora frågan: vad är en Backdrop? Det gick inte att logiskt översätta det. Googla. Ok. Det som ska hänga bakom artisten/det som händer på scenen. Eftersom det ska vara en bakgrund till ett framträdande så gäller det ju att inte göra något alltför detaljrikt som försvinner bakom ett trumset eller en dansgrupp.

Tänk tänk tänk.

 

 

 

 

 

 

 

 

och fika fika fika.

Del ur vårt första utkast om vad vi tänkte:

”Handarbete blir ofta förknippat med kvinnogöra och tradition. Någonting som förts vidare från generation till generation. Genom många decennier var handarbete det viktigaste en flicka kunde lära sig för att bli en bra hustru och mor. Handarbete kan anses som ganska meningslöst med alla sina spetsdukar, mormorsrutor och broderier. För många kvinnor var det dock livsviktigt och en möjlighet att få träffa andra kvinnor. Komma utanför hemmet och diskutera viktiga frågor. En av de första kvinnoföreningarna var en handarbetsförening för bara kvinnor.

Vi vill göra en backdrop som drar paralleller till de gamla hantverksträffarna och syjuntorna, men i en modern tappning, som binder samman dåtid med nutid och som bryter ner gränser mellan olika kreativa rum.”

Eftersom vi är en feministisk hantverksgrupp så ville vi till festivalen lyfta det feministiska i slöjden. Det emancipatoriska. Emancipatorisk tycker jag är ett vackert, men svårt ord. Det ligger liksom väldigt bra i munnen och det känns som om varenda stavelse går att härleda bak i någon språkstam som ytterligare ger det tyngd och politisk sprängkraft. Emancipatorisk brukar beskrivas som frigörelse från ett system eller maktstruktur. Frigörelse. Frigörelse kan också liknas vid utveckling eller förändring av något. Något går från ett tillstånd till ett nytt.

Handarbete är en traditionellt kvinnligt kodad syssla som kan vara lite allt möjligt, gärna något som går att stoppa i en ficka eller väska och tas upp vid väntetid eller oväntad fritid. Det som historiskt kan definieras som emancipatoriskt i slöjden är hur den möjliggjort en egen inkomst för kvinnor och på så sätt utmanat den kapitalistiska könsmaktsordningen. Men, det emancipatoriska i slöjden är inte endast möjlig ekonomisk vinning utan möjlig frigörelse från patriarkatet.

Vår backdrop är en bild av fem personer som handarbetar. Alla är sysselsatta och en jättestickning växer fram. Den skildrar kraft, styrka, aktivitet, planering, omsorg, närvaro, skratt, allvar, kunskap, lärande och nyfikenhet. Ett nerböjt huvud är inte kuvat utan koncentrerat. Handarbete är inte menlöst utan organiserat förändringsarbete. Gemenskap. Vi ville belysa hur textilslöjd inte behöver uppvärderas till ”konst” utan ska omvärderas till innehav av kunskap och progressivitet. Ett sätt att få utlopp. Skapa. Hon var inte pysslig utan visionär. Revolutionär. Jag har både vävt en trasmatta och dragit undan den för hela det misogyna samhället för ur handarbete gror revolution.

Lina/FPH

In action med Marit Bergman.