I vintras fick vi en förfrågan att göra en backdrop till Feministisk Festival som var i Malmö i juni.

”Gör en backdrop. Till en Feministisk Festival. Vi tror på er.” Det var riktlinjerna vi fick att jobba utefter. I början var den stora frågan: vad är en Backdrop? Det gick inte att logiskt översätta det. Googla. Ok. Det som ska hänga bakom artisten/det som händer på scenen. Eftersom det ska vara en bakgrund till ett framträdande så gäller det ju att inte göra något alltför detaljrikt som försvinner bakom ett trumset eller en dansgrupp.

Tänk tänk tänk.

och fika fika fika.

Del ur vårt första utkast om vad vi tänkte:

”Handarbete blir ofta förknippat med kvinnogöra och tradition. Någonting som förts vidare från generation till generation. Genom många decennier var handarbete det viktigaste en flicka kunde lära sig för att bli en bra hustru och mor. Handarbete kan anses som ganska meningslöst med alla sina spetsdukar, mormorsrutor och broderier. För många kvinnor var det dock livsviktigt och en möjlighet att få träffa andra kvinnor. Komma utanför hemmet och diskutera viktiga frågor. En av de första kvinnoföreningarna var en handarbetsförening för bara kvinnor.

Vi vill göra en backdrop som drar paralleller till de gamla hantverksträffarna och syjuntorna, men i en modern tappning, som binder samman dåtid med nutid och som bryter ner gränser mellan olika kreativa rum.”

Eftersom vi är en feministisk hantverksgrupp så ville vi till festivalen lyfta det feministiska i slöjden. Det emancipatoriska. Emancipatorisk tycker jag är ett vackert, men svårt ord. Det ligger liksom väldigt bra i munnen och det känns som om varenda stavelse går att härleda bak i någon språkstam som ytterligare ger det tyngd och politisk sprängkraft. Emancipatorisk brukar beskrivas som frigörelse från ett system eller maktstruktur. Frigörelse. Frigörelse kan också liknas vid utveckling eller förändring av något. Något går från ett tillstånd till ett nytt.

Handarbete är en traditionellt kvinnligt kodad syssla som kan vara lite allt möjligt, gärna något som går att stoppa i en ficka eller väska och tas upp vid väntetid eller oväntad fritid. Det som historiskt kan definieras som emancipatoriskt i slöjden är hur den möjliggjort en egen inkomst för kvinnor och på så sätt utmanat den kapitalistiska könsmaktsordningen. Men, det emancipatoriska i slöjden är inte endast möjlig ekonomisk vinning utan möjlig frigörelse från patriarkatet.

Vår backdrop är en bild av fem personer som handarbetar. Alla är sysselsatta och en jättestickning växer fram. Den skildrar kraft, styrka, aktivitet, planering, omsorg, närvaro, skratt, allvar, kunskap, lärande och nyfikenhet. Ett nerböjt huvud är inte kuvat utan koncentrerat. Handarbete är inte menlöst utan organiserat förändringsarbete. Gemenskap. Vi ville belysa hur textilslöjd inte behöver uppvärderas till ”konst” utan ska omvärderas till innehav av kunskap och progressivitet. Ett sätt att få utlopp. Skapa. Hon var inte pysslig utan visionär. Revolutionär. Jag har både vävt en trasmatta och dragit undan den för hela det misogyna samhället för ur handarbete gror revolution.

Lina/FPH

In action med Marit Bergman.

FPH:s hemstad är Malmö. Det är till Malmös gator vi delar med oss av vår gatukonst, det är i våra vardagsrum i Malmö som tankar och idéer gror och det var på gräsmattorna där utanför vi sydde vår backdrop när den inte längre fick plats inomhus. I helgen besöktes Malmö av nazistiska Svenskarnas parti och när motdemonstranter samlades för att protestera svarade polisen med våld. Flera personer skadades. Mer om händelserna finns bland annat här:

http://altid.se/demonstranter-talar-ut-om-polisens-attacker-de-piskade-mig-ansiktet/

http://www.skanskan.se/article/20140825/NYHETER/140829693/-/polisens-logner-om-demonstranternas-vald-

När jag berörs starkt av politiska händelser måste jag bearbeta mina känslor. Jag demonstrerar, manifesterar, skriver. Och så handarbetar jag.

Igår ägnade jag mina lediga stunder åt ett broderi för att uttrycka hur jag känner. För mig ska den här typen av känslobearbetning gå fort, jag vill producera något som jag kan dela med mig av till omvärlden. I min byrålåda hittade jag en liten broderad duk som jag köpt second hand för ett tag sedan. I all hast började jag brodera på dukens avigsida och jag märkte inte det förrän jag var halvvägs in. Efter några sekunders övervägande beslutade jag att det faktiskt passade bra. Avig är ett ord jag tycker om. Det kan vara obekvämt, men jag är gärna avig, om det kan bidra till förändring.

Påbörjat broderi

Jag bestämmer mig också för att tro att personen som broderade duken är glad över mitt broderi, att hen också vill uttrycka sin avsky mot nazismen och sin sorg över att polisen bemöter kärlek och kamp för solidaritet med våld. Jag väljer att tro att vi gör en gemensam liten manifestation, hen och jag.

Nea, FPH

Första blogginlägget. Förenande Progressivt Hantverk, FPH, har bjudits in för att blogga om slöjd som förändringsmedel och det ska bli så himla roligt. Vi är en löst sammansatt grupp som startades av några vänner som ville pyssla ihop och lära av varandra. Sen har vi vuxit och utvecklats under åren som gått. Det här inlägget ska bli ett försök att sammanfatta vilka vi är, vad vi vill uppnå och hur vår handarbetesresa har sett ut fram till idag.

Det började i Malmö för två år sedan. Vi var relativt nyfunna vänner, läste genusvetenskap tillsammans och tyckte om att skapa i textil. En gemensam vän berättade att Malmöfesitvalen, en stor gratisfestival som ordnas varje år, skulle ha stickningstema och att grupper och privatpersoner uppmanades att anmäla sig för att sticka in lyktstolpar, trafikljus och statyer. Med väldigt varierade förkunskaper, vissa hade aldrig hållit i ett par stickor, bestämde vi oss för att vara med och blev tilldelade ett trafikljus. Att vi skulle framföra ett politiskt budskap var en självklarhet, eftersom hela vår vänskap grundades i genusvetenskapen och en uppfattning om att politik existerar i allting omkring oss.

Vårt trafikljus blev absolut inte festivalens mest välgjorda stickning, men det blev kaxigt och skapat i gemenskap, något som sen blev grunden för vårt fortsatta arbete. För just så är det. Det finns många handarbetesgrupper där teknik, material och avancerade mönster är huvudfokus. Absolut inget negativt om dem, vi älskar er alla och beundrar er outtömliga kunskap, men vi vill sätta fokus på processen, lärandet och aktivismen. Eftersom vi gör politiska projekt i grupp är det viktigt att alla, med varierande kunskap och erfarenhet, ska ha möjlighet att delta och därför anänder vi ofta enkla tekniker i våra gemensamma projekt.

Det var alltså med det här trafikljuset det startade. Vi kände att vi inte ville sluta sticka ihop och skapade gruppen Förenande Progressivt Hantverk, som träffas en kväll i veckan. Under träffarna varvar vi vårt eget handarbete med att göra gemensamma, politiska projekt av olika slag. Bland annat har vi virkat livmödrar tillsammans med RFSU, gjort en banderoll som svar på när vänsteraktivister och feministier misshandlades allvarligt av nazister i Malmö och hållit banderoll-workshop på Nordiskt Forum. Och så vårt största projekt, som blev färdigt nu i somras, en 32 kvadratmeter stor backdrop till Malmö Folkets Parks utomhusscen. Vi kommer såklart att skriva mer om våra projekt nder veckan.

Som jag nämnde ovan har det politiska alltid varit en viktig del i vårt arbete. FPH har en en feministisk och vänsterorienterad politisk inriktning, som främst märks genom samtalen under våra träffar och på de gemensamma projekt vi gör. Vi får ofta frågan om män är välkomna i FPH. Absolut, svarar vi då. Alla som vill vara med och handarbeta utifrån våra grundläggande värderingar välkomnar vi med öppna armar. Det händer ibland att vi använder oss av begreppet systerskap och då gör vi det i sin vidaste bemärkelse, där alla som vill vara våra medsystrar inkluderas. Utan att göra det för teoretiskt är vi av uppfattningen att kön är socialt konstruerat och endast användbart för att beskriva strukturen på det samhälle vi lever i. Vi påstår alltså inte att män och kvinnor är de enda könen, att de skulle vara motsatser, eller att det skulle finnas relevanta biologiska skillnader dem emellan.

Att berätta om FPH är bland det bästa jag vet, men jag ska inte bli långrandig i det här första inlägget. Vår syn på handarbete som politik, hur det är att göra handarbetesprojekt i grupp och vår framtidsvision kommer vi att återkomma till under veckan.

Så länge.

Garnkärlek och politisk förändringspepp,
Nea, FPH