Hejsan,

Det blev en städdag idag, och jag tänker inte skriva om det för det intresserar knappast någon.

För några år sedan bestämde jag mig för att istället för att vara arg på världens orättvisor, bojkotta den totalt genom att förändra mig själv till en fri person.

Jag tänkte att om stress, tv, jobb, kaffe och annat ökar tankeverksamheten tills man befinner sig i ett tillstånd då man inte kan slappna av och inte heller välja vad man ska tänka på, så borde det finnas något som har motsatt verkan. Något som gör så att allt stannar upp och man befrias från oro och ångest.

Jag började meditera för att bli lugn men jag blev även helt oväntat fylld av glädje. Problem jag våndats över slutade helt bekymra mig, och nu skrattar jag åt sånt som jag tidigare såg som bekymmer.

Det verkar som om den ökande känslan av otillfredställelse inte har någon förankring i verkligheten. Den kan inte botas genom att söka tillfällig tillfredställelse.

Jag hittade en inneboende kraft som finns omtalad i de flesta traditioner och kulturer. Den beskrivs som en kall eld som stiger längs ryggraden, men jag skulle hellre beskriva den som en sval vind.

Den gör så att man inte längre är kluven och vill en sak men gör en annan. Det sägs att det finns 6 fiender inom oss och att denna kraft verkar genom att stoppa deras påverkan på oss och och att vi genom detta kan se verkligheten klart.

Det var hon på bilden nedan som lärde mig denna teknik, och om nån skulle vilja veta mer kan ni kolla länkarna.

http://www.youtube.com/watch?v=9Edc9Qbb1B0

www.sahajayoga.se

Nu är det slut på min vecka som bloggare, så tack för mig och lycka till med erat hantverk och ert inre krig!

Om någon vill kan komma i kontakt med mig kan ni nå mig på tor.birkelund@gmail.com

Jag kom just tillbaka från ett barnkalas hos en förskoleklasskamrat till Abraham. Det var hos en trevlig familj som bor vid en sjö och dottern har en egen renkalv.

Det här är Abraham.

Vi har inte snö än, bilden är från i våras.

Så, det här med bushcraft. Detta har tydligen blivit ett känt begrepp och en rörelse som växer internationellt. Det verkar komma från Australien och syfta på hantverks-och överlevnads kunskaperna som innehas av folk som lever nära naturen. Det finns visst minst ett brittiskt TV-program med detta tema.

Det verkar som det här med bushcraft är ganska likt vad jag själv och många andra sysslar med, det är bara att det inte finns något ord för det i vårt språk. Kanske för att det inte är så skiljt från den normala vardagen som det är på andra håll.

Det är i varje fall intressant att i denna ”moderna” värld där människan skiljs mer och mer från sin naturliga omgivning så bildas ett ökande intresse både för friluftsliv och hantverk, som ofta har många paraleller.

Som slöjdlärare jobbade jag ganska mycket på detta tema. Det är lätt att slöjda utomhus om det ändå bara är handverktyg man tänkt använda. Både barn och vuxna uppskattar ju fårstås också en produkt man omedelbart får användning för. Och dessutom blir det en trevlig stämning om man sitter runt en eld.

Jakt fiske och vildmarksbetonat tema kan även vara ett tips för konsulenter som vill ha fler män på kurserna.

Det blev lite trassligt resonemang och naturligtvis hör alla hantverk inte hemma i skogen men jag tror det framgår vad jag menar.

I början av veckan hade jag stora förhoppningar om att och ta lite fina foton till bloggen från div fiske, täljning och korvgrillning. Jag tänkte inte då på att den här bloggskrivningen skulle ta upp all min tid på kvällarna. . 

Imorgon blir det nog inget besök i Lappträsket eftersom jag kanske får besök av två killar från Nepal som studerar vid Kemi Universitet.

Nu går jag hem, men imorgon kommer mina funderingar troligtvis att till viss del innefatta andliga dimensioner.

Att detta idag ses som ovanligt tycker jag är lite oroväckande.

Först måste jag bara lägga in en bild på ett mäktigt projekt jag har sett som är både miljövänligt, hantverksmässigt och framförallt snyggt.

Det blev visst två. PV:n rullar i Umeå. Snacka om coolt att köra omkring med ved i tanken! (Det är fullt lagligt att bygga om bilen till gengasdrift).

I onsdgs skrev jag mycket men hade lite bilder, så det blev en dags paus och idag blir det tvärtom. Lite text och mycket bilder.

Jag var på ett möte i Övertorneå i morse och passade på att ta lite bilder, det var så otroligt vackert, som vanligt går det inte att återge med bilder men det ger en viss uppfattning i allafall.

Som tur var hade jag bara hunnit ladda batterierna i ca 15 min, annrs hade det tagit lång tid innan jag kom tillbaka.

Jag har fotat från bron till Finland. Jag skulle vilja lägga in alla bilder men det får räcka med ett smakprov.

Här nedan kan ni se min favoritrestaurang, Grilli Kioski i Yletornio.

 Jag har inte så mycket att berätta idag utom att jag har bestämt mig för att lära mig smida mungigor. I helgen ska jag på barnkalas och kanske besöka en herre i lappträsket som har bjudit dit mig och mina kamrataer för att titta på lite täljda gubbar och åka häst och vagn mm.

Mina tankar finns dock i Kautokeino (Norge) dit jag nog ska nästa helg för att bl.a. kolla in ett hantverkscenter. På vägen ska vi stanna hos Artos syster som har 400 huskies (slädhundar).

 Jag hann inte få klart några knivblad pga bandslipsproblemet men så här långt hann jag. Det kanske går att skönja lite mönster i metallen.

Men här är några blad från i våras.

Och här kommer en bild på fjäderhammarprojektet samt förebilden.

     (klicka för större bild)

Jag hade tänkt att i detta inlägg spekulera lite kring begreppet ”bushcraft” men det får bli en annan gång.

Hej svejs och ha en trevlig helg!

PS. Googlevideo tips: Tuvan throat singing

Nu har jag blandade känslor. Välbehaget kommer från att jag just beställde en snygg keps från ett smidesforum, och obehaget från att jag just svept en liter mjölk med chokladsmak. Dessutom är jag irriterad på vädret för att bilrutorna immar igen. Det blir ju inte heller lättare att se något när det blir mörkt så tidigt.  

Och som ni kanske har sett på nyheterna så blev ju elleverantören här uppe på dåligt humör för ca ett år sen och stängde av all gatubelysning i hela kommunen, och han har tydligen inte blivit på bättre humör än för det är becksvart ute. Liten överdrift där för nu är det fullmåne, men annars skulle det vara sant. 

Här kan ni läsa det senaste om mörkret i Övertorneå kommun: http://www.nsd.se/sok.aspx?srch=ekforsDet är ju rena Vilda västern! 

Ok, jag sitter alltså på skolan som vanligt för jag fortfarande inte fått tillbaka Internet hemma. Men idag har jag lämnat Abraham i lägenheten. Han ville stanna och se på filmen Dunderklumpen som jag lånade på biblioteket idag. Den rekommenderas starkt till alla som inte har sett den. Jag älskar när han på fjälltoppen öppnar barnets skattkista som helt oväntat inte innehåller pengar, utan –”en liten fin sten, en lien fågelfjäder, en liten vacker blomma, och glädjens luft som blåser sakta omkring oss.. ” 

När jag ändå är lite halvsur kan jag passa på att nämna lite andra motgångar jag har haft idag, Jag hade tänkt att liksom göra en bildserie med ett knivblad som växer fram men det är något elfel med bandslipen just nu när jag behöver fixa eggen, och elsnubben som ska laga den tar då sannerligen god tid på sig. 

Och så det här med att jag fastnade med handen i maskinhammaren och krossade den totalt!-Oj, nu skenade visst fantasin iväg lite. Det där sista hittade jag bara på. 

Åter till sanningen, jag har inte direkt orkat göra något idag utan mest suttit vid datorn och letat inspiration. Det är ett j***a gytter det här med hantverk, så fort man tror att man har börjat förstå grunderna inom ett ämne så fullkomligt exploderar ämnet och blir hur stort som helst. 

Jag kom hit med förhoppningar om att fördjupa mina kunskaper i knivsmide och lite vanligt traditionellt brukssmide. Men nu tillbringar jag dagarna framför Internet och söker som en besatt information om Mokume Gane, den japanska tekniken där man sammanfogar ädelmetaller och dess legeringar, gjutning under vatten, tillverkning det dendritiska superstålet wootz som bara behärskas av ett mycket litet antal ryssar, timascus, en nyupptäckt teknik att sammanfoga titanlegeringar som behandlas med elektricitet för att få ett färgspektrum i regnbågens all färger. Och alla urgamla japanska tekniker hur man skapar patina med oxider på olika material är ju hur intressant som helst. Att lära sig gravera i metall som de gör på vapen skulle inte heller vara helt fel. 

mokume             timascus                        wootz

För att inte tala om alla mammutbetar, meteoriter, fossila valross-penisben, pannben från myskoxe och annat som kan användas till skaftmaterial och säljs bl.a. på ebay. 

Äh, nu blev klockan så mycket så nu ska jag sluta svamla. Jag återkommer imorgon, förhoppningsvis med nåt mer handgripligt.

Jag avslutar med några vackra vyer från närmiljön.

Hallå. 

Just nu är jag ganska nöjd för jag har fått en del positiv respons på mina knivblad på ett utländskt knivforum. De gillar våra vanliga traditionella knivar och kallar dem ”scandies”  

Internet verkar vara framtiden för oss som hellre jobbar praktiskt än att sitta vid datorn. Hmm.. 

Igår postade jag bilder från damasksmidesprocessen utan förklaring.Man sammanfogar först några lager stål med minst två olika legeringar.Paketet värms och smids ut för att sedan vikas ihop så det blir dubbelt så många lager. Detta upprepas tills man har ca minst 100 lager. Detta går även att göra med ädelmetaller och kallas då Mokume Gane. 

Sen smider man knivblad av detta material, som får ett fint mönster om de får ligga i syra ett tag. Det finns oändliga variationer för att skapa olika mönster. 

Det har inte hänt något speciellt idag (hittills) utom diverse filosofiska diskussioner med mina finska klasskamrater som är hur sköna som helst, och vi har så himla kul! 

De kommer varje dag tillsammans i varsin vit Lada (rysk bil) och vi brukar b.la. fiska och laga indisk mat tillsammans. 

Här kan ni se Jani strax efter en eldsvåda i kläderna och Arto i sin Lada.

För ett tag sen var jag i Finland på en smidesfestival och det var en perfekt kombination av smide, täljning, kolmila, tjärdal, karaoke, tango och rökbastu. 

Här är en bild på (från vänster) mig tillsammans med en slöjdare som kom på cykel från Missouri, samt smidesmästaren Heimo Tuomovaara.

Jag har även nyligen ägnat mig åt att lära mig garvning med traditionella metoder för att kunna tillverka mitt eget knivslidesläder från grunden och med den rätta looken.

 Nedan två klassiska fordon i all sin enkelhet.

Hejsan!

Jag heter Tor Birkelund och ska vara denna veckas bloggare.

Jag nämner lite om min slöjdbakgrund först så ni vet vem det är som skriver.

 Jag har alltid varit intresserad av hantverk. För några år sen gick jag en knivkurs, detta följdes av bl.a. delaktighet i lokal slöjdförening, studier i konsthantverkets historia, började slöjdlärarprogrammet, slutade för att gå slöjdlinjen på Vindelns folkhögskola, jobb som slöjdlärare, vikariat som hemslöjdskonsulent för barn och ungdom i Västerbotten samt medarbetare i projekt Slöjdcirkus och slöjdklubben i Västerbotten. Och nu befinner jag mig alltså i Tornedalen på en utbildning i smide. Jag är knivslöjdare och förkovrar mig nu i ämnet damasksmide. Jag ska försöka att under veckan lägga in lite bilder och visa hur detta går till, samt kanske visa lite annat vad man kan göra i denna del av landet.

Nu ska jag försöka lägga in ett par bilder jag tog idag. Vi får se hur det går, jag är ganska trött och har inte hunnit komma hem än.

I eftermiddags skulle jag in till samhället (25 km) och låna en kassett med mungiga och mongolisk strupsång av en ungersk skinnhantverkslärarvikarie och jag åkte 40 år gammal volvo  som inte varit besiktad på 6 år, eftersom det inte fanns nån bensin i den vanliga volvon som endast är 20 år, då jag träffade bekanta som behövde hjälp med b.la. bogsering. Jag fick ett tips om att polisen inte jobbar ikväll, men var ändå tvungen att åka och byta bil eftersom den inte hade dragkrok.

När den andra volvon var på plats fanns det dock andra faktorer som påverkade situationen. Vänster backspegel hade ramlat av, det var tät dimma, extraljusen funkade inte, och radion upplyste om att flera påkörda renar (det brukar finnas fler i närheten) låg på vägen mot Lappträsk (nära).

Hursomhelst, nätverket hemma strejkar så nu sitter jag på skolan klockan halv tio med min femåriga son som snart borde sova eftersom jag måste vara tillbaka här kl 07.00 imorgon.

Här kommer bilderna och nu går jag hem och sover. Fortsättning följer..

Det var kanske inte riktigt sant att det var jag som tog bilderna eftersom det är jag som avbildats.