| Sen premiär för mig här. Ovanan vid bloggpositionen tror jag fördröjde engagemanget en smula, men nu är jag här. Och vill först och främst bara manifestera min närvaro; mina erfarenheter av bloggvärlden är passiva det vill säga jag läser en och annan (som tidskriften Arkitektur, som Ewa Kumlins, som Viggo Cavlings och Claes Brittons, men inte många fler; jo senast Anina Rabe, som gjorde mig självklart ordentligt nedstämd när hon kapade Form, som jag är chefredaktör för, jäms med fotknölarna) och har kanske ett visst nöje av det, men exakt var och hur och när en blogg bäst försvarar sin plats, vet jag självklart inte. Ser den (just nu, i premiärljuset) som ett slags LÄCKAGE, en tankeström av (förhoppningsvis) uppriktigt tankegods, värt att dela med andra. Så ser min entré på Kravallsjöjd ut. Gillar förresten sajtnamnet, får mig att associera (lite onödigt?) till Bo Widrbergs underbara dokumentärfilm från Båstadskravallerna 1968 då Sverige skulle möta Sydafrika i Davis Cup-tennis men pålästa studenter (som anlänt till Båstad i bussar från Lund) ville annat. Nog nu. Imorgon (om jag är vän med knapparna) ska jag leverera min första uppfattning om designklimatet i Sverige. |
