Om jag hade fått frågan för 4 år sen när jag precis hade flyttat dit så skulle jag nog svara – Nja jag är istället lite besviken på Milano och förmodligen velar jag vidare med mitt svar.
Men nu några år senare så får jag bara instämma vad de olika skribenterna och legenderna säger om den gamla industristaden Milano. Ja, den är i alla högsta grad en DESIGN STAD.
Tänk er själva att strosa runt en dag i de olika showroomen där de senaste möblerna och trenderna skymtas. Med andra ord får du se live de vi annars läser i Elle Decor och Sköna hem. Flertal gallerier finns det för den konst intresserade, eller varför inte bege sig ut i den gamla stadsdelen Brera och se på när konstnärerna målar sin mästervärk. Listan med aktiviteter gällande kultur är lång. För att krydda lite extra och som alltid är värt är nämna är den kända möbelmässan Salone di mobile. 1961 satte mässan igång då målet var att visa upp italiensk design och få fart på exporten. Efter varje år som gick så har mässan vuxit och blivit allt mer betydelsefull som resulterar i att idag är den världens störst mässa för detta ändamål.
Men hur kunde jag tidigare då tycka att staden gjorde mig besviken? På något underligt sätt tyckte jag att staden stod stilla, de äldre välkända designerna nämndes ofta och de syntes på utställningarna samt de ställde ut åter igen sina tidigare verk så som Memphis möbler/installationer mm. I varje diskussion nämns ”Made in Italy”. Men OM man blir utnämnde till ”huvudstaden av design” så bör väl det vara där det nya händer, lyft upp de yngre – skippa made in italy för hur mycket blir egentligen producerat i Italien?
Nu när man har varit med några år, läst på lite mer och sett stadens utveckling så blir jag bara glad av att se att Milano visar motsatsen till mina tidigare funderingar. Istället hyllar de faktiskt de yngre/nya, de har ett framtidsplaner på staden så som Made Expo2015 där nya skylines börjar att skymtas över de gamla takåsarna. Närheten av Milano ligger staden Brescia som är känt för sin mekanik och ingengjörskonst där än idag flera produkter tillverkas. Sen är det en ju en annan historia om att Italienarna är aning för stolta över deras resultat och planer. Talesättet ”parla tanto, fare poco” – ”prata mycket, göra lite” tycker jag stämmer bra in på deras generella attityd. T.ex. många av projekten till Made Expo 2015 har skrotas på grund av tidsbrist och det ryktades om att allt fler skulle kunna följa samma linje. Men jag slutar där, för det är som sagt en annan historia.
Men Milanos smultronställen är dock de små marknaderna, som ligger gömt på en innegård eller i ett loft nära stadens kanaler. Här finner du inte bara vintage kläder utan allt möjligt charmigt så som hemmagjorda smycken, hattar, stickning som påminner om G-knit approach, möbler mm. Rättar sagt en plats där de okända får synas.
Favorit konceptet för mig var att lyssna på när dj:n spelade musik, äta en cupcake från ”60-tals tjejen” och titta på när mina vänner gjorde screenprints på väskor och t – shirts. Lyckoruset vara att vistas i en inspirerande miljö med unga nya talanger, och vem vet man kanske skymtade den nye Philippe Starck
