I vår hände en märklig sak. Jag började må dåligt av färger. Jag har alltid varit positivt inställd till alla färger utom möjligen svart och vitt. Har tyckt att more is more eller less is bore vad gäller färger. Använd lite för mycket, blanda och matcha. Rutigt, randigt och blommigt samtidigt. Svart och vitt har stått för det tråkiga, det som inte vågar synas eller ta plats. Det är vad jag har gillat inom slöjden, att det är så mycket färgprakt och att det då tar plats.
Men i vår blev det för mycket av det goda. Jag fick en slöjdidentitetskris och ifrågasatte det mesta inom slöjden; utbildningen som jag går, hela slöjdorganisationen som får en massa statliga pengar, om det ändå inte är förspilld kvinnokraft att sticka sin halsduk när du kan köpa den och göra viktigare saker av din tid (liknande åsikter fördes fram i början av 1900-talet). Det var en jobbig tid och jag funderade flera gånger på att hoppa av min utbildning och göra något helt annat. I samband med detta började jag också få svårt för starka färger. De blommiga klänningarna stuvades längst in i garderoben och när jag skulle titta på kläder i affärer såg jag bara svart, grått och möjligtvis tungt blått, sådana klädfärger som jag några månader tidigare hade sett som fula och dåliga färger. Jag orkade heller inte titta i inredningstidningar eller slöjdböcker för alla mönster och skarpa färger gav mig huvudvärk.
En vecka i jämtlandsfjällen förbättrade läget då jag fick komma ut och koncentrera mig på överlevnad istället för på arbete och att bara behöva se färger i grönt, brunt, vitt och grått. Att vila både hjärna, öron och ögon och att få anstränga sig fysiskt med kroppen.

Nu är läget nästan tillbaks till det normala, ska jag använda ett klädesplagg tar jag i första hand det som är svart men jag får inte längre huvudvärk av de blommiga klänningarna. Jag ska också sluta att prata illa om svart, vitt och grått som jag nu ser kan ha livräddande egenskaper.

Kan det vara läge att införa varningstext på slöjdföremål eller när man söker in till hantverksskolor: Slöjd kan förändra din syn.

Nu är tre bonader klara. Jag har börjat schemalägga mitt broderande till kl. 22.05-23.30 varje kväll. Det är då Sommar i p1 sänds i repris och det brukar vara för sent för människor att ringa på mobilen så det är en perfekt vara-ifred-tid. Om jag ska brodera något mer efter 23.30 beror på vilka program som sänds på radion. Igår handlade det om vattenkraft. Säkert intressant men det lyckades inte engagera mig just då.

Idag ska jag packa ihop alla saker som jag spridit ut i min mors hus under sommaren. Det är mycket och väldigt utspritt. Det svåra är att göra avvägningen hur viktiga och tillräckligt oskrymmande grejerna är för att orka släpas med till mina 28 m2. Mormors symaskin tillexempel, ska den få följa med? Jag har levt utan den ett år och överlevt och den krånglar en del men kan kanske vara bra att ha. Svåra beslut. Här är i alla fall de utlovade bilderna

En profetia om nästa stora inredningsdetalj säger att väggbonaden kommer att komma starkt. Det är underbart med bonader med kloka ord som man ser varje dag och som ger en påminnelse om vad som är väsentligt här i livet. För två år sedan när jag och VeO gick andra året på vår vävutbildning hade vi ett projekt där vi vävde ordspråksbonader i damast. Det blev fem olika (varav en vi upptäckte, när den var färdigvävd, att den var felstavad och förpassades till måndagsexemplarslådan). Detta har sedan följt mig och förvridna ordspråk har utvecklats till ett trevligt intresse.
Dagen efter min vän Evas bröllop för en månad sedan kom från henne sms:et Lagom är för lite. Det är numera ett av mina motton och broderades förra veckan med röda korsstygn på en bit lakan som ska få pryda sin plats på väggen. I natt när jag åkte buss blev en bonad klar med uppmaningen Handla! och 2007 års favorit, 70-talsdevisen Tillsammans är vi starka påbörjades. Ni ska få se bilder på de små underverken men det får bli någon annan dag. Nu ska jag cykla hem och göra matlåda inför min näst sista arbetsdag imorgon.

Nästa vecka kommer Kravallslöjd att synas på Ung 08-festivalen i Stockholm genom mig och sex andra personer som ska hålla workshops i Kungsträdgården. Idag har jag varit på ett förberedande möte med representanter från alla andra aktiviteter som kommer finnas under festivalen. Vi var ett 40-tal personer, allt från folk från Telia och Eon till Gerillastickerskor, Spådamer och workshopen Pimp my Wheelchair. Så mycket engagerat folk på samma ställe! Det känns att det kommer bli en grym vecka och att jag kommer att vara väldigt trött när den är över.
I en dryg månad har det varit nästintill dagliga telefonsamtal mellan mig, VeO och Hillevi, som driver Kravallslöjd, för att få ihop allt som ska fixas inför festivalen. Handledarna blev helt klara för två veckor sedan. Det kommer bli ett bra gäng; trevligt folk, subjektivt utvalda av oss. Allt material börjar också bli inköpt. Efter mötet idag gick jag och min mor till Panduro och hämtade ut 19 liter textiltryckfärg och 2 kg merinoull som sedan kånkades hem på bussen, med ca 10 cm längre armar efteråt. Det mesta andra materialet som jag ska fixa har jag hittat i Säffle med omnejd: röda plasthinkar, bomullstyg, kättingar, plastskedar, Rustas absolut snyggaste knallröda vaxduk (kan piffa upp vilket bord som helst). Det enda jag gick bet på var två bitar linoliumgolv i rött, svart eller vitt (färgkoden i tältet). Det fanns inte någonstans. Vem vill ha golv som är beigespräckliga när det finns (eller uppenbarligen inte finns) röda golv? Den sista grejen som ännu inte är löst var vi ska få tag i är hennafärg för kroppstryck. Är det någon som vet var man får tag i sådant i Stockholm eller Umeå? Alla tips tas tacksamt emot.
Om en timme går bussen tillbaks mot Långserud och de sista dagarna av sommarjobb.
Ha det

Oj vilken härlig helg. I torsdags fick vi med oss 3 liftare, en från skåne och två från finland. Det var riktigt intressant. Jag vart lite peppad på att testa men jag får nog bli lite modigare först. Tid är allt man behöver sa de ..och tålamod. Det verkar finnas ett visst lugn i att lifta, det enda negativa verkar vara oljudet och lukten vid vägkanten. Vi släppte av dem efter fem mil.Själva åkte vi på semester till den friska naturen. Några dagar i fjällen kan verkligen göra susen. Visst har ryggsäcken varit tung vissa sträckor och visst har det varit sjukt kallt om nätterna och att gå över myrar och genom ensnår är inte någon lätt match. Men lätt värt för att ta sig fram till en lugn plats att slå läger på.

Jag tackar för mig, lite ursäktande då inläggen inte handlat så mycket om de saker jag egentligen velat få ur mig här på Kravallslöjd. Nåja, en kan inte göra allt på en gång.Tack och hej.

Här kommer bilden istället.

Det är torsdag. Det spöregnar så in i norden! Jag ska till Jonas moster dietisten idag och se till att jag äter så jag blir stor och stark.Sedan tar vi kärran till fjällvärlden. Varma kläder, tält och tranigakök är packat. Ritblock, färgpennor och krita är självklart med. De stereotypiska rollerna verkar svåra att slita sig ur. Jag tecknar, plockar bär och väntar på att Jonas ska komma tillbaka så att vi kan äta. Jonas fiskar och fiskar och fiskar.

Igår packades och trycktes det för fulla muggar! Förmiddagen idag skall ägnas åt flytt till Umeå. Sedan en lugn och skön kväll i Kräkångernoret. Släpet är packat med diverse. Två av fem kartonger med tyg. Det blir en härlig höst!Tiden har inte räckt till för bloggande, jag hoppas på att kunna återvända mer fokuserad imorgon!

Om jag vågar kanske det visas bilder av mitt fin fina tryck.