Hur viktigt är det att alltid skapa?

Ibland blir det inte som man tänkt sej. Som igår. Vi hade planerat för en heldag med slöjd, Karin, Frida och jag. Var på plats klockan elva, kånkat dit symaskin och grejer och dator för bloggande om vår fantastiskt kreativa dag. Istället för en hög färdiga alster blev det babbel, middag, vila och ett jobbrelaterat möte jag var tvungen att fara på. Och samtalande om detta med prestationskraven och svårigheterna med att Bara Vara.

Det finns ingen lag som säger att man måste vara produktiv, så vitt jag vet. Ändå känner jag för det mesta att jag måste vara det, att jag ständigt måste vara igång med någonting kreativt och skapande. Det som började i ren och skär glädje över att det var så roligt att sy, har med åren blivit mer och mer prestationsinriktat. Har nog nånting att göra med att jag definierar mej som en skapande/hantverkande/tillverkande människa. Och för att uppfylla den definitionen måste jag ”hålla på”. Dessutom vill jag att detta ska leda till inkomster. Därför måste jag ständigt leverera. Det är inte bara frid och fröjd att vara kreativ… Blir mer och mer av ett dilemma faktiskt. Om jag satsar fullt ut med företag och syr för hela slanten, hur kul kommer det att vara när jag blir tvungen att leverera de mängder som krävs för att gå runt..?

Måste erkänna att jag när det känns för hopplöst ibland funderar på att lägga av med tillverkandet. Eller i alla fall ta en rejäl semester från det, och hoppas på att lusten kommer tillbaka. Det har nog helt enkelt varit lite för mycket länge nu. Testade faktiskt en ny tanke häromsistens; den att jag måste faktiskt inte tillverka någonting om jag inte vill. Jag behöver inte fortsätta sy. Jag kan göra något annat. Det som hände var att plötsligt kom sylusten tillbaka! Så länge den höll i sej sydde jag med glädje vidare på skjortprojektet. Intressant, det talar för att mitt semesterexperiment kan vara värt att testa…

Och det var väldigt trevligt att bara babbla en hel dag.