ångestdämpande

Det går att köpa ett par vantar på stormarknaden för tjugo kronor. Men då behöver man inte tänka och tiden går så jävla fort när man inte tänker efter. Det ger mig ångest. Kvällstidningar är bra på att framkalla samma kvävande känsla. Vad är viktigt egentligen?

Det är som att handarbetet blir meditation. Inger ett lugn. Jag tror att många håller med mig. Lånar en avhandlig  av en vän (”Boende och Skaparglädje – människors behov av skapande verksamhet – en försummad dimension i samhälssplaneringen” av Lena Jarlöv.) och läser inledningen. Kreativitet finns mer eller mindre i alla människor. Går det åt fel håll blir det destruktivitet istället. Dödsångest. Utan skapande.

Broderar.

Vantarna är klara. Det ligger fler tankar bakom maskorna i ett par vantar än man tror.