På rätt plats

Jonny nämnde något intressant i sin kommentar här nedanför. Låt mig citera!

”Jag ”lider” av samma åkomma, är som mest produktiv nånstans mellan 12-03 vilket funkar dåligt i kombination med jobb, men på jobbet så får jag ju saker gjort även på dagen så jag antar att det skulle funka om jag inte var hemma.”

Det är nog just det – det är bara hemma jag inte får något gjort på dagen. På rätt plats gör jag, oavsett tidpunkt.

På skolan har vi varsin arbetsplats. En omåttlig lyx kanske vissa universitetsstudenter tycker, men det är verkligen ett måste för oss. Skärknivar, pennor, linjaler i olika former, limpistoler och annat livsviktigt material måste förvaras. Påbörjat arbete måste få lämnas liggande vid dagens slut, för att man ska kunna fortsätta nästa dag, där man slutade.

Jag har en dröm om ett välstrukturerat kontor med skisslådor, pärmar, fack och anslagstavlor (tänk IKEA-katalogen ungefär). Var sak har sin smarta plats och skrivbordet ska bara täckas av det jag jobbar med just för stunden.

Detta är alltså drömmen – verkligheten ser lite annorlunda ut. I min lägenhet har jag en mindre arbetsplats under snedtaket. Jag har en hylla på väggen, där skrivare och diverse datorrelaterade saker står, en gammal blomkruka som fungerar som penn- och penselställ och en hurts under bordet som erbjuder en hel del förvaring. Problemet är att lådorna inte används till fullo. Skrivytan belamras i nuläget av gamla skisser, sladdar, sysaker.

Kreativ kaos i all ära, men personligen känner jag att jag måste ha utrymme när jag ska skapa. Både utrymme för händerna och för tanken. Därför: inga distraherande pappershögar!

En rejäl uppstädning av arbetsplatsen brukar innebära ny energi och nya idéer, men ibland händer det att jag fuskar och flyttar till en ny, ostökig plats. Klasskompisens tillfälligt tomma skrivbord, matbordet eller kanske golvet?

Ja, golv inbjuder i alla fall mig. När jag gjorde arbetsproverna till min nuvarande utbildning satt jag i mitt stora, relativt tomma vardagsrum och bredde ut mig. I höstas, när jag läste en kurs i möbeldesign, spenderade jag ett antal kvällar på golvet, tillsammans med tejprullar och fullstora pappmodeller.

En bra plats är oumbärlig, men en annan viktig faktor är sällskapet. Ibland behöver man vara i en omväxlande och livlig miljö för sätta fart på sig själv. Ibland kan man bara behöva lite bakgrundsljud, som förrymda toner ur någons hörlurar, pennskrap och händer som sopar undan suddrester. Stämningen i rummet blir lite som ett kollektivt batteri att dra energi ur, tät av kreativitet.