Visuell dagbok för alla dina kreativa idéer

Alla konstnärer behöver en visuell dagbok – en del kallar det skissbok, anteckningsbok, ritblock, idéhäfte, journal eller klippbok men det viktigaste är att den finns med. Innanför pärmarna på denna speciella bok finns den kreativa människans lekplats. Här får hennes idéer utrymme att expandera medan nya och gamla kan lagras tills de förverkligas. Det är vårt viktigaste arbetsredskap tycker jag, och för mig personligen är det ett konstverk i sig själv som jag arbetar med dagligen. Det är därför jag kallar mina anteckningsböcker för visuella dagböcker. Där ryms inte så mycket ord som visuella uttryck. I den finns inga regler och inga teman. Här får jag göra precis som jag vill.

Ibland ritar jag streckgubbar med vänsterhanden. Ibland klistrar jag in kuvert som kommit med posten och målar med akrylfärger ovanpå det. Ibland använder jag både bläck, krita, akvarellfärger och tuschpenna på samma sida. Ibland skriver jag med snirklig handstil och ibland klistrar jag in bilder av djur eller hus eller vad som helst som tilltalar mig just nu. Det som inspirerar mig men också bilder som berättar hur jag mår inombords, vad jag tänker på eller vad jag vill ha ut av framtiden.

Idag har jag gjort en ny bok.

Jag har skurit till ett par kartongbitar till bokomslag till en visuell dagbok. Jag täckte både bak- och framsidan med collage av olika papper jag samlat ihop. Det var ett par boksidor från ett exemplar av Svenska historiska noveller av G.H. Mellin. Jag köpte den eftersom den hade så vackert omslag, det ska jag spara, men sidorna är också vackra och rivs därför ut för att användas i mitt collage trots att boken är från 1883! Ett helgerån skulle kanske en bibliofil tycka? Men jag använder gärna gammalt material upphittat på loppis till att skapa nya ting, vardagsföremål eller konst spelar ingen roll. Återvinning är inte att förstöra utan att omvandla, precis som all konst. Och det slängs mer böcker än det läses i Sverige, det är i alla fall vad jag tror. Nå väl, åter till kartongbitarna.

Jag använde en bit av en terrängkarta, lite maskeringstejp och sidor ur sagda bok och gjorde ett heltäckande collage innan jag limmade ihop boksidorna med en bit linne som mjuk och böjlig bokrygg. När limmet torkat sydde jag fast tre signaturer som jag vikit av väldigt fint akvarellpapper som jag fick på min födelsedag för ett tag sedan. Tjockt kallpressat vitt papper. Akvarellpapper är lagom tjockt för att stå ut med mina visuella experiment utan att bli buckligt eller rivas sönder. Jag sydde dit signaturerna med björntråd eftersom jag inte äger någon vaxad bokbindartråd. Man får ta vad man har, så gör jag alltid. Papprena gjorde jag hål i med en vanlig stoppnål (fast vass) eftersom jag inte heller äger någon syl.

Efter maten har jag lackat bokomslaget med klarlack för att inte bitar av collaget ska rivas upp och omslaget bli smutsigt när jag hanterar boken. Den ska ju stå ut med en hel del hantering då den följer med mig dit jag ska och ständigt fylls på med material. Innan jag är klar med min visuella dagbok brukar den vara dubbelt så tjock som när jag började! Den handbundna boken står och torkar i detta nu, och när den är torr ska jag trä pärlor på björntrådsändarna och dekorera omslaget ytterligare. Jag är riktigt nöjd med boken och det ska bli roligt att fylla den med skisser, färger, utklippta bilder, papper och ord.

Nu ska jag sticka ett par varv och titta på Antikrundan.