..om ändå hjärnan gick att pausa….

Written by Gabrielle. Posted in Gabrielle Bräuner

Jag brukar normalt producera en si sådär 5-10 plagg i veckan… sedan oktober -07 har jag sytt 1…e-t-t enda plagg. Wow! Vilket bloggmaterial jag sitter inne på! Jag kan ju dela upp plagget i väldigt många delar förstås, ta er med på en resa genom min dotters nya kappa, från designerstadiet till sista knappen! Det låter väl intressant?
Suck!
Livet blir märkbart grått när man inte får kreera som man brukar. Det här med att vara kreativ, det är lite utav ett gissel kan jag tycka! Jag menar, det är ju väldigt få som kan tjäna pengar på det, alltså pengar som du kan leva utav. Oftast får man jobba med nåt man kanske inte helt å hållet vill å så får man mata kreativ-tarmen om nätterna (i mitt fall). För får man inte använda sina händer blir man tokigt!
Hjärnan verkar ju heller inte villig att ta en paus… Jag ser projekt i allt, hela tiden. Idéerna bara ruschas in i huvudet på mig! Då hjälper ingen sjukskrivning i världen. ”Åh, kolla där, kolla himlen, jag måste göra en… åh kolla där då… vad sa han nu… Vad kan jag använda detta till tänk, tänk, tänk”… ja, men ni vet, man vet att det finns massa bra idé material runt om kring en hela tiden. Tänker man på det så e det ju inte särskilt konstigt om man känner sig stressad, för allt annat runt omkring en fortsätter ju ändå, nån behöver torkas i stjärten (typ en 5-åring då… ingen annan) maten luktar bränt, tonåringen har stått framför dig i en kvart och undrat vad det blir till middag (som han hade kunnat lista ut själv om han hade behagat sänka blicken ner på spisen, men en tonåring måste fråga verkar det som… Va é klockan? Finns det skinka? Va é det för väder? Frågor där svaren hade varit sååå enkla att ta reda på själv. Frågar man tonåringen om något blir svaret 99 utav 100 gånger – Vet ´nte.. så, ja, då är det ju klart att man måste fråga…), ja ni fattar! Det är sällan man bara kan få ge sig hän alla idéer man hela tiden får. Det är därför jag älskar nätterna. Ingen som stör, det är helt tyst, inga telefoner ringer, hela staden sover. Nice! Jag önskar att man bara behövde 3-4 timmars sömn per natt… tyvärr är det inte så, det vet jag ju nu. Nu har jag sett ljuset (eller kommit allt för jävla nära ljuset faktiskt, rätt in i lågan typ.. bränd kreatör luktar illa..)
Först hade jag ingen lust å blogga. – Vad ska jag blogga på en slöjdarsida för? Jag gör ju ändå inget kul just nu… eller? Men då slog det mig att, bara för att jag inte får sy (jag har min egna lilla firma, Laikadesign, där jag designar, syr å säljer barnkläder) under min sjukskrivning så har jag inte bara lagt mig ner platt på marken och kippat efter luft som en nyfångad fisk. Det kan man ju inte. Jag har faktiskt en hel del projekt på gång. T.ex. ett jättestort pärlplattekonstverk. Det innefattar 45 stycken plattor utav den större modellen, typ 20×20 cm… många pärlor blir det… Det här är lite utav ett rehab projekt som jag drog igång med ganska tidigt i sjukskrivningen, faktum är att jag helt och hållet kopierar ett verk utav Cilla Ramnek. Pinsamt egentligen, men, jag vågade liksom inte släppa kontrollen helt, för då visste jag att det fanns risk för en viss overdose! Men, man kan ju försöka lura sig själv! Cillas mönster gav mig tusen idéer! Jag skissade och lånade böcker på bibblan. Skitkul var det! Det är faktiskt hyfsat meditativt att pärla! Nu tror jag att jag har ca 10-15 olika pärlplatteprojekt på gång. Några som kan bli riktigt bra! Å jag behöver konstverk! Vårat hus är snart dubbelt så stort som det var innan. Då var det så litet att om tonårssonen tog med en kompis hem, ja, då trillade nån annan unge ut!! Nu är det så stort så vi börjar undra om vi överhuvudtaget kommer att ses på en hel dag, även om alla är hemma…
Nä, så projekterandet har jag ju faktiskt inte slutat med.
Nu är det förmiddag och barnen är på skola respektive dagis. Jag har några timmar för mig själv. Först ska jag jogga en runda, sen ska jag meditera! Å det trodde inte ens jag om mig själv!! Meditera? Jo, förstår ni. 20-25 minuter total avslappning. Jag lyssnar på ett band där en dam som låter väääldigt sömnig pratar, å så är det skön musik i bakgrunden. Man ska andas med magen. – Din andning är som en våg som rullar in och sen ut. Koncentrera dig på din andning. Du behöver inte göra nånting. Nu ska du bara sitta en stund och slappna av. Kommer det tankar å stör (jisses damen, vad tror du själv?) så bli inte stressad. Vad är det för tanke? Har du haft den förut. Säg hej till din tanke å låt den sedan passera…
Första gången jag lyssnade på mitt band satt jag med ena ögat öppet hela tiden å kikade på klockan… andra gången fick jag panik, men tredje gången, då började jag gråta… jätteobehagligt att slappna av… först… men sen, wow! Det kan ju låta hur new age-igt som helst men shit vad det hjälper! Jag rekommenderar det varmt!
Efter min lilla meditation session tänkte jag faktiskt ta tag i min nya kollektion! Jag har börjat skissa på den och har till och med klippt ut ett plagg!!! Utan att känna akut yrsel! Yes! Jag är på gång!

Respect!

P. S.
Kolla in Cilla Ramneks hemsida: Länk
Häftigt!

Thyras nya kappa!Thyras kappa, bak