Min första dag någonsin som bloggare,..det här blir intressant.Var på fyraårs kalas på landet igår. Fick bevisat för mig ännu en gång att barn inte gillar mjuka (hemgjorda) paket.
Jag hade helt glömt att jag och barnen skulle dit så i lördags fick jag total present ångest! Klockan var 12.30 och stan stänger kl 14.00.Barnen hade inte käkat så lunch måste fixas först och då skulle vi inte hinna in till stan. Alternativet var att ta barnen med till stan och leksaksaffären HUNGRIGA! Som de flesta vet är det en mardröm för varje förälder,..hungriga griniga barn i en leksaksbutik, aldrig!
Jag gjorde istället så som jag så ofta gör, jag sydde något själv. Jag gillar ju också mest att göra saker själv till folk. Det blir mer personligt och dessutom bidrar man inte lika mycket till denna fruktansvärda överkonsumtion.Speciellt barn har en förmåga att totalt översållas av prylar från alla håll och kanter. Dagens barn fullkomligt drunknar i Lego, gosedjur och små sjungande,lysande plastvidunder. Jag funderar ibland på en film om Emil i Lönneberga, där Emil varit på auktion och köpt en liten låda med snäckor åt hans lillasyster Ida. Ida blir alldeles lycklig och placerar lådan i samma hylla som sina övriga ägodelar: ett rött hårband och en fingerborg,…..något säger mig att Ida inte skulle bli besviken över att få ett mjukt paket på sin födelsedag.
I lördags kväll satte jag mig då vid symaskinen och komponerade en liten nyttosak till denna fyraåriga lilla kille. En liten väska att ha sina favorit leksaker i när man ska åka bort, till exempel till landet eller farmor och farfar.Jag hade inte direkt tid för finlir och handsömnad så det blev raka bitar och pynt sicksack.Hoppades på att ingen skulle kommentera att den var så slarvigt sydd, skämdes lite över att jag inte sytt langettstygn på bokstäverna, men, men,..det fick duga.
Den stora dagen kom och jag och barnen åkte till kalaset med presenten i högsta hugg. När vi kom fram var den blivande fyraåringen i full färd med att ta emot paket,springa in i sitt hus och öppnapaketet för att sedan springa ut på gräsmattan och visa alla vad han fått och ta emot nästa paket.Förväntansfulla gav vi honom vårat paket och vi hann knapt säga grattis förrns han sprang iväg in i huset för att öppna sitt nya paket. Sen stod vi där och väntade på att han skulle komma ut och visa upp vad han fått,….men han kom inte ut! Efter ett långt tag kom han gåendes ut på gräsmattan med en Lego byggsats i handen i stället,….När vi sedan fick komma in i huset och kika runt hittade jag väskan slängd under bordet i köket,…..
Så kan det vara! Men föräldrarna ( och alla andra föräldrar på kalaset ) tyckte däremot att väskan var helt fantastiskt snygg och den bästa presenten på hela kalaset! Jag får väl hoppas att lilla fyraåringen också kommer att tycka om den när den värsta sockerchock,kalas, Lego, Transformers chocken har lagt sig.